Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

Peter Larsson är professor i molekylär neurofysiologi vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature. Foto: Magnus Johansson

Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

Möjligt att förutse nervskador av cancerbehandling

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

De fyra prognostiska grupperna i levern före spridning av bukspottkörtelcancer: spridning till levern inom 6 månader (orange) respektive efter mer än 6 månader (röd), metastaser i andra organ (grön) och normal lever (blå). Av Vanessa Dudley

Prov från levern kan förutspå spridning av cancer i bukspottskörteln

Mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om, och vart, bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen. Upptäckten har potential att bidra till nya sätt att förutsäga sjukdomsförloppet och förebygga att bukspottkörtelcancer sprider sig till andra organ. Studien har publicerats i Nature Medicine.

Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

Canceröverlevare har ökad risk för sjukdomar livet ut

Svenska forskare har kartlagt alla personer under 25 års ålder som har haft cancer sedan 1958. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet och Region Östergötland, visar att canceröverlevare har större risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, nya cancerformer och andra diagnoser senare i livet. Dessutom kunde forskarna se att socioekonomiska aspekter spelade roll för överlevnaden.

På sikt kan fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister. Foto: Magnus Johansson/LiU

Stört blodflöde kan skada kärlväggen vid förstorad aorta

Onormalt blodflöde i stora kroppspulsådern, aorta, är kopplat till inflammation och nedbrytning av kärlväggen vid sjukdomstillstånd där kroppspulsådern är vidgad. Det visar en studie ledd av forskare vid Linköpings universitet. Fynden kan bidra till bättre diagnostik och öppnar upp för nya sätt att bedöma risken för allvarliga och oftast dödliga komplikationer, som att kroppspulsådern brister.

Forskare vid Linköpings universitet använder maskininlärning för att förutspå sjukdomsförloppet vid mulitpel skleros. Foto: Zorica Nastasic/iStock

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien, som letts av forskare vid Linköpings universitet, har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny sorts antibiotika. Foto: Magnus Johansson/LiU

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som utvecklar nu en ny klass antibiotika.

Johnny Ludvigsson, professor emeritus vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

Störningar i tarmfloran många år före barnreumatism

Mer än tio år innan barn fick barnreumatism skilde sig deras bakterieflora i tarmen på flera sätt jämfört med barn som förblev friska. Det visar forskare vid Linköpings universitet och University of Florida, USA, i en studie som publicerats i eBioMedicine. Det är den första studien som pekar mot att tarmfloran tidigt i livet kan ha en roll i uppkomsten av barnreumatism, vars orsak ännu är okänd.

Pierre Hakizimana vid Linköpings universitet forskar om hur bullerorsakade hörselskador uppstår och om det går att förhindra dem. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Så kan örat meddela hjärnan om hörseln skadats

En signal från hörselorganet, vars exakta roll har varit oklar ända sedan den upptäcktes, ger antagligen hjärnan information om huruvida örat fungerar som det ska eller inte. Det visar en studie från Linköpings universitet. Fynden är en viktig pusselbit för att förklara vad som händer i örat när hörseln försämras av skadligt ljud och kan på sikt bidra till diagnostik av bullerorsakade hörselskador

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Foto: skynesher/iStockphoto

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet. Fynden kan visa vägen mot nya behandlingar.

Mattias Ekstedt och forskarkollegor visar i studien att dålig muskelhälsa kan vara kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Klena muskler kopplade till ökad risk att dö vid fettlever

Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien, som publicerats i JHEP Reports, visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

Marie Larsson och hennes kollegor undersöker effekter av covid-19 på immunförsvaret. Foto: Cecilia Säfström/Linköpings universitet

Långtidseffekter på det medfödda immunförsvaret efter covid-19

Ju allvarligare covid-19-sjukdom, desto långsammare återhämtar sig immunceller som är nödvändiga för att aktivera ett bra immunförsvar. Det visar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie. Ett halvår efter svår covid-19 syns fortfarande negativ påverkan på flera sorters immunceller.

