Tonårsflickor lyssnar hellre på influerare än på läkare

Influerares egna berättelser om psykisk ohälsa fyller ett behov för tonårsflickor som den vanliga vården inte tillgodoser. Det konstaterar forskare vid Linköpings universitet i en studie där gymnasietjejer intervjuats. Men flickorna är samtidigt kritiska till hur influerarna bidrar till förväntningar på att man ska må dåligt.

– Det är märkbart vilken stor roll influerare som pratar om psykisk ohälsa har fått. Utan att ha någon utbildning har de ändå blivit utbildare genom sina egna berättelser och genom att media och organisationer som jobbar för psykisk hälsa ger dem legitimitet, säger professor Anette Wickström på Tema Barn vid Linköpings universitet.

38 flickor i åldrarna 16–17 år intervjuades om hur de tolkar budskapet i olika videoklipp från fyra influerare som ofta berättar personligt om sin psykiska ohälsa och ger råd till sina följare. Influerarna valdes utifrån vad flickorna själva uppgav att de ofta brukade titta på. Resultaten publiceras i tidskrifterna Childhood och Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning.

De intervjuade flickorna gillade att det gick att känna igen sig i berättelserna och de tyckte att influerarna gör en viktig insats genom att prata öppet om psykisk ohälsa. De personliga historierna upplevdes som lärorika och skapade närhet och tilltro till influeraren. Samtidigt hade tjejerna större förtroende för läkare och psykologer när det gällde råd om hur man hanterar sin hälsa.

Forskarnas slutsats är att influeraren erbjuder något som vården inte lyckas med: känslan av att få samtal och stöd. Influeraren finns alltid tillgänglig och talar ur egna erfarenheter. ”Man lyssnar ju hellre på en influencer än en doktor,” säger en av tjejerna i studien.

Men flickorna var också medvetna om att influerarna är reklampelare som använder sina personliga historier för att skaffa sig många följare och därmed kunna få kommersiella samarbeten med olika företag. Att vara influerare är ett jobb. Det får bara inte bli för uppenbart. Då slår tjejerna bakut.

– Känslan av äkthet får sig en törn om det kommersiella tar överhanden. Men det finns också en väldigt förlåtande attityd om det är en influencer som man följt i många år. Då var det inte samma kritiska blick, säger universitetslektor Judith Lind, även hon vid Tema Barn vid Linköpings universitet.

Även om flickorna menade att det är bra att influerarna talar öppet om psykisk ohälsa kunde de se avigsidor med det. Till exempel att det riskerar att skapa en sorts förväntan på att unga tjejer ska ha psykiska problem. De såg också en fara med att influerarna överanvänder ord som ångest och depression. Fast samtidigt betonade de intervjuade starkt att alla har rätt att själv sätta etikett på sitt mående.

Flickorna tyckte inte heller att influeraren har något särskilt ansvar för hur andra påverkas av budskapet. Den som mår dåligt av det får själv se till att inte ta del av det. Forskarna menar att det här återspeglar en nutida syn på psykisk ohälsa där individen får bära ansvaret för hur den mår.

Det är ovanligt med studier kring sociala medier där de unga själva kommer till tals. Ofta handlar det i stället om att mäta negativa effekter som sömnproblem och ätstörningar. Men det är viktigt att ge en mer nyanserad bild, menar forskarna, särskilt när samhällsdebatten handlar så mycket om förbud och begränsningar. Unga är inte enbart passiva mottagare utan också aktiva, reflekterande och kritiska.

– Det är superviktigt att förstå båda delarna, annars kan vi aldrig hjälpa unga att förhålla sig till internet och sociala medier, säger Anette Wickström.

Forskningen har finansierats av Forte. Anette Wickström och Judith Lind fortsätter nu med ett liknande projekt som ska handla om tonårspojkar och psykisk hälsa.

Kontakt: Anette Wickström, professor: 070-089 54 95, anette.wickstrom@liu.se

Judith Lind, universitetslektor: 070-089 59 47, judith.lind@liu.se

Artiklar: “I think you’d rather listen to an influencer than a doctor”: How teenage girls make meaning of influencers’ mental health advice’(2026), A Wickström, J Lind, Childhood, publicerad online 12 maj 2026, doi: 10.1177/09075682261449587

”Vem är du att säga hur jag mår?” Tonårstjejer diskuterar representationer av ångest i en svensk influencers Youtube-video (2024), J Lind, A Wickström, Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, 5(2), 1–16. doi: 10.18261/ntu.5.2.3