Hur påverkas vår hälsa av föroreningar och andra kemikalier som vi exponeras för? Forskare från Linköpings universitet har använt en metod för att identifiera vilka proteiner i kroppen som påverkas av kemikalier. Metoden skulle kunna användas för att i ett tidigt skede upptäcka att ett ämne kan ha biologiska effekter i en organism. Studien har publiceras i tidskriften Journal of Proteomics.
En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet. Tekniken, som är vetenskapligt publicerad, är också patenterad och prisades vid den nyligen avslutade klimatkonferensen COP26 i Glasgow.
Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet campus Norrköping, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.
Ett bortglömt antibiotikum, temocillin, gav mindre selektion av resistenta tarmbakterier jämfört med standardbehandling mot urinvägsinfektion med feber, i en svensk studie som publiceras i The Lancet Infectious Diseases. Temocillin kan därför vara ett bra behandlingsalternativ vid svår urinvägsinfektion och bidra till minskad spridning av resistenta bakterier på sjukhus.
Forskare vid Linköpings universitet kommer att vara på plats under FN:s klimatförhandlingar, COP26, i Glasgow för att bevaka klimatförhandlingarna samt arbeta med egna forskningsprojekt. De kan svara på frågor både inför och under mötet.
Gränsytor mellan människor, maskiner och natur kan vara både fysiska, kulturella och sociala. Vilka nya ansvarsfördelningar, etiska frågeställningar och möjligheter uppstår kring gränser och gränsytor? Föreläsningsserien Strimman 2021-2022 samlar forskare inom humaniora och samhällsvetenskap som på olika sätt förhåller sig till gränsytor.
Vem ska få vård när samhällets resurser är begränsade? Den frågan diskuteras på konferensen ”Prioritering på tvärs – att tänka brett och nytt” den 20-21 oktober.
Sjukvårdspersonal inom primärvården i Region Kalmar har utbildats i terapiformen ACT för att stärkas i sin egen yrkesroll och kunna fatta bättre medicinskt motiverade beslut. Utbildningen har lett till att sjukskrivningarna för deras patienter minskat med 21 procent. Studien har letts från Linköpings universitet.
Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi, har utsetts till 2021 års mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. Fredrik Elinder forskar om de mekanismer som är grunden till den elektriska signaleringen i kroppen. Forskningen har koppling till flera sjukdomstillstånd, som epilepsi och hjärtrytmrubbningar.
Cecilia Bödker Pedersen är generalsekreterare för organisationen Storasyster. Hon hjälper de som utsatts för sexuella övergrepp. Martin Hultman, docent vid Chalmers tekniska högskola, forskar om varför vi inte agerar starkare i klimatfrågan – trots att vi har känt till problemen med klimatförändringar i över 30 år. På fredag uppmärksammas de som Årets alumner vid Linköpings universitet.
Champagnen som kallas för Gula änkan har de flesta hört talas om. Inte lika många vet att det framgångsrika champagnehuset verkligen drevs av en änka. I boken Änkor med makt tittar Hans Sjögren närmare på vad det är som gör att vissa änkor lyckas med att driva, och till och med utveckla, ärvda företag – och varför andra misslyckas.
”Orättvist!” Det hör man ofta förlorare av en tävling säga. Men vinnaren klagar sällan. Forskning vid Linköpings universitet har visat att deltagare i konkurrensutsatta situationer, exempelvis en anställningsprocess, accepterar resultaten bättre om de fått information om att processen varit rättvis. De blir också mindre själviska.
Cecilia Bödker Pedersen är generalsekreterare för organisationen Storasyster. Hon hjälper de som utsatts för sexuella övergrepp och kämpar för ett samhälle fritt från sexuellt våld. Martin Hultman, docent vid Chalmers, forskar om varför vi inte agerar starkare i klimatfrågan – trots att vi har känt till problemen med klimatförändringar i över 30 år. De är Årets alumner vid Linköpings universitet.
Det finns en stark vilja hos migranter i Sverige att inkluderas i samhället, de betraktar språket som ”nyckeln” till inkludering och utbildningsinsatserna ses som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd och hjälp i vardagen. Det visar forskning från Linköpings universitet.
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen. Det förutspår en matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet, som presenteras i Nature Communications. I forskarnas simuleringar slår klimatförändringarna särskilt hårt mot ekosystem vid polerna, vilket speglar förändringar som kan observeras i naturen i dag.
En rutin med skriftliga frågor för att fånga upp besökare på ungdomsmottagning som har erfarenhet av eller riskerar sexuellt överförbara infektioner, oplanerad graviditet eller sexuellt våld uppskattas av både personal och besökare. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.
Lokala skillnader i hur långväga handel bedrivs kan få stora effekter på den genetiska mångfalden i jordbruket. Det visar en studie av 120 år gamla spannmålsprov från Jämtland, gjord av forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet.
Den tumörhämmande genen TET2 är avstängd i en stor andel av fallen av akut lymfoblastisk leukemi (ALL) hos barn, visar en ny studie från Linköpings universitet. Forskarna visar att den avstängda genen kan slås på igen genom behandling med ett befintligt läkemedel, 5-azacytidin. Fynden, som publiceras i PNAS, tyder på att 5-azacytidin skulle kunna fungera som målinriktad behandling vid ALL hos barn
En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Det visar en studie på råttor gjord av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling. Fynden publiceras i tidskriften Science Advances.
Skillnader i impulsivitet mellan individer är kopplade till både erfarenhet och genuttryck, enligt en studie på tamhönsens anfader, det röda djungelhönset. Studien är gjord vid Linköpings universitet och fynden publiceras i tidskriften Animal Behaviour.
