Svenska krav på miljö och djurskydd gäller inte när skolor och äldreboende köper in mat, därför bjöd LRF in till en hel dags seminarium inom ämnet "miljöanpassad offentlig upphandling av livsmedel" på Kil Arena den 26 nov. Även om upphandlingsproceduren kan kännas ofantlig är det möjligt även som liten företagare att vara med och lämna anbud.
Svenska Naturskyddsföreningen och livsmedelsverket uppmanar oss att äta mindre kött. Borde man inte i stället uppmana oss att äta mer kött som producerats på ett naturligt sätt?
Nötkreatur som äter grönfoder producerar ett kött som har hög halt av nyttigt fett, av vitaminer och mineraler. Det är ett koncentrat av all den näring vi behöver.
Närproducerat grönbeteskött för en lokal marknad för
Vi svenskar använder allt mindre pengar till mat och mer till kultur, fritidsaktiviteter och transporter. Det visar en sammanställning LRF Väst gjort av SCB:s statistik om hushållens ekonomi från 1999 och nu färska uppgifter för 2006.
SCB redovisar hushållens konsumtion fram till och med 2006 och där framgår det att matens andel av konsumtionen nu har sjunkit till knappt 12 kronor per disponibe
Elledningar skall kablifieras och om möjligt följa befintlig infrastruktur. Till gagn för jord-och skogsbruk. Breda ledningsgator i produktiv skogsmark minskar intäkterna för ägarna. Och ersättningen är mycket låg. Exproriationsutredningen vill ändra på detta men förslaget skall på remiss och sedan är det riksdagen som tar beslut.
Pressinbjudan till seminarium om miljöanpassad offentlig upphandling av livsmedel
Svenska krav på miljö och djurskydd gäller inte när skolorna köper in mat
Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning, och även när det gäller livsmedelssäkerhet och miljö lägger vi ribban högre än många andra länder. Men när svenska kommuner köper in mat till sina skolor och äldreboenden ställer
Riksdagen har beslutat att huvudmannaskapet för djurskyddstillsynen flyttas från kommunerna till länsstyrelsen den 1 januari 2009.
Ett tråkigt beslut för djuren och ett beslut som vi är rädda för skall leda till ökat regelkrångel i strid med regeringens ambitioner.
Vi anser att besluten skall fattas närmare bonden, för en enklare kommunikation och ett tydligare helhetstänk i beslutet. LRF Vä
Allemansrätten gör markägare näst intill rättslösa. När hästar i komersiellt syfte nyttjar andras mark ökar trycket för den enskilde markägaren på dennes mark. Ofta, nästan alltid, leder ökat tryck på marken till skador. Vem eller vilka som ska lastas för skadorna är inte lika enkelt. Hur ska markägaren veta vem som nyttjar maren, ska han sitta på pass i skogen med kamera?
En färsk utredning vill snabba upp processen med att bygga vindkraft. Det räcker dock inte att enbart se till samhällsintresset av ny, grön elproduktion. De som ställer upp med sin mark - och deras grannar - måste också få del av den avkastning som genereras i anläggningarna.
Dagens samhälle är fullt av tidsoptimister, tidsutopister och tidshaverister. I takt med den allt högre pulsen i vardagen har tid blivit en bristvara. Mottrender har dykt upp i form av t.ex. slow-food. Slitna curling-föräldrar som försöker hinna med vardagen är en vanlig syn. Tidsoptimering i varan eller tjänsten har blivit en säljfaktor att räkna med.
Naturvårdsverket vill chockhöja taxorna för tillsyn av lantbruksföretagen enligt Miljöbalken. Verket lät inte förslaget föregås av en analys av hur mycket kontroll som egentligen behövs. Istället sprids nu bilden av att företagen måste kontrolleras mer och hårdare. Ett enligt vårt tycke ett bakvänt sätt att resonera.
Intresset för Jorden & Skogenför mellanstadieelverär stort. Den 17 september kommer 600 eleverfjärde, femte och sjätte klass till Naturbruksgymnasiet Dingleför att lära sig mer om jord- och skogsbruk.
Tanken med dagarna är att eleverna ska få lära sig mer om de gröna näringarna. De får följa med in i jordens och skogens kretslopp och även upptäcka den biologiska mångfalden som jord och sko
Ca 550 miljoner kronor per år. Så mycket kostar de dåliga vägarna skogsnäringen varje år. En siffra som med ökande avverkningsvolymer kommer att stiga till 650 miljoner kronor. Det visar en rapport från Skogforsk, framtagen på uppdrag av Vägverket och LRF.