Maten är billigare i Sverige än i våra grannländer, matpriserna i Sverige ökade klart mindre än EU-snittet och relativt den allmänna prisnivån i ekonomin är svenska livsmedel billiga. Det är några av slutsatserna i en ny rapport om livsmedelsprisernas utveckling 2022-2025 av nationalekonomen Lars Jagrén.
Köpkraften ökar men de svenska livsmedelsproducenternas försäljning fortsätter minska. Inför matmomssänkningen har dagligvaruhandeln och regeringen gjort klart att man inte kommer acceptera höjda priser, samtidigt som producentledets kostnader för bland annat förpacknings- och nedskräpningsavgifter ökar dramatiskt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2025.
Var tredje svensk upplever att EMV, matbutikernas egna märkesvaror, har minskat utbudet av livsmedel och gjort att deras favoritprodukter har försvunnit. Det visar en Demoskop-undersökning från Livsmedelsföretagen, som samtidigt konstaterar att andelen importerad EMV i butikerna ökar snabbt.
Svenskarna fortsätter att hålla hårt i plånboken när de handlar mat, och bara hälften av producenterna är tillbaka på samma lönsamhetsnivå som innan kostnadskrisen. Sänkt matmoms kan gynna svensk livsmedelsproduktion, i alla fall tillfälligt. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2025.
Den svenska livsmedelsproduktionen minskar i ett läge när den måste öka, och regeringens förslag om halverad matmoms kan ge en välbehövlig skjuts till svenskarnas köpkraft. Det menar Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal som samtidigt riktar kritik mot förslaget om en statlig matpriskommission.
Trumps tullkaos får svenska hushåll att dra ner på sina livsmedelsinköp. Livsmedelsproducenternas snabbast ökande kostnadspost är förpackningsavgifter, och 80 procent av företagen oroar sig för ökade råvarukostnader de kommande två åren. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2025.
Livsmedelsföretagen presenterar idag unik statistik som visar att Sveriges livsmedelsindustri och dagligvaruhandel har den femte lägsta lönsamheten i hela EU. Chefekonom Carl Eckerdal hoppas att statistiken kan bidra till att en gång för alla få slut på den populistiska jakten på syndabockar.
Efter ett halvljummet 2024 tror svenska livsmedelsproducenter på en vändning 2025. EMV är fortfarande den viktigaste konsumenttrenden men svenskproducerat erövrar andraplatsen. EMV-tillväxt och fortsatt ökade kostnader pressar lönsamheten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024.
Hårt prövade svenska livsmedelsproducenter såg sin försäljning minska i Q3, men om deras prognoser för Q4 slår in blir det den starkaste tillväxten på tre år. Livsmedelsexporten vänder upp efter flera års nedgång, och det finns anledning att ifrågasätta påståendet att 50 procent av vad vi äter är importerat. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2024.
Facken inom industrin kräver 4,2 procent i löneökning för år 2025. Livsmedelsföretagen, som företräder 750 svenska livsmedelsproducenter, konstaterar att livsmedelsindustrin har haft negativ lönsamhet både 2022 och 2023, och att fackens rekordhöga krav riskerar att allvarligt skada svensk livsmedelsproduktion.
De senaste årens prisökningar på livsmedel har inte lett till ökad lönsamhet för livsmedelsbranscherna, visar en ny analys från SCB. I livsmedelsindustrin har lönsamheten varit svag från 2021 och framåt, och under 2022 och 2023 var den till och med negativ. För Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal bekräftar analysen det extremt allvarliga läget för svenska livsmedelsproducenter.
De svenska livsmedelsproducenternas försäljning ökar svagt samtidigt som lönsamheten är oroväckande låg. Goda skördar ger hopp om oförändrade inköpskostnader framöver. Regeringens livsmedelspolitik får knappt godkänt av företagen som har stora förväntningar på den kommande uppdateringen av livsmedelsstrategin. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2024.
