Läkare blir psykolog - ingen koll på titlarna på Sveriges radio!

I går tisdag offentliggjorde Sveriges Radio vem som tar över huvudrollen som psykolog i långköraren ”Radiopsykologen” i P1. ”Radiopsykologen” har sänts i 12 år och är ett format där personer med någon form av psykologisk frågeställning har möjlighet att under en stund få samtala med en legitimerad psykolog för att förhoppningsvis komma vidare i sina funderingar.

Med jämna mellanrum har psykologen bytts ut och när det nu var dags igen så visade det sig att Sveriges Radio till ny psykolog i ”Radiopsykologen” valt en…..läkare!

Ja, du läste rätt. Den nya ”radiopsykologen” är alltså läkare och inte en legitimerad psykolog. Den aktuella läkaren är visserligen specialistläkare i psykiatri, men det är något helt annat än att vara utbildad och legitimerad psykolog.

Nå, ska man uppröras över detta?

Ja, som psykolog tycker jag ju såklart att det är olyckligt att inte min egen profession faktisk får behålla det utrymme och det program som faktiskt bär professionens titel. En titel som lyder under titelskydd inom hälso- och sjukvård. Och att byta titel på programmet, nej det är inte aktuellt anser Sveriges radio, som inte heller tycker att det finns något problem alls med att ha en läkare som ”radiopsykolog”.

Nej, man ska inte uppröras alls över detta, utan problemet ligger hos oss psykologer, åtminstone enligt producenten Siri Ambjörnsson i ett svar till en kollega som ifrågasatt beslutet, där Ambjörnsson dessutom hävdar insikt i frågan genom att en gång i tiden påbörjat, men inte avslutat, psykologprogrammet.

Genom Ambjörnssons svar visar Sveriges radio på en total okunnighet och brist på förståelse för området och snarast visar förakt, inte bara för professionen psykolog, utan även för psykiaterskrået och lyssnarna. Och om detta svar handlar resten av texten nedan.

• En del i Ambjörnssons avfärdande av kritiken består i att ”Radiopsykologen” är ett etablerat program där lyssnaren vet vad den får och av den anledningen inte skulle någon betydelse av "radiopsykologens" utbildning. Det verkar inte ha slagit Ambjörnsson och Sveriges Radio, att det kanske är just att lyssnarna vet att de får tala med en riktig psykolog som skapat framgången och gjort programmet så etablerat och uppskattat hos lyssnarna. Identiteten i programmet kanske kan hänföras till den expertis som psykologen har?

• Ambjörnsson påpekar att det inte handlar om psykoterapi utan ett terapeutiskt samtal. Det har hon sannolikt rätt i. Men då är det än mer angeläget att ”radiopsykologen” har den kunskap, de färdigheter och de förmågor som behövs för att avväga vilken form på samtalet, vilken nivå och vilka eventuella råd som ska ges. Det finns ingen annan profession som har så bred utbildning och kunskap kring människans totala psykologiska fungerande avseende såväl det friska som det mindre friska, än psykologen
• Vidare hävdar Ambjörnsson i sitt svar att det ”förs en kamp mellan de olika yrkesgrupperna” (psykolog vs läkare, min anm). Här känner vi psykologer inte igen oss. Tvärtom finns det en respekt mellan yrkesgrupperna där respektive professions styrkor och kvalitéer bejakas. Jag tror att alla psykologer och läkare är överens om att varje profession ska göra det den är bäst på, så att avfärda kritiken genom att hänvisa till en påhittad professionskamp är bara ett tecken på okunskap. Den kamp som förs är den mellan psykologer och kvacksalvare. Mer om det nedan.
• Ett annat skäl till att anlita en psykiater som ”radiopsykolog” är enligt Ambjörnsson, att det är ”bra att visa att en psykiater också kan ha fullt fokus på de känslomässiga/psykologiska processerna”. Jag vet inte vad Ambjörnsson har för tankar om psykiaterskrået eller att det generellt skulle vara ett problem för professionen att hålla fokus. Och även om Sveriges radio kan ha ett visst folkupplysningsansvar, kanske man tar uppgiften på lite för stort allvar om man anför detta som försvar till sitt beslut.
• ·Men den kanske mest problematiska i Ambjörnssons och Sveriges radios svar ligger i den mening där Ambjörnsson skriver: ”Radiopsykologen" har blivit en titel, i sig själv, och jag tror inte att lyssnarna förväxlar den med någonting annat än just det - ett psykologiskt inriktad samtal, i radio.”.

