Skip to main content

Flyktingars vittnesmål i Grekland synliggör osynliga gränser

Pressmeddelande   •   Dec 12, 2019 07:30 CET

Ioanna Wagner Tsoni jobbade som frivillig livräddare i Grekland. På bilden är det Ioanna som håller i båten.

Nyligen skärpte Greklands regering sina regler för asyl. Hårdare gränskontroll och snabbare deportationer är resultatet. En ny avhandling visar dock att Medelhavet inte är den enda gräns som flyktingarna måste passera.

Genom en gummibåt över Medelhavet hoppas många flyktingar passera gränsen till ett nytt liv i Europa. Men Ioanna Wagner Tsoni som på plats i Aten tagit del av flyktingars berättelser om hur de kom dit och varför ser hur gränskontrollen fortsatt även inne i huvudstaden.

– Gränser handlar om vilka vi är – eller vad våra dokument och vår biometriska data säger om oss. Det handlar också om var vi är i platsen, samhället och tiden, och hur dessa egenskaper uppträder i våra möten med andra, säger Ioanna Wagner Tsoni, som betonar att dessa gränser blir närmast osynliga för de priviligierade.

Osynliga gränser i staden

Gränser upprätthålls i vardagen genom möten mellan olika människor, visar Ioanna Wagner Tsoni i sin avhandling. Ett annat exempel är hudfärg. Hur du blir bemött beror både på vilken uppfattad hudfärg du har och vilket sammanhang du befinner dig i.

– En person berättade för mig att han tyckte om att ta på sig sina bästa kläder och ta en expressbuss till Atens finare förorter. Här kände han sig säker. Trots att han var svart skulle han här bli behandlad som en turist, kanske en amerikansk eller nordeuropeisk svart person, snarare än att som i centrala Aten omedelbart bli märkt som ”illegal invandrare”, säger Ioanna Wagner Tsoni.

Tydliga gränser finns även mellan turister och flyktingar. På ön Lesbos ville ingen att turisterna på den populära charterdestinationen skulle behöva fundera på öns många flyktingläger. Så även där fanns det en tydlig gräns vid den gata som gick mellan den lokala flygplatsen och den smala stranden där flyktingarnas gummibåtar anlände.

Tuffa tag blev svaret

 I Aten var och är det väldigt hårt för migranter och i princip ingen av dem som Ioanna Wagner Tsoni träffade övervägde ens att stanna i Grekland. Regeringen var väldigt tydlig med att syftet med de hårda tagen var att göra det extremt tufft att som flykting leva i Grekland. Allt för att avskräcka andra från att komma.

När nu Grekland skärpt sina regler ännu mer kallade regeringens talesperson Stelios Petsas det för ett ”tydligt meddelande” till ”alla som funderar på att komma till landet olagligt när de inte har rätt till asyl". Grekland har ett ansvar för situationen, menar Ioanna Wagner Tsoni, men så har också EU.

– Situationen i Grekland är ett direkt resultat av det stora politiska dödläge på EU-nivå som har förhindrat de 28 medlemsländerna från att nå en överenskommelse om hur de ska hantera flyktingar.

.

.

Kontaktperson:

Ioanna Wagner Tsoni, forskare vid Malmö universitet, telefon: 072-215 47 10, mejl: ioanna.tsoni@mau.se,

.

Om forskningen

Ioanna Wagner Tsoni, doktorand på institutionen för Globala politiska studier, försvarade sin avhandling "Affective Borderscapes. Constructing, Enacting and Contesting Borders across the Southeastern Mediterranean" den 6 december.

Videoverket Trash/Traces December 2015 till januari 2016 var Ioanna Wagner Tsoni frivillig livräddare på ön Lesbos. Hon har samlat sina fotografier på ägodelar, som barnskor, som spolades upp på land i videoverket ”Trash/Traces - Lives adrift along the border”.

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

- 24000 studenter, varav 12300 på helårsbasis.

- 1800 anställda, varav 75 professorer, 400 disputerade lärare.

- 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.