Ny forskning ska nyansera polariserad debatt om läsning

Hur lär sig egentligen lågstadiebarn sambandet mellan ljud och bokstäver när de börjar läsa? Och hur går man tillväga i flerspråkiga elevgrupper? I ett nytt projekt beger sig forskarna ut i klassrummen för att studera hur undervisningen faktiskt går till.

Internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats, och i medierna kommer regelbundet larmrapporter från lärare som vittnar om det som kommit att kallas för en ”läskris”.

En av metoderna som fått stort utrymme i debatten är phonics, en strukturerad ljudningsmetod där barn lär sig sambandet mellan språkljud och bokstäver i en genomtänkt ordning för att snabbt kunna börja läsa hela ord. Men det saknas fortfarande kunskap om hur den här undervisningen ser ut i vanliga klassrum.

– Debatten om läsinlärningsmetoder har blivit väldigt polariserad. Vi hoppas kunna bidra med ett nytt perspektiv i debatten genom att visa hur strukturerad ljudningsmetod används i praktiken, säger Eva Wennås Brante, docent i pedagogik vid Malmö universitet.

Vill veta hur eleverna reagerar på undervisningen

I ett nytt projekt ska forskare vid Malmö universitet och Linnéuniversitetet undersöka hur lärare i årskurs 1 utformar och genomför språkljudsundervisning. De kommer filma lärarna i undervisningen för att analysera hur de kombinerar tal, kroppsspråk och skrift med undervisningsmaterial för att förklara hur ljud och bild hänger ihop.

Forskarna är också intresserade av hur eleverna reagerar på undervisningen, till exempel vad som engagerar dem eller verkar svårt, och vilket stöd läraren använder för att hjälpa dem vidare. En annan fråga är hur undervisningen anpassas för elever med svenska som andraspråk.

– Elevgrupper är ofta heterogena idag. Vad kännetecknar phonics-undervisning för andraspråkstalande elever som är vana vid andra språkljud och bygger upp sin grundläggande språkförståelse på svenska samtidigt som de lär sig avkoda? Frågor som dessa hoppas vi kunna besvara, säger Robert Walldén, gästprofessor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och docent vid Malmö universitet.

Inblick i lärarnas tankar kring undervisningen

I projektet får lärarna även möjlighet att titta på delar av sin egen undervisning i efterhand för att ge dem möjlighet till reflektion. Förhoppningen är att intervjuerna ska ge en inblick i hur lärare tänker kring exempelvis val av material och hur man kan anpassa undervisningen till olika elever.

– Genom projektet hoppas vi ge en unik inblick i phonics-undervisning som överbryggar klyftan mellan kognitiva och sociala perspektiv på läsinlärning och bidrar med kunskaper som är relevanta både för vetenskapssamhället, lärarutbildningen och lärares praktik, säger Robert Walldén.

Kontaktuppgifter:
Eva Wennås Brante, docent i pedagogik. Mail: eva.wennas-brante@mau.se. Telefon: 070-418 93 68.

Om forskningen:
Forskningsprojektet DEPTH är ett samarbete mellan Malmö universitet och Linnéuniversitetet. Medverkande forskare är Madeleine Sjöman, Kim Ridell, Eva Wennås Brante och Robert Walldén.

DEPTH – Design av explicit språkljudsundervisning: Lärares multimodala strategier och elevers involvering