Gå direkt till innehåll
Hjälp att dricka mindre med stöd i mobilen

Pressmeddelande -

Hjälp att dricka mindre med stöd i mobilen

En digital intervention i mobilen kan hjälpa den som vill minska sin alkoholkonsumtion. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet, som har utvecklat och utvärderat ett stöd som hjälper användaren att på egen hand minska sitt intag av alkohol.

– Vid studiens start uppgav deltagarna att det var väldigt viktigt för dem att minska sin konsumtion av alkohol, men de flesta angav att de inte visste hur man gör. De som fick tillgång till den digitala interventionen började känna sig mer säkra i att de vet hur de faktiskt ska göra för att ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vårdvetenskap vid Linköpings universitet, som har lett studien.

Marcus Bendtsen menar att det talas för lite om hur man rent konkret ska göra för att få till stånd en varaktig förändring. Varningstexter och kommunikation om risker med olika beteenden räcker inte. I Sverige regleras försäljningen av alkohol av staten och skatten på alkohol är relativt hög. Trots det har alkoholkonsumtionen legat på samma nivå under lång tid. Ungefär 3 av 10 vuxna, eller runt 3 miljoner svenskar, dricker så mycket alkohol att det klassas som riskkonsumtion. Då är risken att få följdsjukdomar som vissa cancerformer, stroke och hjärtproblem hög. Personer med riskkonsumtion av alkohol skadar sig oftare och även familjemedlemmar och andra närstående kan fara illa. Forskarna bakom studien, som publicerats i tidskriften BMC Medicine, sökte ett nytt sätt att nå dem som vill ha hjälp med att dricka mindre.

– Den som vill sluta röka blir peppad och stöttad av omgivningen, men det är stigmatiserat att prata om att man vill sluta dricka alkohol. Det finns en uppfattning om att man borde klara av att hantera sin alkoholkonsumtion och många låter bli att söka hjälp även om de vill ändra sitt beteende, säger Marcus Bendtsen.

Digitala interventioner, som en mobilapp eller stöd online, skulle kunna vara ett sätt att nå många fler som behöver hjälp. Digitala verktyg kan skalas upp och användas av många utan att det kostar särskilt mycket mer. Det kan också passa bättre för personer som inte känner att de vill vända sig till hälso-och sjukvården, eftersom ett digitalt stöd kan ske helt utan personliga kontakter. Ingen annan behöver veta om att man använder verktyget, vilket minskar den barriär som stigman kring att söka hjälp innebär.

För att undersöka om deras digitala intervention kunde bidra till att minska intag av alkohol ville forskarna nå personer i ögonblicket när de var motiverade att ta tag i sin alkoholkonsumtion. Studiedeltagarna rekryterades online genom riktade annonser som visades för personer som sökte information om hjälp att dricka mindre alkohol. De som valde att gå med i studien blev slumpmässigt fördelade i två grupper. Den ena gruppen fick tillgång till det digitala stödet direkt. Den andra gruppen blev erbjudna befintliga resurser på nätet och ombedda att motivera sig själva att minska sin konsumtion och senare få tillgång till det digitala stödet.

De som erbjöds stödet i mobilen fick varje söndag ett meddelande som på ett neutralt sätt uppmanade dem att utvärdera hur alkoholkonsumtionen sett ut den senaste veckan. Efter att deltagarna gjort en självskattning av hur mycket de druckit fick de tillgång till ett antal verktyg i mobilen. Stödet ger bland annat hjälp med att sätta mål för sig själv och hålla koll på sin alkoholkonsumtion över tid. Användaren kan också lära sig mer om de sociala riskerna med att bli alkoholpåverkad och riskerna för den egna hälsan. Studiedeltagarna kunde också skriva meddelanden till sig själva, exempelvis en påminnelse om att ta det lugnt med alkoholen den dagen, och få meddelandet skickat till mobilen vid en vald tid.

Det visade sig att effekten av stödet efter fyra månader var jämförbar med andra digitala interventioner från internationella studier, men även lite bättre än den evidens som finns för personliga samtal.

– De som hade det digitala stödet hade ungefär 25 procent lägre alkoholkonsumtion än gruppen som inte fick stödet, vilket är en något större effekt än vi hade väntat oss. Ett sådant här stöd kommer inte att förändra den övergripande samhällsbilden när det gäller alkoholkonsumtion, men det är ett väldigt bra stöd för individer som vill förändra sina egna liv, säger Marcus Bendtsen.

Nu utvecklar forskarna en app för att kunna göra stödet tillgängligt för individer som känner att det kan vara värdefullt för dem. De vill också anpassa det efter individens behov. Det var ett brett åldersspann på deltagarna som gick med i studien och motiven till att dricka mycket alkohol ser olika ut för 18-åringar jämfört med personer i 80-årsåldern. Forskarna gör också hälsoekonomiska utvärderingar för att se vilka konsekvenserna skulle kunna bli över 30–40 år i form av sjukvårdsbesparingar och livskvalitet om interventionen skulle införas brett.

Studien har finansierats med stöd av Systembolagets Alkoholforskningsråd. Linköpings universitet har betalat open access-publicering.

Artikeln: Effectiveness of a digital intervention versus alcohol information for online help-seekers in Sweden: a randomised controlled trial, Marcus Bendtsen, Katarina Åsberg och Jim McCambridge, BMC Medicine, (2022) 20:17, publicerad online 17 maj 2022, doi: https://doi.org/10.1186/s12916-022-02374-5

För mer information, kontakta gärna:

Marcus Bendtsen, universitetslektor, marcus.bendtsen@liu.se (endast mejl)

Högupplösta pressbilder på Marcus Bendtsen kan laddas ner från LiU:s bildbank.

I riskzonen?

Det finns inget riskfritt drickande, men ordet riskkonsumtion används när det finns en klart ökad risk för negativa konsekvenser. 

I Sverige definieras ett ”standardglas” som 12 g alkohol, vilket motsvarar en flaska starköl (5%), ett litet glas vin (13%) eller en drink med 4 cl starksprit (40%).

Att som man dricka 14 standardglas eller mer per vecka, eller 5 eller mer standardglas vid minst ett tillfälle i månaden räknas som riskkonsumtion.

För kvinnor är definitionen för riskkonsumtion 9 standardglas eller mer i veckan, eller 4 eller mer standardglas vid ett tillfälle.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


I nyhetsbrevet "Forskning och samhälle - nyheter från Linköpings universitet" får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Vi berättar om nya upptäckter, hur forskning kommer till nytta och hur samverkan bidrar till att kunskap sprids. Prenumerera här!

Presskontakt

Anders Törneholm

Anders Törneholm

Presskontakt Forskningskommunikatör Teknik 013-28 68 39
Karin Söderlund Leifler

Karin Söderlund Leifler

Presskontakt Forskningskommunikatör Medicin och naturvetenskap. 013-28 13 95
Anna-Karin Thorstensson

Anna-Karin Thorstensson

Presskontakt Enhetschef Forskningskommunikation och press 013-281302

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Universitetet bedriver världsledande, gränsöverskridande forskning i nära samverkan med näringsliv och samhälle, bland annat inom material, IT och hörsel. I samma anda erbjuder Linköpings universitet, LiU, ett stort antal innovativa utbildningar, inte minst många professionsutbildningar för till exempel läkare, lärare, civilekonomer och civilingenjörer.

Universitetet har 35 900 studenter och 4 300 medarbetare vid fyra campus som tillsammans söker svar på samtidens komplexa frågor. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

Linköpings universitet (LiU)
581 83 Linköping