Nordiska vetesorter kan ge nyttigare bröd
Näringsinnehållet i vete kan förbättras med hjälp av en gen som upptäckts i gamla nordiska vetesorter, visar forskning vid bland annat Linköpings universitet.
Ämnen: Naturvetenskap
-
-
Milda vintrar drabbar Vätterröding
Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, enligt en ny avhandling vid Linköpings universitet.
-
Linköpingsklass åker till junior-SM i naturvetenskap och teknik
Tolv åttondeklasser från Ängelholm i söder till Boden i norr samlas den 24 maj på Umeå universitet för final i Teknikåttan, en tävling i teknik och naturvetenskap för landets åttondeklassare. Bland finalisterna finns klass 8D på Berzeliusskolan i Linköping.
-
Livsvetenskapens bilder kan feltolkas
Den molekylära livsvetenskapen är ett snabbt växande fält som är beroende av visualiseringar och animationer för att bli begriplig. Men animationer har också begränsningar som gör att de kan feltolkas i undervisningen.
-
Molekylrörelser som gör att vi tänker
Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.
-
Prioner i hjärnan slås ut med målsökande molekyler
Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.
-
Regionfinal för åttondeklassare i Teknikåttan
Torsdag den 19 april samlas åttondeklassare på Linköpings universitet (Campus Valla) för regionfinal i Teknikåttan, en rikstäckande tävling i teknik och naturvetenskap för år 8. Fyra klasser från regionen tävlar om en plats i riksfinalen i Umeå senare i vår.
-
Extremväder hotar rika ekosystem
Extrema väderhändelser som orkaner, skyfall och torka kommer att bli vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Det ökar i sin tur risken för artutdöende – särskilt i artrika ekosystem som korallrev och tropiska regnskogar.
-
Svartlut och solceller ger uthållig el
Med ett genombrott för billig el från solceller, och en massiv satsning på vindkraft, kommer behovet att lagra energin på ett smart sätt. Batterier av biologiska restprodukter från pappersmassafabriker kan bli lösningen, visar forskning vid Linköpings universitet som publiceras i den topprankade tidskriften Science.
-
Landets snabbaste dator till LiU
Sveriges snabbaste superdator kommer återigen att finnas i Linköping. På Campus Valla installeras under sommaren installeras Triolith, ett datorkluster med en kapacitet som slår medtävlarna med god marginal.
-
Ett fåtal gener styr nervcellernas funktion
Hur kan 100 miljarder celler skapas, var och en med specifika uppgifter? Att naturen klarar detta är vår hjärna ett bevis för. Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit ett steg närmare lösningen av detta mysterium.
-
Nedärvd epigenetik gav rekordsnabb evolution
Domesticeringen av höns har gett upphov till snabba och omfattande förändringar i arvsmassans funktion. Förändringarna är ärftliga trots att de inte inverkar på själva DNA-strukturen, visar forskning vid Linköpings universitet.
-
Gurkmeja-medicin effektiv på Alzheimerflugor
Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.
-
Grafen lyfter med vätgas
En dos väte eller helium kan göra ”supermaterialet” grafen mer användbart, visar fysiker vid Linköpings universitet.
-
LiU-forskare får pengar till djärva projekt
Två av tio forskare som utsetts till Wallenberg Scholars finns vid Linköpings universitet. Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och Stefan Thor, professor i utvecklingsbiologi, får 15 miljoner kronor vardera för fem års fri forskning.
-
LiU inviger mikroskop i världsklass
Europas vassaste elektronmikroskop har nu tagits i bruk vid Linköpings universitet. Omsorgsfullt installerat i ett eget hus, Ångströmhuset på Campus Valla. Nu köar världsledande forskare för att skaffa nya insikter i materiens innersta.
-
Husdjurshållning påskyndar evolutionen via epigenetik
Höns som utsatts för en utmaning tidigt i livet blir mer stresståliga och överför dessutom den egenskapen till sin avkomma på epigenetisk väg. Särskilt tydligt syns fenomenet hos tamhönan, visar studier vid Linköpings universitet.
-
Ny plast omvandlar värme till el
En forskargrupp på LiU har tagit fram en ledande plast som effektivt omvandlar värme till el. Det öppnar för nya, miljövänliga sätt att ta tillvara energi, visar de i en artikel i Nature Materials.
-
De bygger transistorer av silke
Elektroniska komponenter som kan sättas in i kroppen öppnar helt nya vägar för medicinsk behandling, som att mäta tillstånd och kommunicera med nerver. Men då kan de inte byggas av kisel och metaller utan av flexibla, biokompatibla material. Forskare vid Linköpings universitet demonstrerar nu en transistor där strömmen leds via fibrer av silke.
-
Framtidens forskningsledare avslöjar Alzheimers
Peter Nilsson, forskare i bioorganisk kemi, är en av 18 utvalda till programmet Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Det ger honom tio miljoner kronor att bygga ut sin forskargrupp som utvecklar molekyler för diagnos av bland annat Alzheimers sjukdom.
Visa mer
Loading...