Målet med den danska gettolagen är att skapa en större blandning av människor i ett bostadsområde och därigenom ökad integration. Men i fallet Mjølnerparken i Köpenhamn uteslöts snarare de boende. Det menar doktoranden Rebecka Söderberg som följt utvecklingen i området, som många av hyresgästerna nu fått lämna.
2019 blev bostadsområdet Gårdsten i Göteborg det första utsatta området som Polisen bedömde hade förbättrats. I en ny avhandling har forskaren Kim Roelofs frågat de boende hur de upplever området i dag. Hon diskuterar också hur mycket socialt ansvar som ska läggas på allmännyttiga bostadsbolag.
Forskare vid Malmö universitet ska ta fram en innovativ modell för mer strategisk planering av bostadsbyggandet. Syftet: Minskad segregation i och mellan kommuner.
Vilken betydelse har de kommunala bostadsbolagen i praktiken för en fungerande bostadsförsörjning? En forskargrupp vid Malmö universitet har studerat allmännyttans insatser och dess reella påverkan i Malmö och Göteborg under den senaste tioårsperioden.
Att stanna där man växte upp beskrivs ibland som ett misslyckande och det finns en norm att karriären ska övertrumfa valet av plats att bo på. Men att inte ge sig i väg är också ett val visar ny forskning från Malmö universitet.
Kylsystem som drivs på el står redan idag för en mycket stor andel av den totala energikonsumtionen i varma klimat. Det kostar på, för både plånbok och miljö. Arkitekten och forskaren Marwa Dabaieh utvecklar nu ett klimatvänligt kylsystem.
I Rosengård är upp till var tredje hushåll extremt trångbott. I Holma-Kroksbäck är det upp till var femte. Boendesituationen kan stressa och påverka sömnen. Det kan också påverka studier och sociala relationer negativt. Det visar en ny rapport som släpps idag.
Under 1900-talet minskade genusgapet mellan landsbygd och stad i Sverige. Men under 2000-talet har genusgapet återigen ökat och överskottet av män på landsbygden är idag i princip lika stort som 1968. Det finns inga tecken på att utvecklingen kommer vända. Det är tvärtom hög risk att gapet blir större.
Svensk bostadsmarknad har gradvis blivit mer marknadsanpassad och det råder brist på billiga hyresrätter. Men de som drabbas av bostadsosäkerhet hörs inte i debatten och saknar talespersoner. Det visar forskning vid Malmö universitet.
Tillgång till spa, vinkällare och gemensam takterrass. Det uppdaterade konceptet gemenskapsboende ser inte längre ut som det gjorde förr. ”Att dela bostad handlar i det här sammanhanget om lyx. Du ska gymma, sola och dricka fina viner”, säger Karin Grundström, professor i arkitektur vid Malmö universitet.
Öppna platser, vuxna i närheten, inte för mycket buskage. Bort med skräp och in med färg och form. Så vill 52 barn som medverkat i en studie i Lindängen i Malmö öka tryggheten i sitt område.
Journalister har blivit bättre på att prata med snarare än om invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i förorten. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.
Alla ska ha rätt till ett gott hem de har råd med, kräver ett tjugotal forskare och aktivister i boken ”Bostadsmanifest” som släpps den 5 februari.
Å ena sidan hemmakontor, å andra sidan trångboddhet. Samtidigt som vikten av ett gott hem blivit större har också boendet blivit mer ojämlikt, menar Tapio Salonen och Martin Grander, som analyserat bostadsfrågan under coronapandemin.
Malmö ska bli Sveriges bästa studentstad. Så lyder visionen för projektet Studentstaden Malmö – ett samarbete mellan Malmö stad och Malmö universitet som nu förlängs. Samtidigt har en ny handlingsplan för de kommande fem åren tagits fram för att förbättra studenters villkor i staden.
Forskare och konstnärer som ägnar sig åt stadsfrågor har mycket gemensamt. Ändå samarbetar de sällan. Detta vill Malmö universitets stadsforskare råda bot på med sitt nya Artist-in-residence-program. Först ut är konstnären Gernot Wieland.
De allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige ska erbjuda bostäder åt alla, men forskning visar att bolagen tolkar ökade krav på affärsmässighet på olika sätt. Konsekvensen blir att utsatta grupper stängs ute från bostadsmarknaden i en del kommuner.
Att köpa bostadsrätt beskrivs ofta som en av livets viktigaste affärer då köpet får stor påverkan på privatekonomin. Men ny forskning visar att känslan av ett hem spelar störst roll vid ett köp. Ofta är det de små detaljerna som avgör, något som väcker frågor om hur vi planerar våra städer.