Livsmedelsföretagen, IKEM och Industriarbetsgivarna bjuder in media till ett lunchseminarium den 13 maj om vad som händer när ekonomin bromsar in efter en lång högkonjunktur och hur detta påverkar Sverige som industriland.
Enligt den gemensamma lönestatistiken som både Livsmedelsföretagen och Livs har tillgång till har lönerna för arbetare i snitt ökat med 3,2 procent under 2017 och med 3,4 procent under 2018, dvs en bra bit över den avtalade ökningen på 2 procent. Livs tycks förneka detta, så därför vill vi bjuda in Livs att tillsammans med oss gå igenom statistiken.
Henrik van Rijswijk är ny förhandlingschef för Livsmedelsföretagen. Henrik är jurist och avlade sin examen vid Stockholms Universitet år 1993. Under ett antal år innehade han befattningar som bl. a. universitetsadjunkt i allmän rättslära och lektor i rättsvetenskap, särskilt handelsrätt, vid Juridiska fakulteten. Henrik har varit verksam som arbetsrättsjurist inom Svenskt Näringsliv i över 15 år.
Efter intensiva och tuffa förhandlingar är löneavtalen för svensk livsmedelsindustri klara. Därmed är också normen för löneökningarna på svensk arbetsmarknad satt. Det normerande avtalsvärdet, det så kallade märket, är på 6,5 procent på tre år. Detta innebär en årlig löneökningstakt på 2 procent, samt en avsättning till deltidspension på 0,5 procent.
I dag lämnar vi ett bud till Facken inom industrin på 1,5 procent i löneökningstakt. Nivån är avvägd för att stärka industrins konkurrenskraft och därmed förutsättningarna för hela den svenska ekonomin. På denna nivå är Livsmedelsföretagen, IKEM, Trä- och möbelföretagen, Grafiska företagen, SLA, Teknikföretagen och TEKO beredda att träffa en överenskommelse på ett, två eller tre år.
När svenska konsumenter får ange den viktigaste faktorn när de gör sina matinköp kommer ”att maten är svenskproducerad” på första plats. Den växande efterfrågan på svensk mat och närproducerade livsmedel märks också på den inhemska livsmedelsproduktionen. Samtidigt viker livsmedelsexporten inom sju av de tio största exportkategorierna. Det framgår av Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Anders Canemyr blir Livsmedelsföretagens nye förhandlingschef. Anders kommer närmast från arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna där han arbetat som biträdande förhandlingschef.
Fyra av tio svenska livsmedelsproducenter har förlorat i konkurrenskraft de senaste åren, visar Livsmedelsföretagens nya konjunkturbarometer. Samtidigt vittnar den officiella statistiken om en kraftig minskning av den svenska livsmedelsproduktionen och exporten utvecklas nu svagare än tidigare
Livsmedelsföretagen har på tisdagen tecknat nya avtal med sina fackliga motparter Livsmedelsarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Avtalen ger kostnadsökningar på sammanlagt 6,8 procent under 3 år, där löneökningarna blir 6,3 procent och 0,5 procent avsätts till en deltidspension.
Livsmedelsföretagen sa sent på söndagskvällen ja till den slutliga hemställan från Opartiska ordföranden, Opo. Förslaget innebär kostnadsökningar på 6,6 procent under en treårig avtalsperiod, varav 6,1 procent blir löneökningar och 0,5 procent avsätts till en deltidspension.
- Facken agerar som om det vårats för svensk industri men i verkligheten är konjunkturläget fortfarande iskallt, säger Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist i en kommentar till fackens beslut på lördagen att säga nej till budet från Opartiska ordföranden, Opo.
Sysselsättningsläget i livsmedelsindustrin är nu lika illa som under finanskrisen 2008, enligt Livsmedelsföretagens, Li:s, senaste konjunkturenkät.
Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla som producerar mat och dryck i Sverige. Vi verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga.