Covid-19-pandemin har gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS jämfört med friska kontrollpersoner. Foto: Anna Nilsen/Linköpings universitet

Covid-19 aktiverar flera slumrande virus – särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väckte liv i virus som slumrat i kroppens celler sedan tidigare infektioner, och särskilt starkt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, eller ME/CFS. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Fynden, som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology, ger ny kunskap om sjukdomens orsaker och möjligheter till diagnosticering.

Vid screening för förmaksflimmer läggs tummarna mot en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet. Foto: Sjukhusfotograferna Danderyds Sjukhus

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

En del bröst, så kallade täta bröst, avbildas som vita på mammografiundersökning. Risken för bröstcancer är högre i dessa bröst, men exakt varför det är så vet man inte än. Foto andresr/iStock

Ökad cancerrisk i täta bröst kan ha en biologisk förklaring

Risken för bröstcancer är mycket högre i så kallade täta bröst, som avbildas som vita på mammografi, än i så kallade icke-täta bröst. Nu visar forskare vid Linköpings universitet att det finns stora biologiska skillnader mellan täta bröst och icke-täta bröst. Upptäckten, som publicerats i tidskriften British Journal of Cancer, pekar på att täta bröst har egenskaper som kan främja cancertillväxt.

Anders Blomqvist, professor emeritus vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Cellerna i hjärnan som framkallar feber

I försök på möss har forskare vid Linköpings universitet identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PNAS löser en långdragen fråga om vilka organ som är delaktiga vid feber.

Lech Kaczmarczyk och Susanne Bauer studerar vad som händer i hjärnan i de allra tidigaste faserna av neurodegenerativ sjukdom.

Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

Långt innan några sjukdomssymtom blir märkbara sker en stor mängd förändringar i hjärnan. Det visar två studier på möss med olika typer av prionsjukdomar, där hjärnan gradvis bryts ner. Fynden tyder på att förändringar kan studeras mycket tidigt i sjukdomsprocessen, något som anses mycket viktigt för att kunna utveckla behandling. Studierna är gjorda av forskare vid Linköpings universitet.

Anders Fridberger och Pierre Hakizimana vid Linköpings universitet mäter ljudvibrationer i hörselorganet. Foto: Emma Busk Winquist/Linköpings universitet

Forskning slår hål på gammal bild av hur vår hörsel fungerar

En stor del av vår förmåga att uppfatta musik och tal fungerar på ett annat sätt än man tidigare har trott, visar en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och Oregon Health & Science University. Upptäckten, som publiceras i Science Advances, kan göra det möjligt att konstruera förbättrade hörselhjälpmedel i form av cochleaimplantat.

Genom att undersöka effekterna av mutationer i jonkanaler kan forskarna få viktiga ledtrådar om sjukdomsmekanismer och möjliga behandlingsstrategier vid vissa former av epilepsi. Foto: Magnus Johansson/LiU

Liten genförändring med stor effekt ger nya ledtrådar om epilepsi

Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.

Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Foto: jarun011/iStock

Antibiotikaresistensen ännu låg men ökande

Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.

Visa mer

Välkommen till Linköpings universitet (LiU)!

Linköpings universitet tänker fritt och gör nytt med kraften från 45 000 LiU-studenter och medarbetare.

Vi har nära samarbete med näringsliv och samhälle och våra innovativa utbildningar gör studenterna eftertraktade på arbetsmarknaden och redo för en föränderlig värld. På LiU får du bidra till något större, i en miljö där modig och gränsöverskridande forskning ständigt kommer till nytta. Nya material, AI, visualisering, hållbar samhällsomvandling och livsvetenskaperna är några områden där LiU formar framtiden.

Sedan starten 1975 har LiU vuxit till ett internationellt högt rankat universitet. Men det viktigaste är det vi lovat oss själva – att fortsätta sträva efter förnyelse och aldrig slå oss till ro.

Linköpings universitet (LiU)

581 83 Linköping