Ny studie: Rädslan för att utsättas för antisemitism är stark

27 januari är det Förintelsens minnesdag. Malin Thor Tureby har i ett forskningsprojekt intervjuat judiska kvinnor i Sverige om deras upplevelser av antisemitism. ”Efter 7 oktober 2023 lever många i vad de beskriver som en existentiell rädsla eller skräck”, säger hon.

Malin Thor Tureby, professor vid Malmö universitet, leder och har genomfört flera forskningsprojekt om Förintelsen och judisk historia.

I ett av de senaste projekten har hon och kollegan Emma Hall intervjuat trettio judiska kvinnor i Sverige, födda mellan 1950 och 1990-talet.

– Vi ville prata med kvinnor eftersom deras röster och berättelser om deras erfarenheter ofta saknas i arkiven, säger Malin Thor Tureby.

Samtalen ändrade inriktning

Den ursprungliga tanken var att främst samtala med kvinnorna om olika sätt att leva som judinna i Sverige i det förflutna och samtiden. Men i och med händelserna under hösten 2023, då Hamas attackerade civilbefolkningen i Israel och det efterföljande kriget i Gaza, förändrades samtalens inriktning och kom att handla mer om antisemitism.

– I de intervjuer vi utfört är de yngre kvinnorna mer benägna att använda begreppet antisemitism när de berättar och tolkar sina erfarenheter än kvinnor från tidigare generationer.

Rädsla för att utsättas för antisemitism

Bland de yngre kvinnorna uttrycks även en rädsla för att utsättas för antisemitism, och flera kvinnor berättar om olika strategier för att hantera rädslan.

– Många yngre kvinnor har berättat att de har valt internationellt gångbara utbildningar eller yrken som möjliggör flytt utomlands om Sverige blir för otryggt.

Flera av de intervjuade kvinnorna understryker även en historisk kontinuitet, när de talar om egna och andras erfarenheter av antisemitism, genom att relatera till och referera till den judiska historien som en kedja som präglas av förföljelse, flykt och Förintelsen.

I spåren av attacken den 7 oktober och det efterföljande kriget har känslan av otrygghet ökat. Flera kvinnor berättar även om att de själva eller deras närstående har börjat att ifrågasätta tillhörigheten i det svenska samhället. En tillhörighet som tidigare för de flesta kändes självklar.

– Flera kvinnor känner en rädsla för att drabbas av antisemitism och några beskriver vad de kallar en djup existentiell skräck.

Vill förtydliga kopplingen till antisemitism

Inför Förintelsens minnesdag betonar Malin Thor Tureby vikten av att klargöra sambandet mellan Förintelsen och antisemitismen.

– För att förstå hur Förintelsen kunde ske, är det nödvändigt att studera antisemitismens historiska rötter och utveckling. Det är också viktigt att lyfta att Förintelsen är en del av vår gemensamma svenska historia genom de många människor som är efterlevande till dem som drabbades.

2025 är det 80 år sedan Förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades. Den 27 januari uppmärksammas Förintelsens minnesdag världen över. 2025 markerar också 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige.

Kontakt:
Malin Thor Tureby, epost: malin.thor@mau.se
Telefon: 040-66 57 867

Evenemang: Den 18 februari samtalar Malin Thor Tureby med tre judiska kvinnor i olika åldrar om att växa upp och leva som jude i Malmö – från efterkrigstid till nutid. Läs mer om evenemanget på Stadsarkivet i Malmö.