Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Peter Gladoić Håkansson. Bild: Malin Palm

    Exkluderingens mekanismer är en komplex fråga

    Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga. Att ha ett jobb är inte alltid en garanti för att komma undan exkludering. Att människor blir exkluderade läggs alltför ofta på individen istället för samhället, menar Peter Gladoić Håkansson, en av redaktörerna för den nya boken Plats för vem?.

  • Emma Lundin är lektor i historia vid Malmö universitet. Bild: Malin Palm

    Forskare efter drottningens död: "Charles har en del knutar att lösa"

    Emma Lundin, är historiker som forskat om Storbritanniens politiska historia och undervisat om monarkins roll i avkoloniseringen och i statsskicket. Som brittisk medborgare följer hon också utvecklingen i landet noga. "Charles har en del knutar att lösa", säger hon.

  • Daniel Svensson, som forskar om idrottsprestation och miljömässig hållbarhet, är själv intresserad av längdskidåkning och vet av egen erfarenhet vilken motivation själva prestationen är inom träningen.

    Prestation före miljötänk främjas i konstgjorda spår och forsar

    Personer som på sin fritid tränar längdskidåkning och kanotslalom i artificiella skidspår och forsar är fokuserade på prestation. Trots att personerna annars är intresserade av miljöfrågor anses det inte viktigt för träningen. Blir naturen och miljön en viktigare del av sporten kan det dock gynna idrottens hållbarhetsarbete, enligt ny forskning.

  • Kristian Steiner är projektledare för Vortex som har som syfte att utbilda doktorander i radikaliseringsstudier.

    28 miljoner kronor till forskning om radikalisering

    Hur blir man politiskt radikaliserad? I vilka sociala och politiska sammanhang sker detta? Och hur motverkar man radikalisering och extremism? Det är några av frågeställningarna för ett stort internationellt EU-finansierat forskningsprojekt som ska mynna ut i tio doktorsavhandlingar och ny kunskap av relevans för till exempel poliser och socionomer.

  • Valet 2022: Experter vid Malmö universitet

    Valet 2022: Experter vid Malmö universitet

    Sverige har gått till val. Lag och ordning, energi och klimat, skolan och vården är några av de heta frågorna för väljarna. Här hittar du som journalist forskare som kan kommentera, analysera och ge perspektiv till de viktigaste valfrågorna 2022.

  • Forskare pratar om ”varma experter”, personer som står – i detta fall – den äldre personen nära. Detta till skillnad från vanliga ”kalla” experter, till exempel ingenjörer som utvecklar medieteknologi. På bilden forskaren Carolina Martinez.

    Familjen är viktig för äldre personers digitala kompetenser

    Äldre, pensionerade personer kan inte heller ringa IT-avdelningen när mobilen eller datorn krånglar. I stället är barn och barnbarn viktiga för lärandet. Att få till lugna stunder då det fungerar att lära sig är både avgörande och något som de äldre lägger mycket krut på, visar ny forskning.

  • Mariia Tyshchenko från Ukraina blir hedersdoktor vid Fakulteten för kultur och samhälle, Malmö universitet, för sitt oförtröttliga arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet och fred.

    Förkämpe för mänskliga rättigheter blir hedersdoktor

    Universitetsläraren Mariia Tyshchenko från Ukraina blir hedersdoktor vid Malmö universitet. Hon får utnämningen för sitt oförtröttliga arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet och fred.

  • Människor är berättande djur. Vi behöver berättelser för vår empatiska förmåga och inlevelse, menar forskaren Björn Sundmark. I sin forskning visar han hur kreativitet och avancerat skrivande kan stärkas i grupparbete utifrån bilder.

    Bilder triggar kreativiteten och det litterära samtalet

    Att få berätta är viktigt för människan, och att sedan kunna skriva ner berättelsen har många fördelar. Ny forskning visar hur sekvenser av bilder ur böcker kan hjälpa kreativiteten, litteraturtänket och skrivandet en bra bit på vägen.

  • Att mötas av eller till och med att bli åskådare till ohövligt beteende kan leda till ohälsa. Bild: Pexel

    Subtil ohövlighetssmitta på jobbet kan vara skadlig

    Känslan inför att börja jobba igen efter semestern kan vara kopplad till bemötandet av folk på arbetsplatsen. Ny forskning visar att ohövligt beteende från någon med makt uppfattas som mer allvarligt och ökar chansen för att en tredje part blandar sig i och säger ifrån. Men det är viktigt att komma ihåg att brist på respekt och hövlighet även i mindre laddade situationer kan leda till ohälsa.

Visa mer