Richard Tellström: "Kaffe är vår sista gemensamma ritual"

Kaffe är långt mer än en dryck – det är en del av den svenska identiteten, vardagen och kulturen. Men hur blev det så? Richard Tellström, docent i måltidskunskap och en av Sveriges främsta experter på matkultur och måltidshistoria, berättar om kaffets resa genom historien, svenskarnas unika relation till bryggkaffe och varför en enkel kopp kaffe fortfarande betyder så mycket.

Kaffet har en lång historia i Sverige. Hur har kaffet och kaffedrickandet utvecklats över tid?
Kaffet är från början en umgängesdryck inom borgerskap och adel. I världen etablerar den sig i 1700-talets början och i två olika typer av drickande. Det ena är manligt drickande som sker på kaffehus på 1700-talet, alltså ett umgänge i offentligheten. Det andra är kvinnligt drickande där man i dessa samhällsklasser drack kaffe i hemmet, gärna i grupp. Det finns något kollektivt med kaffet. På 1800-talet slår sen kafferepet igenom. Det repas tygremsor till kuddfyllningar och här uppstår termen kafferep.

I 1800-talets mitt blir sedan kaffet arbetarklassens och allmogens dryck. Kaffet tar över från en annan umgängesdryck, nämligen öl och svagdricka. Kaffet blir också centralt för folkrörelsernas möten och gemenskaper, och detta hänger ihop med att kaffet tar över som kaffepausdryck. Kaffet blir ett sätt att locka folk till folkrörelsen och dess möten.

Under slutet av 1800-talet blir kaffet en del av arbetet, även här genom raster och som pausdryck. Kafferasterna blir sen även en del i fackliga avtal.

Finns det någon annan dryck som har haft samma position, te till exempel?
Inte hos oss i Sverige. Te har inte slagit som pausdryck på alls samma sätt.

Löfbergs kafferapport visar att en majoritet av svenskarna föredrar mellan- eller mörkrost. Är det en svensk företeelse?
Ursprungligen dricks faktiskt kaffe ganska svagt, i likhet med hur öl och svagdricka har druckits. Därför liknar det första kaffet ölet och svagdrickan i styrka, inte starkare än så. En annan förklaring är att vi i Sverige druckit mycket kaffesurrogat historiskt.

Sen sker en idealförändring under 50- /60-talet, i samband med att kaffebryggaren gör entré i de svenska hemmen. Den elektriska kaffebryggaren växer sig starkare och starkare, och sen kommer även espressomaskinerna till hemmen på 80- och framförallt 90-talet. Då går vi i en riktning mot ett kraftfullare kaffe.

Sen kan man säga att ju längre söderut man kommer i Europa, desto starkare kaffe dricker man. I dessa länder är även kaffet mindre av en umgängesdryck jämfört med Sverige och nordligare länder.

Svenskarna har en väldigt stark relation till sitt kaffe. Kaffet är väldigt viktigt för många. Vad säger det om vår kultur – är det vår sista gemensamma ritual?
Ja det skulle jag nog säga. Kaffet är viktigt för vår konsensuskultur. Vi samtalar oss fram till överenskommelser med hjälp av kaffet – samtal om svåra saker kräver kaffe. Kaffe, ibland ackompanjerat av kaffebröd har fördelen att det slår ner på takten i diskussioner.

Svenskar vill inte bara sätta sig ner och titta på varandra medan man pratar utan man vill ordna en liten måltid samtidigt. Kaffet är en sådan liten måltid. Dessutom är kaffet centralt som bjuddryck. I regel ”måste” man tacka ja till en kopp kaffe.

Vissa kommuner ta betalt för kaffet och den tidigare reglerade kaffepausen är allt oftare valbar. Är kaffestunden är på väg bort?
Nej, det skulle jag inte säga. Den kan vara på väg bort på en del arbetsplatser, men kaféer och konditorier går ju fortsatt bra och de senaste årtionden har kaffet växt starkt. Fler ställen som säljer kaffe och fler tillfällen då man kan dricka – kaffet är igång hela dygnet nästan.

Att kaffet står starkt bekräftas av Löfbergs kafferapport som visar att 8 av 10 svenskar dricker kaffe regelbundet. Och trots att priset på kaffe gått upp tycker en majoritet att kaffe är prisvärt.
Kaffet klassades länge som en lyxvara, men förlorade denna stämpel på 1800-talets mitt. Kaffet blir billigare att producera och mer tillgängligt. Priset faller över tid i takt med en stigande världsproduktion.

Kaffe är ett bra exempel för att illustrera skillnaden mellan prisvärt och billigt. Prisvärdhet är att konsumtionen hänger med upp, att man fortsätter konsumera när varan ökar i pris, därför att varan har ett högt värde för människor. Konsumenten söker hela tiden det mest prisvärda och kaffet skapar bevisligen så mycket gemenskap och värde.

Kaffet är också viktigt för människor att kunna styra sin dygnsrytm. Tar du bort kaffet tar du bort din dygnsrytm. Kaffet är en mycket speciell form av livsmedel i vår kultur för den reglerar vår tid.

Vad tänker du om priset på kaffe idag?
Det är fortfarande prisvärt, absolut. Och för människor som tycker det är dyrt blandar man kanske ihop vad dyrt, högt pris och prisvärt egentligen betyder. Kaffe är inte dyrt. Det kan ha ett högt pris, men det är inte samma sak som att det är dyrt. Man måste skilja på högt pris och dyrt.

Att dricka en kopp bryggkaffe hemma kostar ca 1,50 kr, på jobbet är den ofta gratis medan koppen på kafé och restaurang ju kan kosta 50 kr eller ännu mer. Hur kan det vara så? Hur kan samma dryck rymma så olika värden?
Ja det är verkligen svårt att hitta en liknande vara. Smör har vissa likheter med kaffe i det avseendet. Men där går människor över till billigare kompromisser tidigare än de drar ner på kaffet på grund av att priset har ökat.

Alkoholhaltiga drycker har också likheter kopplat till prisvärdhet. Öl och vin står på liknande sätt för gemenskaper - bjudningar, middagar och liknande. Unikt för kaffet är däremot att det står för en stor gemenskap, även om man dricker på egen hand.

Du får en slags ”artificiell gemenskap” tillsammans med andra, trots att de inte är där. Sen ser jag också att kaffe på jobbet för många har varit en introduktion till arbetskamrater. Kafferasten på jobbet är ju också en kunskapsöverföringssituation.

Och många jag pratat med upplever att kaffet i familjen och släkten fungerat som en övergångsrit. Att man lärt sig dricka kaffe hos mormor eller farmor. Att man som barn har blivit respekterad som en egen individ när man börjat dricka kaffe.

Det är något väldigt speciellt med just kaffe.