Gå direkt till innehåll
Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert har intervjuat Järvabor och tagit del av medierapporteringen av Järvaområdet under pandemin.
Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert har intervjuat Järvabor och tagit del av medierapporteringen av Järvaområdet under pandemin.

Pressmeddelande -

Coronapandemin: ”Invånarna i Järva vill bli hörda”

Journalister har blivit bättre på att prata med snarare än om invånare i Järva. Men trångboddhet och neddragen samhällsservice skapar ändå en upplevelse av övergivenhet i området. Det visar en ny studie om Järva under coronapandemin.

När Järvaområde under våren 2020 drabbades hårt av covid-19 riktades medias intresse inledningsvis mot invånarnas språkkunskaper. Hela Järva pekades ut som en ”farlig smitthärd som inte kunde ta till sig information”, enligt en intervjuperson i studien ”Röster från Järva” som idag publiceras av Delegationen mot segregation (Delmos).

Men när journalisterna började inkludera röster från området blev debatten mer nyanserad, menar Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet, som tillsammans med med Suruchi Thapar-Björkert, universitetslektor vid Uppsala universitet, intervjuat företrädare för civilsamhället i Järva samt analyserat nyhetstexter om pandemin som under våren 2020 publicerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Samhällsviktiga yrken
Forskarna kan se att journalisterna ”talar med” snarare än endast ”om” invånarna i Järva, vilket också gav en annan bild av smittspridningen. Studien visar till exempel att trångboddheten inte togs upp i medierna förrän invånarna själva nämnt detta när de svarade på reportrarnas frågor. Samtidigt förnekade Järvaborna också att det handlade om bristande språkkunskaper.

Många som bor i Järva har dessutom samhällsviktiga yrken som är omöjliga att göra hemifrån, till exempel kör buss, städar sjukhus eller jobbar inom vård och skola.

– Att invånarna får komma till tals är nytt, jämfört med efter upploppen i Järva 2013 som vi tidigare studerat. Vi märker att journalisterna anstränger sig för att inkludera fler röster den här gången. För när vi fokuserar på stigmatiserande retorik, som utgår från att invånarna i Järva saknar kunskap, förvärrar vi en redan dålig situation, säger Karina Villacura.

Skuldbeläggande av Järva
Karina Villacura och Suruchi Thapar-Björkert intervjuade även Järvabor efter upploppen och såg då hur unga män från Järva utmålades som ett hot. De jämför detta med att hela området sågs som problematiskt under pandemins första våg 2020.

Nu som då tar intervjupersonerna också upp den nedmonterade välfärden i Järva, och nämner till exempel hur vårdcentral och ungdomsgård har stängt. Forskarna beskriver det som en uppfattning av övergivenhet i förorten. Järvaborna som intervjuats ger också uttryck för bristande förtroende för myndigheter.

– Invånarna i Järva vill bli hörda. Men den här delen av befolkningen inkluderas inte i debatten och den lokalt producerade kunskapen tas inte tillvara. Det leder till brist på legitimitet, förtroende och tillit vilket i sin tur gör en krissutation som coronapandemin svårare att hantera , säger Karina Villacura.

Coronakrisen drabbar alla som bor i Sverige, om än olika mycket. Och kanske kan denna gemensamma, delade erfarenhet öka vår förståelse för varandra, tror Karina Villacura.

– Hur torftigt blir inte livet utan tillgång till kollektivtrafik och bibliotek, utan möjlighet att resa eller för barnen att ägna sig åt fritidsaktiviteter? Det är upplevelser som invånare i Järva har till vardags, även innan pandemin. Nu drabbar det alla. Möjligheten till delad erfarenhet har Järvaborna själva reflekterat kring i våra intervjuer, säger Karina Villacura.

Kontakt: Karina Villacura, doktorand vid Malmö universitet och en av författarna bakom "Röster från Järva": karina.villacura@mau.se, 040-6657922

FAKTA: Så här gjordes studien:
Under 2018 genomförde forskarna fyra månaders intensivt kvalitativt fältarbete i Järvaområdet i Stockholm. Under coronapandemin har de analyserat materialet på nytt. De har också samlat in information från Aftonbladet (13 artiklar), Dagens Nyheter (16 artiklar), Svenska Dagbladet (15 artiklar) och Expressen (16 artiklar) mellan mars och maj 2020 samt intervjuat företrädare för tre organisationer i civilsamhället för att undersöka hur de ser på Järvas situation under pandemin våren 2020.

FAKTA: Forskarnas rekommendationer:

•Ökning av civilsamhällesorganisationernas inflytande och legitimitet i Järva.

•Strukturella reformer av välfärdssystemet

•Åtgärder mot stigmatisering av olika områden.

Läs mer i artikeln "Röster från Järva: covid-19, segregation och det vardagliga livet" på Delmos webbplats

Delegationen mot segregations artikelserie startade i höstas och nu fortsätter del 2, som har fokus på områden med socioekonomiska utmaningar, samt hur förutsättningarna kan förbättras i dessa områden.

Ämnen

Kategorier

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Magnus Jando

Magnus Jando

Presskontakt kommunikatör 040 665 81 97
Anna Dahlbeck

Anna Dahlbeck

Presskontakt Kommunikatör 040 665 87 93
Marc Malmqvist

Marc Malmqvist

Presskontakt Kommunikatör
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Magnus Erlandsson

Magnus Erlandsson

Presskontakt Presskontakt 040-6658683
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46

Hanna Rydén

Presskontakt Kommunikatör

Relaterat innehåll

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet
Box 50500
205 06 Malmö
Sverige