Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicin

  • Konsten att mäta livskvalitet

    Diabetesretinopati är en komplikation i ögats näthinna som börjar med suddiga fläckar i synfältet. Den påverkar livskvaliteten och drar med sig stora kostnader för samhället. Men olika mätmetoder kan ge skilda resultat och därigenom påverka beslut om en behandling ska implementeras i sjukvården eller inte, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

  • Molekylrörelser som gör att vi tänker

    Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.

  • Hjälphjärtan utmanar vården

    Ny medicinsk teknologi som mekaniska hjälphjärtan räddar liv, men trots goda resultat blir patienten inte riktigt botad och behandlingen avslutas aldrig helt.

  • 400 hörselexperter möts i Linköping

    Tack vare intensiv forskning kan idag många människor med dålig hörsel få bra hjälp. Cochleaimplantat har blivit en rutinåtgärd och behandling med stamceller står för dörren. Men hur ska kvaliteten säkras när allt fler aktörer konkurrerar om patienterna? 28–30 mars möts 400 experter på hörselvård i Linköping.

  • Vinnande lag får färre skador

    Att det är bättre att vinna än förlora, det inser alla fotbollsspelare och fans. Men att en seger dessutom innebär mindre risk för skador är inte lika självklart. Nya rön från forskare i idrottsmedicin vid LiU väcker stort intresse bland Europas elitfotbollslag.

  • Ett fåtal gener styr nervcellernas funktion

    Hur kan 100 miljarder celler skapas, var och en med specifika uppgifter? Att naturen klarar detta är vår hjärna ett bevis för. Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit ett steg närmare lösningen av detta mysterium.

  • Ny metod ger starkare tandimplantat

    Miljontals människor ersätter sina dåliga tänder med implantat av titan. Efter ingreppet får många inte tugga maten på upp till ett halvår. Nu har en ytbeläggning som gör att implantatet fäster bättre och snabbare i benet för första gången prövats på människa. Resultaten är goda, rapporterar Linköpingsforskarna bakom metoden.

  • Könsskillnad kvarstår i hjärtsjukvården

    Risken att dö som direkt följd av en stor hjärtinfarkt är tolv mot tio för kvinnor jämfört med män. Orsaken kan vara att de mycket oftare än männen har nedsatt njurfunktion, visar forskning vid Linköpings universitet.

  • Årstiden kan ha påverkat effekten av diabetesvaccin

    Utvecklingen av ett läkemedel mot typ 1-diabetes, baserat på autoantigenet GAD65, fick ett avbräck sedan den avgörande kliniska prövningen inte visade tillräckligt tydlig effekt. En tänkbar orsak kan vara årstidsvariationer i immunsystemet, skriver de ansvariga för studien i tidskriften New England Journal of Medicine.

  • Åldrandeprocesser viktiga för utveckling av Alzheimers

    Åldrandets effekter på nervcellen kan leda till att Alzheimers sjukdom utvecklas, visar en avhandling vid Linköpings universitet. Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen – med cirka 7 500 nya fall varje år i Sverige – men de bakomliggande sjukdomsmekanismerna är fortfarande inte är klarlagda.

  • Många vårdskador rapporteras inte

    Det finns ett avsevärt mörkertal i rapporteringen av vårdskador i Sverige. I en studie av 113 fall i Östergötland, som beviljats ersättning från patientförsäkringen, visade det sig att bara en femtedel hade anmälts till Socialstyrelsen enligt lex Maria.

  • GAD-vaccin ger immunologiskt minne

    Nytt hopp för behandling mot barndiabetes: Ännu efter fyra år kvarstår effekter av behandlingen med GAD-alum-vaccin (Diamyd ®), visar en immunologisk uppföljning vid Linköpings universitet.

  • Genmutationen som minskar blodfetter

    Personer som bär på en viss genmutation bryter lättare ned skadliga blodfetter än andra. Det är en överraskande upptäckt av forskare i Nederländerna och Linköping som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

  • Dyrt strokeläkemedel blir lönsamt

    Minst ett fall av stroke om dagen i Sverige skulle kunna förebyggas med ett nytt blodförtunnande läkemedel, dabigatran. Den slutsatsen dras i en hälsoekonomisk rapport från Linköpings universitet.

  • Mångfald av bakterier skyddar mot allergi

    En stor mångfald och variationsrikedom av bakterier i tarmen skyddar barn mot allergier – snarare än vissa enskilda bakteriesläkten. Det visar en fullständig kartläggning av tarmfloran hos allergiska och friska barn som utförts vid Linköpings universitet.

  • Systembiologi för pricksäker behandling

    Matematiska modeller kan hjälpa läkarna att välja rätt behandling för varje enskild patient. Under en tre dagar lång workshop vid Linköpings universitet belyses det nya forskningsfältet systembiologi och dess betydelse för personspecifik behandling.

  • LiU-studenter först med visualiseringsbord

    Linköpings universitet blir först i världen med att använda ett visualiseringsbord i medicinsk undervisning. Bordet är en uppfinning av LiU-forskare och har tagits till marknaden av medicinteknikföretaget Sectra.

  • Datortest fick akutpatienter att dricka mindre

    Genom att kommunicera med en dator på akutmottagningen kunde hälften av en grupp riskdrickare minska sin alkoholkonsumtion till måttlig nivå. Studien ingår i en ny avhandling vid Linköpings universitet.

  • 650 fridrottare i studie om sexövergrepp

    Hur vanligt är det med sexuella övergrepp mot unga friidrottare? Det ska undersökas i en LiU-studie ledd av Toomas Timpka, professor i socialmedicin. Minst 650 aktiva idrottare deltar och resultaten väntas hösten 2012.

Visa mer