Är vi på väg ut ur lågkonjunkturen? För första gången sedan 2021 är priset på julmaten mindre viktigt än ursprung och kvalitet. Julskinkans nedåtgående trend är bruten, 1 av 3 AI-användare kommer ta hjälp av chatbotar för att planera julfirandet och 9 av 10 svenskar har sill på julbordet. Detta är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning.
Köpkraften ökar men de svenska livsmedelsproducenternas försäljning fortsätter minska. Inför matmomssänkningen har dagligvaruhandeln och regeringen gjort klart att man inte kommer acceptera höjda priser, samtidigt som producentledets kostnader för bland annat förpacknings- och nedskräpningsavgifter ökar dramatiskt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2025.
Från och med idag är Mats Liedholm, vd på Fazer Sverige, med i styrelsen för FoodDrinkEurope som samlar den europeiska livsmedelsindustrin i Bryssel. Han efterträder Henrik Samuelson, tidigare SVP Customer Brands på Paulig och ordförande i FoodDrinkEurope, som suttit med i styrelsen de senaste fem åren.
Krögarna Adam Dahlberg och Albin Wessman har en Michelinstjärna för restaurangen Adam/Albin. Nu kan de även stoltsera med att de har vunnit Cajsa Warg-priset och att deras kokbok Solen utsetts till 2025 års bästa kokbok. Utöver äran belönas vinnarna med en exklusiv keramikservis från Andrea Tsang och 100 000 kr.
Under landsbygdsminister Peter Kullgrens besök i Kina 4–7 november undertecknades exportprotokoll för havre och malt. Ökad livsmedelsexport är en prioriterad fråga för den svenska livsmedelsindustrin, och Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman var med vid undertecknandet.
Konkurrensverket har utvärderat lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder, LOH. Myndigheten drar slutsatsen att lagen har haft en del positiva effekter men att det fortfarande förekommer otillbörliga metoder. Livsmedelsföretagen efterlyser nu starkare lagstiftning för att skapa en rättvis och hållbar livsmedelskedja.
Förenklad ansvarsfördelning i värdekedjan, undantag för mikro- och småföretag och övergångsperiod. Det är de tre centrala förändringarna av EUDR som EU-kommissionen presenterade den 21 oktober. Kommissionen vill inte längre skjuta upp implementeringen, men det är osäkert om de föreslagna förändringarna godkänns av ministerrådet och Europaparlamentet i tid.
Idag meddelade regeringen att Jordbruksverket får i uppgift att upphandla beredskapslager av spannmål, så kallade omsättningslager, i norra Sverige. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet, men är tydliga med att det krävs en robust livsmedelsindustri för att förvandla spannmål och andra råvaror till mat och dryck.
Fem titlar och deras författare sticker ut ur årets kokboksflod, enligt Cajsa Warg-prisets urvalsjury. De som är kvar och tävlar om utmärkelsen Årets kokbok 2025 och 100 000 kr i prispengar är Karin Lei, Leo Lahti, Jonas Cramby, Jennifer Eriksson och Adam Dahlberg & Albin Wessman.
EU-kommissionen vill senarelägga tillämpningen av EUDR till och med slutet av 2026. Livsmedelsföretagen välkomnar förslaget som ger möjlighet att rätta till de tekniska bristerna och skapa ett regelverk som är praktiskt möjligt för företagen att följa.
Livsmedelsföretagen välkomnar regeringens senaste budgetnyhet som bland annat innehöll fler lantbruksråd och en reform för att förstatliga livsmedelskontrollen. Däremot saknades satsningar för att lösa livsmedelsindustrins växande utmaningar inom kompetensförsörjning.
Var tredje svensk upplever att EMV, matbutikernas egna märkesvaror, har minskat utbudet av livsmedel och gjort att deras favoritprodukter har försvunnit. Det visar en Demoskop-undersökning från Livsmedelsföretagen, som samtidigt konstaterar att andelen importerad EMV i butikerna ökar snabbt.
Svenskarna fortsätter att hålla hårt i plånboken när de handlar mat, och bara hälften av producenterna är tillbaka på samma lönsamhetsnivå som innan kostnadskrisen. Sänkt matmoms kan gynna svensk livsmedelsproduktion, i alla fall tillfälligt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2025.
Sverige står inför svåra utmaningar när det gäller trygghet och beredskap, men en av våra starkaste tillgångar finns närmare än många tror – i svensk mat och dryck. Med kampanjen ”Bättre beredskap – en tugga i taget” vill Livsmedelsföretagen lyfta fram rollen som inhemsk matproduktion spelar för landets motståndskraft.
Den svenska livsmedelsproduktionen minskar i ett läge när den måste öka, och regeringens förslag om halverad matmoms kan ge en välbehövlig skjuts till svenskarnas köpkraft. Det menar Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal som samtidigt riktar kritik mot förslaget om en statlig matpriskommission.
98 procent av svenska folket tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att Sverige har en robust livsmedelsproduktion som kan förse befolkningen med mat i kris och krig. Men bara 1 av 6 svenskar tycker att politikerna tar frågan om Sveriges livsmedelsberedskap på allvar, det visar en ny undersökning från Livsmedelsföretagen.
När Cajsa Warg-priset efterlyste en ”Folkets röst” till finaljuryn som ska utse Årets kokbok 2025 strömmade ansökningarna in. Nu är urvalet klart. Den åttonde jurymedlemmen i Sveriges mest prestigefyllda kokbokspris blir Petronella Lirenius Ringqvist från Göteborg som läser kokböcker som romaner och diskuterar dagens middag redan vid frukost.
Migrationsverkets avslag på nästan samtliga 2 200 ansökningar för bärplockare från Thailand riskerar att utradera en hel bransch. I ett brev till migrationsminister Johan Forssell vädjade Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman om att lyfta frågan till politisk nivå. Ministern har nu svarat, samtidigt som thailändska bärplockare samlas utanför Sveriges ambassad i Bangkok.
En ny rapport visar att Sverige i teorin kan försörja 14 miljoner människor med svenskproducerad mat. För att teorin ska bli praktik krävs omfattande statliga satsningar på flera nyckelområden, däribland el- och vattenförsörjning, strategiska lager av insatsvaror, stärkta handelsvägar och livsmedelsexport. De stora frågorna är utredda, nu krävs politisk handlingskraft, menar Livsmedelsföretagen.
EU-kommissionen meddelade idag att man drar tillbaka EU:s föreslagna Green Claims-direktiv. Förslaget, som syftade till att harmonisera reglerna för hur företag får kommunicera miljö- och hållbarhetspåståenden inom den inre marknaden, faller därmed i sin nuvarande form. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet.