Gå direkt till innehåll

Ämnen: Växthuseffekten

  • En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

    En gåta som gäckat forskarvärlden i över 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat Linköpings universitet och Helmholtz Zentrum München har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

  • Vi måste städa atmosfären på koldioxid, säger Mathias Fridahl, universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

    Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

    Möjligheten att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt både för företag och länder, men det finns sätt att åtgärda det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet i en ny vetenskaplig artikel.

  • Enligt David Bastviken, professor, är de naturliga kolflödena är på väg att delvis bli antropogena för att de påverkas av den antopogena klimatförändringen. Foto: Charlotte Perhammar

    En ond cirkel – klimatförändringen ger ökade naturliga växthusgasutsläpp

    Naturliga växthusgasutsläpp från sjöar och vattendrag är starkt kopplade till temperatur respektive vattenflöde. Det visar en studie vid Linköpings universitet där en rad nya omfattande mätning har använts. Kunskapen behövs för att genomföra rätt klimatåtgärder när framtidens ökande temperaturer och regnmängder riskerar att förstärka de naturliga klimatutsläppen i en allt snabbare spiral.

  • David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet. Foto: Charlotte Perhammar

    Utan fler och bättre mätmetoder kan Parismålet missas

    Parisavtalet säger att vi bör minska utsläppen av växthusgaser för att begränsa den globala temperaturhöjningen till 2 grader Celsius. Men har vi mätmetoderna för att uppnå målet? Den frågan ställer sig forskare vid Linköpings universitet i en studie publicerad i tidskriften Environmental Research Letters. Svaret är nedslående.

  • Sjöar är en viktig faktor att räkna med när det gäller bildning av växthusgasen metan. Foto: wmaster890/iStock

    Jordens sjöar släpper ut mindre metan än man tidigare trott

    Jordens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton av växthusgasen metan per år, enligt en studie som forskare vid Linköpings universitet har gjort i samarbete med NASA, USA:s myndighet för rymdfart och rymdforskning. Det är mindre än man tidigare trott, men sjöar är fortfarande en av de största naturliga källorna till metanutsläpp.