Det blir ett blågult julbord i år: Ursprung och kvalitet viktigare än pris för första gången sedan 2021

Är vi på väg ut ur lågkonjunkturen? För första gången sedan 2021 är priset på julmaten mindre viktigt än att den är från Sverige och av hög kvalitet. Julskinkans nedåtgående trend är bruten, 1 av 3 AI-användare kommer ta hjälp av chatbotar för att planera julfirandet och 9 av 10 svenskar har sill på julbordet. Detta är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning.

Varje år sedan 2013 har bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen via Demoskop frågat svenskarna hur de äter, dricker och firar jul. Och nu är resultaten från Sveriges största och äldsta julmatsundersökning inne. På frågan om vad som är viktigast i planeringen av julbordet hamnar svarsalternativet ”att maten är svenskproducerad” i topp. Alternativet ”att maten håller extra hög kvalitet” ökar rejält jämfört med 2024 och knuffar ner ”att maten inte är för dyr” till plats nummer tre. Men varför tycker svenskarna att det är viktigt att maten på julbordet är svenskproducerad? De två huvudsakliga skälen är att man vill stötta svenska lantbrukare och svenska livsmedelsproducenter.

– Prisfaktorn har av naturliga skäl varit väldigt viktig de senaste åren. Men nu har den minskat i betydelse två år i rad, och även om 2025 har varit svårt på många sätt är det förhoppningsvis ett tecken på ökande köpkraft och framtidstro bland svenskarna. Det är extra glädjande att kvalitet ökar så mycket, för om det är något som utmärker svenska livsmedel så är det just kvalitet både vad gäller råvaror och förädling. Och varje gång man köper en svenskproducerad julskinka, julmust, julöl och lussebulle så är man med och stöttar svensk livsmedelsproduktion och livsmedelsberedskap, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.

Men Livsmedelsföretagens undersökning visar också att inflationsåren 2022–2023 och en fortsatt orolig omvärld satt djupa spår i konjunkturen och svenskarnas privatekonomi. På frågan om man kommer lägga mer eller mindre pengar på julbordet i år jämfört med förra året svarar 25 procent att man kommer lägga mindre, medan 11 procent planerar att lägga mer.

– Jag tror det här speglar att vi fortfarande har en förhållandevis hög arbetslöshet i vissa grupper. Det är en haltande konjunktur och en tuff arbetsmarknad. Känner man sig osäker kring framtiden så håller man fullt förståeligt hårt i plånboken även när det gäller julbordet. Det viktigaste är att man träffas och tar hand om varandra och försöker sprida lite ljus och glädje i decembermörkret, säger Jimmy Sandell.

1 av 3 AI-användare kommer julplanera med hjälp av en chatbot

2025 var året då AI-chatbotar som Chat GPT, Gemini och Copilot fick sitt stora folkliga genomslag. Kommer detta även påverka hur svenskarna planerar sitt julfirande? Det verkar så. Enligt Livsmedelsföretagens julmatsundersökning kommer 1 av 3 AI-användare att ta hjälp av en AI-chatbot i år. De tre viktigaste sakerna man kommer låta AI assistera med är att skriva julklappsrim, få idéer till julklappar och komma på jullekar.

Förhållandevis få svenskar kommer använda chatbotar till att hitta recept på julmat. När det gäller recept är det väldigt tydligt var svenskarna vänder sig: hela 53 procent får sina julbordsrecept från familj och släkt. Näst vanligaste källan för julmatsrecept är webben med 37 procent medan tredjeplatsen intas av kokböcker med 33 procent (flera val möjliga, därav mer än 100 procent).

– Julen är inte bara vår mest traditionella högtid, det är även då familj och släkt är mest i centrum. Därför är det inte så konstigt att just recept från släkt och familj är så viktiga. De skapar trygghet och kopplar ihop generationerna både före och efter oss. Det är också härligt att kokboken är så populär även när det gäller julmat. Det ger en väldigt julig känsla att stå och slå i en vältummad kokbok medan skinkan är i ugnen och glöggen står på spisen, säger Jimmy Sandell.

Trendbrott: Julskinkan ökar för första gången sedan 2021

Vilken mat och dryck tycker svenskarna bara måste finnas på julbordet? För 13:e året i rad är det julskinkan som är allra viktigast. Förutom 2021 har julskinkan sakta men säkert minskat lite i popularitet varje år, men nu har trenden brutits. I år ökar julskinkan från 20 till 23 procent av rösterna och har därmed en betryggande ledning till tvåan Janssons frestelse med 16 procent. På tredje plats med nio procent hamnar den älskade sillen. Resultatet bekräftas av svaren på frågan vilken sorts mat man vill ska dominera på julbordet: överlägsen etta med 70 procent är kött och chark följt av fisk och skaldjur med 37 procent (två val möjliga, därav mer än 100 procent).

– Våra medlemsföretag märker utan tvekan av ett ökat intresse för svenskt kött. Jag tror att många svenskar under året har upplevt att det till och med kan vara lite tomt i köttdisken ibland. De senaste åren har svensk köttproduktion minskat samtidigt som efterfrågan stadigt pekar uppåt. Förhoppningsvis så ökar utbudet framöver så att alla som vill kan få njuta av högkvalitativt svenskt kött både på och utanför julbordet, säger Jimmy Sandell.

Sillspecial: 92 procent av svenskarna har sill på julbordet

Det kommer kanske inte som någon överraskning att sillen är ett viktigt inslag på julbordet. Men att hela 92 procent av svenska folket har sill på julbordet är ändå en väldigt hög siffra. Köper man färdiginlagd sill eller lägger man in sin egen? 75 procent är nöjda med utbudet i butikerna och köper färdig sill medan 30 procent lägger in egen (två val möjliga, därav mer än 100 procent). Hur många sorters sill brukar svenskarna ställa fram på julbordet? Den magiska siffran är 3,3 sorters sill enligt Livsmedelsföretagens undersökning.

Den klara smakfavoriten på julbordet är klassikern senapssill med 18 procent följt av inlagd sill med 14 procent och skärgårdssill med 11 procent. Men det finns tydliga generationsskillnader. Mest populära sillkryddningen bland 18–29 åringar är skärgårdssillen, medan gruppen 65+ föredrar inlagd sill och därefter Brantevikssill. Skiljer sig generationerna åt även när det gäller hur mycket man uppskattar sill? Det verkar onekligen så. Bland de yngre åldersgrupperna – 18-29 år och 30-39 år – uppger fler än 1 av 3 att man aldrig äter sill.

Julmusten – mer älskad än någonsin

På dryckesfronten är den svenska julmusten än en gång ohotad favorit på julbordet. Julmustens popularitet verkar närmast gränslös och skär igenom alla kategorier inklusive kön, ålder, utbildning och inkomst. Andraplatsen intas av den traditionella julölen som ökar rejält jämfört med 2024, följt av vatten på en hedrande tredjeplats. Fjärdeplatsen intas av snapsen, som tappade några procentenheter 2024 men nu ökar i popularitet igen.

Ris à la Malta vägrar lämna förstaplatsen

Inget julbord utan julgodis! Favoritefterrätten på julbordet för åttonde året i rad är klassikern Ris à la Malta som 16 procent av svenskarna bara måste ha på julbordet. Knäck gör ett rejält skutt upp till andraplatsen med 14 procent, och tredjeplatsen intas av efterrätten med något för alla, chokladasken. Årets stora efterrättsförlorare är lussebullen som tappar hela sex procentenheter från fjolårets 13 procent.

Här hittar du hela Livsmedelsföretagens julmatsundersökning 2025.