Livsmedelsföretagen är inbjudna till ett möte med finansminister Elisabeth Svantesson och landsbygdsminister Peter Kullgren med anledning av de ökande matpriserna. Livsmedelsföretagen välkomnar att regeringen bjuder in till samtal och kommer bland annat lyfta frågor om lönsamhet och beredskap.
Efter ett halvljummet 2024 tror svenska livsmedelsproducenter på en vändning 2025. EMV är fortfarande den viktigaste konsumenttrenden men svenskproducerat erövrar andraplatsen. EMV-tillväxt och fortsatt ökade kostnader pressar lönsamheten. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2024.
De senaste årens prisökningar på livsmedel har inte lett till ökad lönsamhet för livsmedelsbranscherna, visar en ny analys från SCB. I livsmedelsindustrin har lönsamheten varit svag från 2021 och framåt, och under 2022 och 2023 var den till och med negativ. För Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal bekräftar analysen det extremt allvarliga läget för svenska livsmedelsproducenter.
I och med årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Kostnaderna fortsatte dock att öka, den svaga kronan får tre av fyra företag att längta efter euron och EMV-expansionen blir en dubbelsmäll för producenterna, det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2024.
Fyra raka kvartal av minskad försäljning, sex raka kvartal av minskad lönsamhet och fortsatta kostnadsökningar. Det redan dystra läget för svenska livsmedelsproducenter förvärras av en rekordsvag krona och konsekvenserna av det alltmer extrema vädret. Utifrån ett kostnadsperspektiv finns det väldigt lite som talar för en bred och ihållande sänkning av livsmedelspriserna.
Svenska livsmedelsföretag har aldrig sett sin försäljning minska så mycket som nu. Nio av tio företag hade per den sista mars inte uppnått kostnadsökningstäckning samtidigt som kostnaderna fortsatte att öka under årets första kvartal. Vart tredje företag har dragit ned på personal och hälften planerar att göra det under Q2. I bästa fall kan matpriserna börja stabiliseras inom 3–6 månader.
Finansminister Elisabeth Svantesson har flera gånger uppmanat dagligvaruhandeln att ”pressa leverantörerna” för att på så sätt få ner matpriserna. Hennes uttalanden har fått Livsmedelsföretagen, som företräder 800 svenska livsmedelsproducenter, att reagera och publicera helsidesannonser i Aftonbladet, Expressen, DI och DN.
För första gången så är jakten på lågpris den viktigaste konsumenttrenden, och den länge ohotade ettan svenskproducerat halkar ner till en fjärdeplats. Ett trendbrott som slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten störtdyka. Kostnadsökningarna håller i sig och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar.
Höjda räntor, stigande matpriser och kostnadsinflation sätter djupa spår i svenskarnas julfirande. 2 av 5 anger att det viktigaste när de planerar årets julbord är att maten inte är för dyr. Julskinkan är fortfarande överlägsen favorit på julbordet, lutfisken är minst populär och rätten som flest har svårt att få till är Janssons frestelse, detta visar Livsmedelsföretagens årliga julundersökning.
Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Kronans skräpstatus eldar på inflationen och oron för stigande elpriser tvingar producenterna att överväga drastiska åtgärder.
Elpriserna är rekordhöga och stigande. Svenska kraftnät varnar för att elen kan kopplas bort i vinter. Nu är det viktigare än någonsin att politikerna får ta del av företagens verklighet. Därför uppmanar vi alla svenska livsmedelsproducenter att plocka fram sina elräkningar och bjuda in landets politiker till fika med elprischock.
Den svåra kostnadskrisen för svenska livsmedelsproducenter är långtifrån över. Kostnaderna fortsätter brant uppåt och de redan rekordhöga elpriserna skenar samtidigt som lönsamheten störtdyker. Svenska konsumenter får stålsätta sig för ännu högre matpriser i höst och i vinter, det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.