Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Molekylrörelser som gör att vi tänker

    Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.

  • Prioner i hjärnan slås ut med målsökande molekyler

    Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.

  • Regionfinal för åttondeklassare i Teknikåttan

    Torsdag den 19 april samlas åttondeklassare på Linköpings universitet (Campus Valla) för regionfinal i Teknikåttan, en rikstäckande tävling i teknik och naturvetenskap för år 8. Fyra klasser från regionen tävlar om en plats i riksfinalen i Umeå senare i vår.

  • Extremväder hotar rika ekosystem

    Extrema väderhändelser som orkaner, skyfall och torka kommer att bli vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Det ökar i sin tur risken för artutdöende – särskilt i artrika ekosystem som korallrev och tropiska regnskogar.

  • Svartlut och solceller ger uthållig el

    Med ett genombrott för billig el från solceller, och en massiv satsning på vindkraft, kommer behovet att lagra energin på ett smart sätt. Batterier av biologiska restprodukter från pappersmassafabriker kan bli lösningen, visar forskning vid Linköpings universitet som publiceras i den topprankade tidskriften Science.

  • Landets snabbaste dator till LiU

    Sveriges snabbaste superdator kommer återigen att finnas i Linköping. På Campus Valla installeras under sommaren installeras Triolith, ett datorkluster med en kapacitet som slår medtävlarna med god marginal.

  • Ett fåtal gener styr nervcellernas funktion

    Hur kan 100 miljarder celler skapas, var och en med specifika uppgifter? Att naturen klarar detta är vår hjärna ett bevis för. Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit ett steg närmare lösningen av detta mysterium.

  • Nedärvd epigenetik gav rekordsnabb evolution

    Domesticeringen av höns har gett upphov till snabba och omfattande förändringar i arvsmassans funktion. Förändringarna är ärftliga trots att de inte inverkar på själva DNA-strukturen, visar forskning vid Linköpings universitet.

  • Gurkmeja-medicin effektiv på Alzheimerflugor

    Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.

  • Grafen lyfter med vätgas

    En dos väte eller helium kan göra ”supermaterialet” grafen mer användbart, visar fysiker vid Linköpings universitet.

  • LiU-forskare får pengar till djärva projekt

    Två av tio forskare som utsetts till Wallenberg Scholars finns vid Linköpings universitet. Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och Stefan Thor, professor i utvecklingsbiologi, får 15 miljoner kronor vardera för fem års fri forskning.

  • LiU inviger mikroskop i världsklass

    Europas vassaste elektronmikroskop har nu tagits i bruk vid Linköpings universitet. Omsorgsfullt installerat i ett eget hus, Ångströmhuset på Campus Valla. Nu köar världsledande forskare för att skaffa nya insikter i materiens innersta.

  • Husdjurshållning påskyndar evolutionen via epigenetik

    Höns som utsatts för en utmaning tidigt i livet blir mer stresståliga och överför dessutom den egenskapen till sin avkomma på epigenetisk väg. Särskilt tydligt syns fenomenet hos tamhönan, visar studier vid Linköpings universitet.

  • Ny plast omvandlar värme till el

    En forskargrupp på LiU har tagit fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Det öppnar för nya, miljövänliga sätt att ta tillvara energi, visar de i en artikel i Nature Materials.

  • De bygger transistorer av silke

    Elektroniska komponenter som kan sättas in i kroppen öppnar helt nya vägar för medicinsk behandling, som att mäta tillstånd och kommunicera med nerver. Men då kan de inte byggas av kisel och metaller utan av flexibla, biokompatibla material. Forskare vid Linköpings universitet demonstrerar nu en transistor där strömmen leds via fibrer av silke.

  • Framtidens forskningsledare avslöjar Alzheimers

    Peter Nilsson, forskare i bioorganisk kemi, är en av 18 utvalda till programmet Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Det ger honom tio miljoner kronor att bygga ut sin forskargrupp som utvecklar molekyler för diagnos av bland annat Alzheimers sjukdom.

  • Forskningscentrum för djurs välfärd

    Husdjurs välfärd handlar om mer än att undvika lidande. Det är utgångspunkten för ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan Linköpings universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, som finansieras av forskningsrådet Formas med 25 miljoner kronor.

  • Säkrare DNA-analys med nya metoder

    Är den utpekade far till barnet? Är det den misstänktes hårstrå som hittades på brottsplatsen? Med nya DNA-analysmetoder kan släktskap mellan individer eller en persons koppling till ett brott slås fast med större tillförlitlighet, visar en avhandling från Linköpings universitet.

  • Nya rön komplicerar användningen av stamceller

    Tillverkningen av nya nervceller styrs av både "klocka" och "GPS". Den hittills okända funktionen har upptäckts av forskare vid Linköpings universitet. Resultaten som nu publiceras i PLoS Biology ökar den kunskap som krävs för att stamceller ska kunna användas för att återskapa förstörda nervceller i hjärnan.

  • Fem miljoner euro till projekt mot Alzheimers

    EU satsar nära fem miljoner euro på forskning för att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom och prionsjukdomar, till exempel Creutzfeldt Jakobs sjukdom. Bakom projektet som koordineras av Linköpings universitet ligger upptäckten av en självlysande molekyl som signalerar när den stöter på sjukdomsalstrande plack i hjärnan.

Visa mer