Ny FAO-rapport: Effektiv fiskeriförvaltning ger resultat – men överfisket består

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) publicerade rapporten The State of World Fisheries and Aquaculture 2026 (SOFIA 2026). Rapporten bekräftar att den globala produktionen av fisk, skaldjur och alger nådde rekordnivån 235 miljoner ton under 2024, och vattenlevande livsmedel spelar en allt viktigare roll för världens livsmedelsförsörjning. Rapporten är samtidigt en tydlig varning: andelen överfiskade fiskbestånd fortsätter att öka, och utan effektiv förvaltning riskerar vi att inte kunna vända den utvecklingen.

Enligt rapporten fiskas 62,4 procent av de bedömda fiskbestånden på biologiskt hållbara nivåer. FAO konstaterar att resultatet påverkas både av metodjusteringar och av försämrad hållbarhet i vissa regioner. Parallellt introducerar SOFIA 2026 ett nytt landningsviktat mätvärde: 72,6 procent av landningarna från bedömda fiskbestånd kommer från bestånd som fiskas på biologiskt hållbara nivåer. Skillnaden återspeglar att de största och mest produktiva bestånden tenderar att ha en mer effektiv förvaltning, ett tydligt tecken på att vetenskapsbaserad förvaltning ger resultat, men att de rätta verktygen ännu inte används tillräckligt brett. Globalt klassificeras 37,6 procent av de bedömda bestånden som överfiskade, en andel som ökat med 2,1 procentenheter på bara två år.

Skalan på sektorn är enorm. I dag får mer än 3,1 miljarder människor minst 20 procent av sitt animaliska protein från vattenlevande livsmedel, och mer än 65 miljoner människor är direkt sysselsatta inom fiskeri- och vattenbrukssektorn globalt. Värdet av sektorns primärproduktion uppgick 2024 till 545 miljarder USD – en summa jämförbar med Sveriges BNP. FAO konstaterar att vattenlevande livsmedel spelar en allt viktigare roll för den globala livsmedelsförsörjningen och fattigdomsbekämpningen.

– Friska fiskbestånd är inte bara en miljöfråga. De är avgörande för livsmedelsförsörjningen, för kustsamhällenas försörjning och för havets motståndskraft. SOFIA 2026 visar att effektiv fiskeriförvaltning fungerar – nästan tre fjärdedelar av landningarna från bedömda fiskbestånd kommer från bestånd som fiskas på biologiskt hållbara nivåer. Men rapporten är också en tydlig varning: utan effektiv förvaltning kan vi inte stoppa överfisket eller återuppbygga de bestånd som i dag är under press. Vi vet vad som fungerar: vetenskaplig rådgivning, robusta beståndsbedömningar och tydliga regler. Nu måste dessa verktyg tillämpas bredare och snabbare, säger Carl Dahlman, Sverigechef på MSC.

Hållbart fiske handlar om mycket mer än hur många fiskar som finns kvar i havet. Det handlar också om hur fisket påverkar andra arter, livsmiljöer och det bredare marina ekosystemet, och det är precis detta som ligger till grund för MSC:s globala standard för hållbart fiske. Standarden togs fram i samråd med ett brett spektrum av experter: forskare, fiskare, representanter för fiskerisektorn och miljöorganisationer. För att bli MSC-certifierad måste ett fiskeri visa inte bara att målbeståndet är i god kondition, utan också att fisket inte har en negativ inverkan på det bredare marina ekosystemet, och att fiskeriet är effektivt förvaltat och kan anpassa sig till förändrade miljöförhållanden. Mer än 700 fiskeriverksamheter deltar i dag i MSC:s program, vilket representerar cirka 20 procent av den globala marina vildfångsten.

För Sverige är rapportens slutsatser särskilt relevanta, inte minst vad gäller de hav vi är direkt beroende av. I Nordöstra Atlanten, inklusive Nordsjön och andra havsområden av stor betydelse för Sverige, klassificerades 67,3 procent av de bedömda bestånden som biologiskt hållbara 2023, en minskning med 8,5 procentenheter sedan 2021, som enligt FAO delvis återspeglar metodologiska uppdateringar. Samtidigt ger tillståndet för flera av regionens viktigaste arter anledning till oro: färre än 40 procent av de bedömda bestånden av atlanttorsk, knorrfisk och vitling klassificeras som biologiskt hållbara, och mer än hälften av sillbestånden är överfiskade. Sverige är ett av världens tio största importländer för fisk- och skaldjursprodukter sett till värde. Det innebär att svenska inköpsbeslut, detaljhandelns sortiment och efterfrågan på produkter från väl förvaltade fisken kan bidra till att stärka incitamenten för hållbart fiske och ett mer ansvarsfullt nyttjande av marina resurser globalt.