Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.
Med hjälp av maskininlärning kan en elektronisk näsa ”lukta sig” fram till tidiga tecken på äggstockscancer i blodet. Metoden är precis och enligt LiU-forskarna bakom studien skulle den på sikt kunna användas för att hitta många olika cancerformer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced intelligent systems.
Forskare har identifierat ett proteinmönster som redan vid födseln ser betydligt annorlunda ut hos de som senare får typ-1 diabetes. Fynden visar att en kombination av flera faktorer under graviditeten ökar risken att barnet senare insjuknar. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications, och har letts av forskare från Linköpings universitet och University of Florida.
Grön vätgas gjord med sol- och vindkraft skulle vara billigare att producera på sydligare breddgrader jämfört med i Norden. Det visar en studie från Linköpings universitet. Resultaten kan användas som grund för att bygga upp ett europeiskt nätverk av tankstationer med lokalt producerad grön vätgas.
Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid Linköpings och Lunds universitet visat i en ny studie. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik och medicinska sensorer.
Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – i alla fall så länge materialet i konstgräsplanen återvinns och naturgräsplanerna klipps med fossildrivna gräsklippare. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en ny studie där man jämfört de olika planernas miljöpåverkan med hjälp av så kallade livscykelanalyser.
Växthusgasutsläppen från många svenska avloppsreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från Linköpings universitet där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen av metan och lustgas.
Med hjälp av magnetkameror har forskare vid Linköpings universitet undersökt blodflödet i ett konstgjort hjärta i realtid. Resultaten gör det att möjligt utforma hjärtat så att risken för blodproppar och nedbrytning av röda blodkroppar minskar, något som är ett vanligt problem i dagens konstgjorda hjärtan. Studien gjordes i samarbete med Scandinavian Real Heart AB.
En artificiell nervcell gjord av ledande plast som kan ha avancerade funktioner liknande de hos en biologisk nervcell har utvecklats av en forskargrupp vid Linköpings universitet. Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances och banar väg för en ny typ av kroppsnära sensorteknik, medicinska implantat och robotik.
Genom att noga placera nanostrukturer på en plan yta har forskare vid Linköpings universitet markant förbättrat prestandan för så kallade optiska metaytor i ledande plast. Det är ett stort steg för reglerbar platt optik, med framtida tillämpningar som videohologram, osynlighetsmaterial, och sensorer samt inom biomedicinsk avbildning. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications.
Att någon har helhetsperspektivet över alla byggprojekt i en stad är den viktigaste faktorn för att störningarna ska bli så få som möjligt samtidigt som byggprojekten går framåt. Men det är lättare sagt än gjort. Det visar forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny antologi som sammanfattar två mångåriga forskningsprojekt.
De globala utsläppen av koldioxid från industrin kan minska med fem procent. Men då måste företag och beslutsfattare ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering och inte stirra sig blinda på teknisk utveckling. Det menar forskare vid bland annat Linköpings universitet i en artikel i tidskriften Nature Communications.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Studien är publicerad i tidskriften Small.
Med hjälp av elektroder i vätskeform har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett batteri som kan anta vilken form som helst. Tack vare formbarheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik. Studien är publicerad i Science Advances.
Kostnad, teknisk prestanda och miljöpåverkan – det är de tre viktigaste aspekterna för att en ny typ av lysdiodsteknik ska få brett kommersiellt genomslag på i samhället. Det har forskare vid Linköpings universitet kommit fram till i en studie publicerad i Nature Sustainability.
Ett tydligare regelverk när Trafikverket lägger tågens tidtabeller skulle minska antalet förseningar. Det har Emma Solinen visat i sin avhandling från Linköpings universitet och vissa av metoderna är redan implementerade hos Trafikverket.
I en studie publicerad i Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.
Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
Forskare vid Linköpings universitet har lyckats skapa en nära koppling mellan enskilda celler och organisk elektronik. Studien, publicerad i Science Advances, lägger grunden för att på sikt kunna behandla bland annat neurologiska sjukdomar med mycket hög precision.
Artificiell intelligens som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling från Linköpings universitet har utvecklat begreppet maskinpsykologi och hur det kan bidra till AI-utvecklingen.
