Unik kartläggning av trångboddhet i Malmö

I Rosengård är upp till var tredje hushåll extremt trångbott. I Holma-Kroksbäck är det upp till var femte. Boendesituationen kan stressa och påverka sömnen. Det kan också påverka studier och sociala relationer negativt. Det visar en ny rapport som släpps idag.

Coronapandemin aktualiserade behovet av mer kunskap om trångboddhet och dess konsekvenser. Att bo trångt ökar utsattheten i en pandemi vars huvudbudskap har varit ”håll avstånd”.

– När Sverige byggde miljonprogrammen byggde vi bort bristande kvalitet och fick bort de sista resterna av den undermålig bostadskvalitet som hade präglat delar av städerna innan andra världskriget. Så vi har nöjt oss och tänkt att vi har bra standard. Men nu ser vi ökad ojämlikhet vilket återaktualiserat frågan, säger bostadsforskaren Martin Grander, som tillsammans med Matilda Sandberg, doktorand, står bakom rapporten ”Trångboddhet i Malmö: En studie av trångboddhetens ojämlika utbredning och konsekvenser” som är den första större kartläggningen av trångboddhet i Malmö på över två decennier.

Studien är unik på det sätt att den kombinerar registerdata med intervjuer och enkäter.

– Rapporten bekräftar vad vi trott, men vi får siffror på det och kan se sambandet mellan trångboddhet och övriga levnadsvillkor. Vi har en karta som visar hur trångboddheten är som allra störst där inkomsterna är som allra lägst, säger Martin Grander.

De som bor mest trångt är främst hushåll med lägre inkomster och lägre utbildningsnivå än det genomsnittliga Malmöhushållet. Trångboddheten är också mer utbredd bland dem födda utanför Europa.

Trångboddhet är enligt rapporten både en orsak till och en konsekvens av ojämlikhet i stort.

– Det är viktigt att understryka att det kan vara svårt att isolera direkta samband mellan trångboddhet och specifika konsekvenser, då flera faktorer ofta samverkar. Trångboddhet bör därför förstås som en del av de komplexa orsakssamband som bidrar till social utsatthet, säger Matilda Sandberg.

Allmännyttan mer trångbodd
Allmännyttan har i högre utsträckning en befolkning med sämre levnadsvillkor än boende i privata hyresrätter och bostadsrätter vilket också avspeglas i en högre grad av trångboddhet. Samtidigt minskar den extrema trångboddheten i MKB:s bestånd, medan den ökar bland boende i privata hyresrätter.

– Att trångboddheten är högre i MKB:s bestånd än i privata hyresföretag kan bero på olika saker men sammanfaller med att inkomsterna är lägre bland som bor i allmännyttan vilket bland annat beror på lägre inkomstkrav och att det finns ett öppet och transparent kösystem, säger Martin Grander.

Kan inte vara hemma
I studien lyfte deltagarna, både boende och yrkespersoner som möter trångbodda, bristen på utrymme, lugn och avskildhet i hemmet, vilket bidrar till svårigheter med återhämtning. Trångboddhet kan också stressa i sig, då det kan vara svårt att göra något åt situationen.

Det finns också exempel på hur sömnen påverkas negativt.

– Det övergripande handlar om bristen på eget utrymme. För att vardagslivet ska fungera krävs det hänsynstagande och att kompromisser görs inom hushållet. Bristen på utrymme och avskildhet i hemmet påverkar läxläsning och studier. Flera beskriver hur trångboddheten gör att mer tid tillbringas utanför bostaden, säger Matilda Sandberg.

Intervjupersonerna i studien tar även upp vikten av gemensamma utemiljöer som gårdar och gröningar, liksom fritidsgårdar, skolgårdar och lekplatser.

– Om man inte kan vara i hemmet behöver man kunna vara någon annanstans, säger Matilda Sandberg.

Kontaktperson:
Martin Grander, bostadsforskare, 040-6658134, martin.grander@mau.se

Ladda ned rapporten:

"Trångboddhet i Malmö: En studie av trångboddhetens ojämlika utbredning och konsekvenser"

Fakta: Om trångboddhet
Det finns olika sätt att mäta trångboddhet. Mätt enligt norm två, enligt vilket det inte får bo fler än två personer per sovrum är knappt åtta procent av Malmöborna trångbodda. Mätt enligt denna norm har trångboddheten i Malmö minskat något under perioden 2012 till 2019. Rapportförfattarna kallar detta ”extrem trångboddhet”. Mätt enligt den striktare norm tre, enligt vilken alla i hushållet, förutom sammanboende vuxna, ska ha eget sovrum, har trångboddheten ökat under samma period. Båda sätten att mäta är trubbiga. Det kan till exempel vara enklare för barn i förskoleåldern att dela rum med syskon än vad det är för tonåringar – en skillnad som norm tre inte fångar upp.

Fakta: Om forskningen
Rapporten är slutresultatet av ett forskningsprojekt om trångboddhetens sociala konsekvenser i Malmö, ett projekt som bedrivits inom forskningsmiljön Studier i boende och välfärd vid Malmö universitet med delfinansiering från det kommunala bostadsbolaget MKB Fastighets AB under 2021. Studiens datainsamling har bestått av tre delar med särskild fördjupning i de särskilt trångbodda delområdena Holma-Kroksbäck och Rosengård:

• Registerdata från SCB kring trångboddhet och socioekonomisk status har analyserats på områdesnivå.
• En enkätstudie riktad till Malmöbor, vilken genererade knappt 200 svar.
• En intervjustudie med 14 yrkesverksamma och boende.