Tillväxtagenda Växtbaserat är ett gemensamt initiativ för hela livsmedelskedjan från jord till bord. Agendan visar att Sverige kan stärka produktionen av växtbaserade livsmedel, öka självförsörjningen och skapa nya jobb och exportmöjligheter.
För att ytterligare förstärka den svenska livsmedelsindustrins arbete för goda matvanor har branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Kött- och Charkuteriföretagen och deras medlemsföretag satt upp nya åtaganden och mål för mindre salt i charkuterier och förpackade måltider. De två åtagandena är frivilliga och målen tar sikte på 2030.
Arbetsförmedlingen har upphandlat en ny arbetsmarknadsutbildning inom styck, slakt, chark och livsmedel. Utbildningen kan börja genomföras med de kraftigt förbättrade villkoren från och med den 1 september 2026. Karin Thapper, ansvarig kompetensförsörjning på Livsmedelsföretagen, beskriver avtalet som en stor framgång.
För första gången på länge började året bra för svensk livsmedelsindustri, men efter USA:s och Israels attack mot Iran har kostnadsläget snabbt försämrats för svenska producenter av mat och dryck. Samtidigt visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturbrev att decennier av för låga investeringar riskerar att underminera svensk livsmedelsberedskap och konkurrenskraft.
Låg lönsamhet, eftersatt infrastruktur, otydlig ansvarsfördelning, avsaknad av beredskapsavtal och osäkra handelsvägar hotar Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat vid kris och krig. Det visar en ny beredskapsrapport från Livsmedelsföretagen som också konstaterar att produktionen av svenska livsmedel minskar i en tid när produktionen måste öka för att stärka beredskapen.
Den 22 maj 2026 meddelade regeringen vilka yrkesgrupper som undantas från det nya lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. Livsmedelsföretagen välkomnar beslutet, vilket innebär att flera av livsmedelsindustrins bristyrken omfattas av ett lägre lönekrav. Samtidigt fastställs att bärplockare av vilda bär framöver hanteras inom ramarna för direktivet för säsongsanställning.
De senaste åren har Dafgårds målmedvetet satsat på att sälja till större globala aktörer, med resultatet att exporten idag utgör 35 procent av bolagets omsättning. All produktion sker fortfarande i ”Köket i Källby”, och för sina exportframgångar har Dafgårds nu belönats med priset Årets Livsmedelsexportör 2026.
Patrick Axzell, vd för Orkla Snacks Sverige och drivande i att göra BUBS till en global exportsuccé, valdes idag till ny styrelseordförande för bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen. Patrick efterträder Sofie Eliasson Morsink som lämnar posten efter fyra år.
Utredning efter utredning har visat att de ökade matpriserna berodde på externa faktorer utanför företagens kontroll och att det inte förekommit omotiverade prispåslag. Ändå fortsätter den politiska svartmålningen av livsmedelsbranschen. I en debattartikel i DN kräver Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman ett slut på den skadliga matprispopulismen och den politiska jakten på billigare livsmedel.
En ny rapport från Jordbruksverket visar att trots ökande matpriser försvagades livsmedelsindustrins lönsamhet 2016-2024, något som hämmar viktiga investeringar i produktivitet, klimatomställning och konkurrenskraft. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal tycker att rapporten borde läsas av de politiker som fortsätter prata om ”övervinster” i livsmedelsbranschen.
Trots flera väldigt utmanande år så vill 9 av 10 svenska livsmedelsproducenter öka produktionen de kommande fem åren. Det största hindret är kompetensbrist – 7 av 10 företag har svårare att hitta rätt kompetens idag jämfört med för fem år sedan. Det visar en ny rapport från Livsmedelsföretagen som vill se en nationell strategi för kompetensförsörjning.
Trots upprepade vädjanden från Sveriges näringsliv vägrar regeringen och Konsumentverket att ta ansvar för genomförandet av EU:s konsumentmaktsdirektiv. Konsekvensen kan bli att fullt fungerande varor för hundratals miljoner kronor måste kasseras. Nu går Livsmedelsföretagen ut med en egen bedömning av rättsläget till sina 750 medlemsföretag.
Den 1 april sänks matmomsen från 12 till 6 procent. Vad innebär det för konsumenterna? Hur påverkas matproducenterna? Varför ökade matpriserna så mycket för några år sedan? Och varför kommer Irankriget leda till ökade priser? Här svarar Livsmedelsföretagen på de vanligaste och viktigaste frågorna om matmomsen och matpriserna.
Livsmedelsföretagen har anställt Lovisa Martin Marais som näringspolitisk expert och ansvarig för forskning och innovation. Lovisa rekryteras från Lantmännen och börjar sin nya tjänst den 11 maj.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen har anställt Anna Romare som ny förhandlingschef. Anna kommer närmast från Industriarbetsgivarna och börjar sin nya tjänst i juni.
Inom 10 år kan Sverige öka livsmedelsproduktionen med tiotals procent, skapa 19 000 nya jobb i hela landet och samtidigt stärka livsmedelsberedskap, klimatarbete och biologisk mångfald. Det visar rapporten Grön uppväxling som i dag överlämnas till regeringen av Livsmedelsföretagen, Arla, Lantmännen, Scan Sverige och LRF.
Kriget i Iran riskerar att få omfattande konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal och Lantmännens strategichef Patrik Myrelid bevakar utvecklingen och förklarar vilka effekter ett långvarigt krig kan få för svenska konsumenter.
Sedan regeringen presenterade momssänkningen på livsmedel har de svenska livsmedelspriserna ”utvecklats i linje med historiskt mönster”. Det slog den statliga Matpriskommissionen fast på en pressträff som ur ett faktamässigt perspektiv lämnade en del frågetecken – frågetecken som vår chefekonom Carl Eckerdal gärna rätar ut.
I en ny rapport konstaterar Konjunkturinstitutet att de stora prisökningarna på livsmedel 2022–2023 berodde på ökade kostnader för insatsvaror och löner. Konjunkturinstitutet har även meddelat att Matpriskommissionen kommer ta hänsyn till ökade produktionskostnader, något som välkomnas av Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal.
De svenska livsmedelsproducenternas kostnader fortsätter öka, men inför matmomssänkningen i april har två av tre producenter fått påbud från dagligvaruhandeln om prisstopp. När producenterna listar de viktigaste konsumenttrenderna knuffar svenskproducerat ner EMV från förstaplatsen och lågprisfaktorn minskar rejält. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2025.