Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Hög dödlighet i KOL trots intensivvård

    Patienter med lungsjukdomen KOL är mycket sjuka när de kommer till intensivvård. Trots behandling med bland annat respiratorstöd är dödligheten mycket hög, visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

  • Lovande fynd för tidig Alzheimerdiagnos

    Om Alzheimers sjukdom i framtiden ska kunna behandlas så krävs en tidig diagnos, vilket ännu inte är möjligt. Nu har forskare vid bland annat Linköpings universitet identifierat sex proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas som markörer för sjukdomen.

  • Genetiska varianter varnar för biverkning av cancerläkemedel

    Många som behandlas med cancerläkemedlet paklitaxel drabbas av biverkningar, men de slår olika hårt på olika patienter. Svenska och spanska forskare har nu funnit genetiska variationer med koppling till biverkningarna, vilket öppnar för en individanpassad behandling inom en snar framtid.

  • Elström sätter fart på hjärnans signalsubstanser

    Efter mer än 30 år av elektrisk hjärnstimulering mot Parkinsons sjukdom är det ännu oklart varför metoden fungerar. Nu visar klinisk forskning vid Linköpings universitet att elstötarna verkligen ökar frisättningen av det nödvändiga signalämnet dopamin.

  • Nya rön kan förklara uppkomsten av typ 2-diabetes

    Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin.

  • Astma förebyggs bäst i mammas mage

    Varje vecka i graviditeten har betydelse för att fostret ska slippa astma längre fram i barndomen. Även fullgångna barn födda i 37–38:e veckan har förhöjd risk för sjukdomen, visar data för drygt en miljon svenska barn födda mellan 1987 och 2000.

  • Så talar bakterier med varandra och våra celler

    Bakterier kan tala med varandra via molekyler som de själva tillverkar. Fenomenet kallas quorum sensing och har betydelse när en infektion fortplantas. Nu visar forskare vid Linköpings universitet hur bakterierna på samma väg styr processer i de mänskliga cellerna.

  • Dålig ”sophantering” kan förklara Alzheimers

    Bristfällig sophantering i hjärnans nervceller kan ligga bakom Alzheimers sjukdom. I stället för att lösas upp, ansamlas skadligt proteinskräp som orsakar celldöd. Att förstärka renhållningssystemen är en möjlig strategi för att stoppa sjukdomens framfart.

  • CMIV leder mångmiljonsatsning på digital patologi

    Idag går startskottet för en stor satsning på att vidareutveckla diagnostisk patologi, en hörnsten i svensk cancervård. Ett av slutmålen är att förkorta väntetiderna för cancerpatienter. Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, vid Linköpings universitet leder ett konsortium som ska ta fram nya arbetsmetoder och IT-verktyg som utnyttjar digitaliseringen av mikroskopibilder.

  • Mildare behandling av svåra hjärntumörer

    Äldre som drabbats av elakartad hjärntumör kan leva längre med högre livskvalitet om de slipper strålning. En genetisk markör kan hjälpa läkarna att välja rätt behandling för varje patient, visar en studie ledd från Linköping som nu publiceras i tidskriften The Lancet Oncology.

  • Därför är dygnsrytmen viktig för hälsan

    En störd dygnsrytm kan påverka tillväxten av blodkärl i kroppen och på så vis orsaka sjukdomar som diabetes, fetma och cancer, visar forskning vid Linköpings universitet och Karolinska institutet.

  • Alzheimers smittar från nervcell till nervcell

    Obönhörligt sprids Alzheimers sjukdom och lämnar döda nervceller och glömda tankar efter sig i hjärnan. Forskare vid Linköpings universitet är först i världen med att visa hur giftiga proteiner förs över från nervcell till nervcell.

  • Säkrare prognos på tarmtumör i sikte

    Ett hormon som reglerar hunger och kroppsvikt ökar även dödligheten i tunntarmscancer, visar en studie vid Linköpings och Lunds universitet

  • LiU tog två av tre Bio-X-projekt

    Tidig diagnos av levercancer och Alzheimers sjukdom. Det är målet för två forskningsprojekt vid Linköpings universitet som fått medel från life science-programmet BIO-X.

  • Fettrik kost sänkte blodsockret hos diabetiker

    Personer med typ 2-diabetes får vanligen rådet att äta en kost med lågt fettinnehåll. Nu visar en studie vid Linköpings universitet att mat med mycket fett och lite kolhydrater kan ha en bättre effekt på blodsockernivåerna.

  • Konsten att mäta livskvalitet

    Diabetesretinopati är en komplikation i ögats näthinna som börjar med suddiga fläckar i synfältet. Den påverkar livskvaliteten och drar med sig stora kostnader för samhället. Men olika mätmetoder kan ge skilda resultat och därigenom påverka beslut om en behandling ska implementeras i sjukvården eller inte, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

  • Molekylrörelser som gör att vi tänker

    Varje tanke, varje rörelse, varje hjärtslag styrs av blixtsnabba elektriska impulser i hjärnan, musklerna och hjärtat. Men en alltför hög elektrisk retbarhet i cellernas membran kan orsaka bland annat epilepsi och hjärtarytmi. En forskargrupp vid Linköpings universitet publicerar nu nya rön som kan leda till nya läkemedel mot dessa sjukdomar.

  • Prioner i hjärnan slås ut med målsökande molekyler

    Giftiga prioner i hjärnan kan upptäckas med självlysande polymerer. Nu visar upphovsmännen vid Linköpings universitet att samma molekyler också kan oskadliggöra prionerna, och potentiellt bota dödliga nervnedbrytande sjukdomar.

  • Gurkmeja-medicin effektiv på Alzheimerflugor

    Kurkumin, en substans som utvinns ur gurkmeja, förlänger livet och höjer aktiviteten hos bananflugor med en nervsjukdom liknande Alzheimers. Studien som utförts vid Linköpings universitet tyder på att det är förstadier och fragment av amyloidfibrer som är mest giftiga för nervcellerna.

  • Könsskillnad kvarstår i hjärtsjukvården

    Risken att dö som direkt följd av en stor hjärtinfarkt är tolv mot tio för kvinnor jämfört med män. Orsaken kan vara att de mycket oftare än männen har nedsatt njurfunktion, visar forskning vid Linköpings universitet.

Visa mer