Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Antirasistiska Möllan lever i berättelserna

    Möllevången i Malmö. En stadsdel, en plats men också så mycket mer. ”Möllan” är även en berättelse och ett samlingsnamn för en inkluderande, antirasistiskt och antisexistisk hållning, enligt forskaren Christina Hansen som följt aktivistmiljöer i området.

  • Genom att störa invanda mönster kan tjejer träna mer utomhus

    Offentliga ytor för motion och idrott, som fotbollsplaner, skateparker och utegym domineras ofta av pojkar och unga män. Genom att gamla mönster störs kan sport och rekreation utomhus kan bli inkluderande för exempelvis flickor och kvinnor, visar ny forskning.

  • Ärtfröer under lupp för att förstå hur vi skapar framtidens livsmedel

    Hur skapar man en växtbaserad biff med perfekt tuggmotstånd eller ett silkeslent substitut till mjölk? Nu ska forskare vid Malmö universitet undersöka egenskaper hos proteiner i ärtfröer för att komma ett steg närmare svaret om hur vi skapar framtidens livsmedel.

  • Universitet firar åter akademiska högtidsveckan på plats

    23 doktorer promoveras, tre nya professorer installeras och sex nya hedersdoktorer. Installationsföreläsningar av de nya professorerna och föreläsningar med hedersdoktorerna. Detta och mycket mera bjuds det på under Malmö universitets högtidsvecka som inleds under måndagen den 17 oktober.

  • Nära samarbete mellan lärarna gynnar alla

    Vad gör att eleverna får kunskaper i ett visst ämne i skolan? Genom att lärarna jobbar systematiskt tillsammans, och att undervisningen anpassas så att alla elever kan ta till sig innehållet. Det visar ny forskning vid Malmö universitet

  • Den mörka sidan av fitnesskulturen syns på sociala medier

    Träningsbilder under de populära hashtaggarna ”fitspo” eller ”fitspiration” ska inspirera andra till träning och hälsa, men bilderna kan få motsatt effekt. I jakten på perfektion föds ett bekräftelsebehov som inte kan mättas, visar ny forskning. Följden kan bli mental ohälsa och förvrängda kroppsideal.

  • Bristande kommunikation försvårar korrekt behandling av akut bröstsmärta

    När ambulanspersonal träffar en patient med akut bröstsmärta krävs snabba beslut för att sätta in rätt behandling. Men det är vanligt att ambulanssjuksköterskor inte följer riktlinjer kring hur man ska tolka symptomen. Brister i kommunikationen med andra vårdinstanser är en av orsakerna, enligt en ny studie.

  • Utforskar hur speldesigners kan samarbeta med AI

    Speldesign är en mångfacetterad uppgift, ofta utförd av en grupp specialister med särskilda roller som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. Det finns också så kallad automatiserad speldesign där AI gör hela arbetet själv. Men kan AI ha en kompletterande specialistroll i gruppen av speldesigners? Doktorand Alberto Alvarez har utforskat hur människor och AI kan samarbeta och designa spel tills

  • Ultraljudsundersökning minskar oro hos kvinnor som gjort kejsarsnitt

    Det är vanligt att kvinnor som gjort kejsarsnitt känner en oro över hur livmodersärret läker och hur de ska klara en ny graviditet och förlossning. I en ny studie har kvinnor i Skåne erbjudits ultraljudsundersökning och samtal med en obstetriker några månader efter kejsarsnittet. Resultatet: Oron och ångesten minskade betydligt inom gruppen.

  • Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

    Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

  • Innovativt boendeprojekt motverkar ensamhet

    Hur råda bot på äldre människors ensamhet och samtidigt skapa ett nätverk för unga flyktingar? I Helsingborg startades det blandade boendet Sällbo som bygger på socialt umgänge mellan grupperna. Ett mycket lyckat exempel på social innovation, enligt forskning vid Malmö universitet.

  • Exkluderingens mekanismer är en komplex fråga

    Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga. Att ha ett jobb är inte alltid en garanti för att komma undan exkludering. Att människor blir exkluderade läggs alltför ofta på individen istället för samhället, menar Peter Gladoić Håkansson, en av redaktörerna för den nya boken Plats för vem?.

  • Forskare efter drottningens död: "Charles har en del knutar att lösa"

    Emma Lundin, är historiker som forskat om Storbritanniens politiska historia och undervisat om monarkins roll i avkoloniseringen och i statsskicket. Som brittisk medborgare följer hon också utvecklingen i landet noga. "Charles har en del knutar att lösa", säger hon.

  • Prestation före miljötänk främjas i konstgjorda spår och forsar

    Personer som på sin fritid tränar längdskidåkning och kanotslalom i artificiella skidspår och forsar är fokuserade på prestation. Trots att personerna annars är intresserade av miljöfrågor anses det inte viktigt för träningen. Blir naturen och miljön en viktigare del av sporten kan det dock gynna idrottens hållbarhetsarbete, enligt ny forskning.

  • 28 miljoner kronor till forskning om radikalisering

    Hur blir man politiskt radikaliserad? I vilka sociala och politiska sammanhang sker detta? Och hur motverkar man radikalisering och extremism? Det är några av frågeställningarna för ett stort internationellt EU-finansierat forskningsprojekt som ska mynna ut i tio doktorsavhandlingar och ny kunskap av relevans för till exempel poliser och socionomer.

  • Familjen är viktig för äldre personers digitala kompetenser

    Äldre, pensionerade personer kan inte heller ringa IT-avdelningen när mobilen eller datorn krånglar. I stället är barn och barnbarn viktiga för lärandet. Att få till lugna stunder då det fungerar att lära sig är både avgörande och något som de äldre lägger mycket krut på, visar ny forskning.

Visa mer