”Bostäder har uteslutits från välfärden”

Svensk bostadsmarknad har gradvis blivit mer marknadsanpassad och det råder brist på billiga hyresrätter. Men de som drabbas av bostadsosäkerhet hörs inte i debatten och saknar talespersoner. Det visar forskning vid Malmö universitet.

– Sverige används ofta som ett exempel på ett välfärdssamhälle. Men bostäder har uteslutits från välfärden och överlämnats till den privata marknaden, säger Carina Listerborn, professor vid Malmö universitet och aktuell med ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Housing Studies.

Studien består av 49 intervjuer med boende i Malmö om deras erfarenheter av bostadsosäkerhet.

– Statens engagemang är lägre i Sverige än i många andra länder som lutar sig åt marknadslösningar, som Storbritannien och USA. Befintliga skyddsnät fungerar inte och det finns heller inte, till skillnad från i andra europeiska länder, några bostäder till ekonomiskt utsatta medborgare, säger Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet och författare till studien.

Väljs bort
De 49 intervjupersonerna delar i studien med sig av sådant som upplevelsen av att inte ”väljas” av hyresvärden på grund av ekonomi, etnicitet eller kön. Just kön är framför allt synligt på andrahandsmarknaden. Vissa av intervjupersonerna kom från medelklassfamiljer och kunde få hjälp av sina föräldrar att köpa bostad. För andra var detta aldrig ett alternativ.

I Malmö står 90 000 personer i bostadskö. Antalet har ökat på senare år.

Samtidigt har hyrorna hos allmännyttan MKB, som står för en tredjedel av alla hyresrätter i staden, ökat med 50 procent sedan 2003. Det gör allmännyttan i Malmö till den näst dyraste i Sverige. Priserna på köpta bostäder har å sin sida ökat med 38 procent i Malmö under en tioårsperiod – vilket är den högsta ökningen på nationell nivå.

Nyckeln viktig symbol
Att leva i en bostadosäkerhet innebär en högre risk att uppleva situationer där den drabbade känner sig sårbar, utsatt, utesluten och försummad, visar studien. Lena, en 20-åring som har flyttat från hem till hem sedan hon var 17 år, förklarar i studien betydelsen av en nyckel:

”Om du bor med någon och inte har dina egna nycklar måste du organisera nästan hela dagen efter den andra personen. Du vet inte riktigt vad du ska göra med dig själv. Någon annan kontrollerar ens liv, så att säga.”

Men för många är vägen lång till ett eget hem, och en egen nyckel.

– Ett återkommande tema i intervjuerna var nyckeln, både bokstavligt och symboliskt. Att ha en nyckel gör det möjligt att avgöra vem som har tillgång till en lägenhet. En nyckel var också för flera av informanterna en symbol för värdighet och självständighet, säger Carina Listerborn.

Kontakt: Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet, 040-6657315, carina.listerborn@mau.se 

Om studien: Studien baserar sig på 49 intervjuer i Malmö under 2014 till 2015. Forskningen har tidigare till viss del presenterats i boken "Bostadsojämlikhet" (Premiss förlag).