För det första anser jag det inte vara Sveriges radios uppgift att skapa titlar som lätt förväxlas med titlar som har titelskydd, ligger till grund för legitimation och som bygger på yrkesexamina från universitetsstudier. Genom att vidhålla namnet ”Radiopsykologen” anser jag att Sveriges Radio på detta sätt bryter mot sitt saklighetsuppdrag.

För det andra så bidrar Sveriges radio på detta sätt till att öka förvirringen om vem som kan och får göra vad inom det psykologiska området. Det finns redan i dag en tillräcklig stor osäkerhet om vad som är skillnaden mellan de etablerade titlarna psykolog, psykoterapeut och psykiater. Men vad som är än värre att det finns ett stort antal oreglerade titlar som exempelvis "livscoach", "Steg 1-terapeut", "samtalsterapeut", "KBT-terapeut" m fl, där personer helt utan krav på utbildning ger bland annat terapeutiska samtal, rådgivning, och psykologisk behandling, inklusive psykoterapi.

Genom att skapa ytterligare förvirring med att hävda att ”radiopsykolog” är en egen titel, bidrar snarast Sveriges radio till risken att fler söker sig till personer utan utbildning, och dessutom att fler börjar titulera sig som psykolog. För enligt Sveriges Radio verkar det inte spela någon roll att man inte har rätt utbildning.

Frågan om vad ett radioprogram ska heta och om, som i detta fall, experten inte har den utbildning som namnet hänvisar till är alltså mycket större än vad Ambjörnsson och Sveriges radio verkar förstå. Det är synd att inte Ambjörnsson läste klart psykologprogrammet. Då hade hon sannolikt förstått detta.

Utbildning inom ett visst område har betydelse.

______________________________

Tillägg 26 maj 16.45

Efter att detta inlägg publicerats uttalar sig chefen för Samhällsredaktionen på Sveriges Radio, Karin Lindholm, i Psykologtidningen med anledning av kritiken mot valet av en läkare som ”Radiopsykolog”. När jag inte trodde att Sveriges Radio kunde hantera frågan på ett sämre sätt visar de sig fullständigt sakna insikt den fråga de uttalar sig om.

Psykologtidningen frågar:
- Skulle det gamla programmet Radiodoktorn kunna återuppstå med en psykolog som programledare?

Varpå Lindholm svarar:
- Det har jag inte tänkt på, men kanske om det var en doktor i psykologi?

Det är kanske värt att upplysa Lindholm att en person som disputerat i psykologi och sålunda är doktor i psykologi, inte behöver ha ens den mest grundläggande kunskap om samtalsmetodik, terapeutiska samtal, psykologiskt mående och liknande som man kanske förknippar med en psykolog. Och sannolikt har denne än mindre av den medicinska kunskap som lyssnaren förväntar sig av huvudpersonen i "Radiodoktorn”.

Inte sällan är en doktor i Psykologi expert i ämnen som Människa-dator interaktion, buller i förskolan och ledarskap i Socialtjänsten, och med all respekt för det, så är det inte den kunskapen jag behöver då jag har frågor om ett födelsemärke, en svullen armbåge eller då jag är oroad över mitt blodsockervärde.

I dessa frågor vill jag ha svar av en läkare, inte av en doktor i psykologi.

Okunskapen är total.

Mattias Lundberg

______________________________

Notera: Den kritik som riktas ovan har inget att göra med den person som nu är utsedd till ”radiopsykolog”. I själva verkat anser många av mina kollegor som mött den aktuella personen, att vederbörande är en mycket kompetent person som väl förtjänat den allmänna respekt denne åtnjuter i sitt yrke,

Kritiken riktar sig enbart mot Sveriges Radios agerande och det försvar producent Siri Ambjörnsson anför.

______________________________
För mer information, kontakta:
Mattias Lundberg, 070-3154078, mattias@aplato.se