Idag lanserar Livsmedelsföretagen rapporten ”Många bäckar små” om hur svenska livsmedelsproducenter driver omställningen till ett hållbart och hälsosamt livsmedelssystem. Syftet med rapporten är att visa hur mycket livsmedelsindustrin gör inom hälsa och hållbarhet och hur mycket som kan åstadkommas genom innovation och frivillighet.
Staten satsar för lite på forskning och innovation inom livsmedelsområdet. Sverige riskerar därmed att tappa positionen som världsledare inom hållbar livsmedelsproduktion och att missa målen i Parisavtalet och EU:s färdplan för klimatet. I sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition 2024 efterlyser Livsmedelsföretagen en kraftfull statlig livsmedelssatsning.
För att lösa komplexa hållbarhetsutmaningar behövs samarbete mellan och inom olika branscher och industrier. Därför har Livsmedelsföretagen tillsammans med fyra andra branschorganisationer och 20 regioner idag lämnat in en gemensam ansökan för Bioimpact – ett strategiskt innovationsprogram med ett cirkulärt och biobaserat samhälle som slutmål.
Regeringens proposition om kommande fyra års forsknings- och innovationspolitik innehåller glädjande besked för livsmedelssektorn. Närmare 380 miljoner kronor satsas på livsmedelsforskning, vilket är en signifikant ökning mot tidigare år. Något som gläder bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.
Svenskarna syn på mat och hälsa är i ständig förändring och svår att överblicka. Vilka dieter är hetast och vilka är på väg att blåsa förbi? Vem är egentligen trovärdigast i mat och hälsofrågor? Och hur har svenskarnas matvanor påverkats av coronakrisens ökade hemmasittande? För att ta reda på detta har branschorganisationen Livsmedelsföretagen låtit analysföretaget Demoskop göra en undersökning.
Den 2 juni presenterar Sweden Food Arena livsmedelssektorns gemensamma agenda för innovation och forskning. Näringen är beredd att satsa upp till 400 miljoner kr förutsatt att det offentliga matchar investeringen. Målet är att inom 10 år lansera innovationer värda minst en miljard euro, kraftigt öka exporten och skapa 50 000 nya jobb.
Den 2 juni kl 13:00 lanserar Sweden Food Arena innovations- och forskningsagendan ”Svensk livsmedelssektor – framtidens hållbara näring”. Lanseringen sker på ett öppet webbinarium med deltagande av bland annat landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Svenskarna vill lära sig mer om hur maten produceras och vad den innehåller, man har högt förtroende för forskare och Livsmedelsverket, och den vanligaste dieten är vegetarian/vegan. Det är några av resultaten från Livsmedelsföretagens undersökning om svenskarnas syn på mat och hälsa.
Om du är journalist/skribent och skriver om mat och hälsa är du varmt välkommen till vårt frukostmöte den 20 november. Etnologen Malin Haawind förklarar svenskarnas unika förhållningssätt till mat, professor Rikard Landberg presenterar de senaste rönen inom individanpassad kost och Elisabet Rytter, doktor i nutrition, förklarar hur man vetenskapligt ska värdera nya kost- och hälsostudier.
Folkhälsan i Sverige är generellt god men förekomsten av övervikt och fetma ökar. En av orsakerna är dåliga matvanor. Hur kan vi vända den negativa utvecklingen? Vems ansvar är det och vilka åtgärder är mest effektiva? Hur mycket ska staten bestämma vad vi får äta och dricka? Det är temat för Livsmedelsföretagens seminarium den 3 juli kl 15-16 med bl a civilminister Ardalan Shekarabi.
Mer fullkorn är bra för folkhälsan, det är forskningen helt enig om. Den 19 december startade ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt i syfte att öka konsumtionen av fullkorn. Initiativet kommer från forskare från Chalmers tekniska högskola och ytterligare tio aktörer från livsmedelsindustrin, konsumentföreningar, offentliga aktörer och ideella föreningar är med från start.
