Ibland kan en så liten förändring som en enstaka dna-bas i en gen orsaka allvarlig sjukdom. Hos en pojke med epilepsi stör en sådan mutation inte bara funktionen hos det påverkade proteinet, utan skulle också kunna hämma flera närbesläktade proteiners funktion. Det visar en studie som sprider ljus över molekylärbiologin bakom vissa former av epilepsi, och som publicerats i tidskriften PNAS.
Problemen med antibiotikaresistens och blodförgiftning ökar globalt. Men hur ser det ut i Sverige? I sin avhandling från Linköpings universitet har Martin Holmbom undersökt omfattningen av dessa problem i ett stort material från Östergötland.
En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Det visar en studie på råttor gjord av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling. Fynden publiceras i tidskriften Science Advances.
Barn med hög genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes har delvis en annan bakterieflora i tarmen jämfört med individer med låg risk, enligt en ny studie av forskare vid Linköpings universitet och University of Florida. Fynden, som har publicerats i tidskriften Nature Communications, tyder på att ärftlig risk kan forma hur individen reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.
Vad är det som gör att demens utvecklas hos äldre personer och hur hänger sjukdomen ihop med hörsel? Det är ett av de ämnen som diskuteras när 150 hörselforskare möts under en konferens i Linköping 9–14 juni.
Prostatan är för många ett organ som framför allt förknippas med cancer. I boken Prostatan – det ständiga gisslet? visar en rad forskare hur inte bara prostatan orsakar besvär, utan också föreställningar kopplade till prostatan. Även dessa kan påverka mäns hälsa och livskvalitet, menar forskarna.
Många patienter med allvarliga sjukdomar blir inte bättre av sina mediciner eftersom behandlingen påbörjas alltför sent. Ett internationellt forskarteam lett från Linköpings universitet lanserar nu en unik strategi för att upptäcka ett sjukdomsförlopp i dess allra tidigaste fas.
Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid Linköpings universitet.
Den klibbiga kådan från barrträd innehåller ämnen som kan lindra eller bota epilepsi. Forskare vid Linköpings universitet har syntetiserat och testat 71 så kallade resinsyror varav tolv är heta kandidater för nya läkemedel.
Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret en grupp små signalmolekyler, cytokiner. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid Linköpings universitet visar nu för första gången hur detta fungerar.
Eksem hos spädbarn är en stark varningsklocka för fortsatta allergiska besvär längre upp i åldrarna. I en nypublicerad studie från Linköpings universitet hade nästan var tredje barn med eksem utvecklat astma vid tio års ålder.
För personer med diabetes är det mer gynnsamt med en enda stor måltid än flera mindre utspridda över dagen. Så tolkas resultaten av en aktuell koststudie vid Linköpings universitet.
Patienter med lungsjukdomen KOL är mycket sjuka när de kommer till intensivvård. Trots behandling med bland annat respiratorstöd är dödligheten mycket hög, visar en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
Om Alzheimers sjukdom i framtiden ska kunna behandlas så krävs en tidig diagnos, vilket ännu inte är möjligt. Nu har forskare vid bland annat Linköpings universitet identifierat sex proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas som markörer för sjukdomen.
Många som behandlas med cancerläkemedlet paklitaxel drabbas av biverkningar, men de slår olika hårt på olika patienter. Svenska och spanska forskare har nu funnit genetiska variationer med koppling till biverkningarna, vilket öppnar för en individanpassad behandling inom en snar framtid.
Efter mer än 30 år av elektrisk hjärnstimulering mot Parkinsons sjukdom är det ännu oklart varför metoden fungerar. Nu visar klinisk forskning vid Linköpings universitet att elstötarna verkligen ökar frisättningen av det nödvändiga signalämnet dopamin.
Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin.
Varje vecka i graviditeten har betydelse för att fostret ska slippa astma längre fram i barndomen. Även fullgångna barn födda i 37–38:e veckan har förhöjd risk för sjukdomen, visar data för drygt en miljon svenska barn födda mellan 1987 och 2000.
Bakterier kan tala med varandra via molekyler som de själva tillverkar. Fenomenet kallas quorum sensing och har betydelse när en infektion fortplantas. Nu visar forskare vid Linköpings universitet hur bakterierna på samma väg styr processer i de mänskliga cellerna.
Bristfällig sophantering i hjärnans nervceller kan ligga bakom Alzheimers sjukdom. I stället för att lösas upp, ansamlas skadligt proteinskräp som orsakar celldöd. Att förstärka renhållningssystemen är en möjlig strategi för att stoppa sjukdomens framfart.