Astma förebyggs bäst i mammas mage

Varje vecka i graviditeten har betydelse för att fostret ska slippa astma längre fram i barndomen. Även fullgångna barn födda i 37–38:e veckan har förhöjd risk för sjukdomen, visar data för drygt en miljon svenska barn födda mellan 1987 och 2000.

Hartmut Vogt, barnläkare vid Universitetssjukhuset och nybliven doktor i pediatrik vid Linköpings universitet, har jämfört data från det svenska medicinska födelseregistret med statistik över uttaget av astmamedicin. Detta är ett indirekt mått på förekomst av sjukdomen som dock visat sig överensstämma ganska väl med den faktiska bilden.

– Vi visste att det fanns ett samband mellan mycket tidig födsel och lungsjukdom hos små barn. Men enligt en av våra studier har även de som var födda i vecka 37 och 38 en tio procent högre risk för astma än de som föddes i vecka 39–41. Det har ingen visat tidigare, säger Hartmut Vogt, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling.

Utvecklingen av lungorna startar kort efter befruktningen och pågår ända till två–tre års ålder. Prematura barn föds med färre lungblåsor och en begränsad lungfunktion vilket utgör en risk både för astma och luftrörskatarr.

– Livet i mammans mage spelar stor roll för barnets hälsa i framtiden, men tiden efter födelsen är också viktig, säger Hartmut Vogt.

I en annan studie undersöktes förbrukningen av astmamedicin hos utlandsfödda personer jämfört med svenskfödda. Då kunde man se att åldern vid invandringen till Sverige spelade stor roll. Barn som adopterades av svenska föräldrar under första levnadsåret löpte en dubbelt så stor risk jämfört med barn som adopterats efter fyra års ålder. Miljöfaktorer verkar alltså ha stor betydelse för risken att utveckla astma som barn och ung vuxen.

Idag saknas vetenskapliga belägg för hur astma hos barn kan förebyggas, annat än att föräldrarna inte ska röka vare sig under graviditeten eller senare.

En studie som också ingår i avhandlingen visar att vaccinering mot kikhosta i tidig barndom inte ökar risken för att utveckla astma som tonåring.

Astma är en kronisk inflammatorisk åkomma i luftvägarna. Symtomen är återkommande andningsbesvär med andnöd, tryck över bröstet och hostattacker. Hos små barn är det första tecknet ofta en pipande andning.

Avhandling: Early life factors and the long-term development of asthma av Hartmut Vogt. Linköping University medical dissertations No. 1325, 2012. Disputationen ägde rum 6 december.

Kontakt:
Hartmut Vogt 010-1030000 (landstingets växel), hartmut.vogt@liu.se