"Psykologisk trygghet" löser inga problem

I dagens arbetsliv pratas det allt oftare om ”psykologisk trygghet”. Föreläsare och konsulter slänger sig med termen som om det vore en helt ny nyckel till framgångsrika team och blomstrande organisationer. ”Psykologisk trygghet” handlar om att skapa en arbetsmiljö där människor vågar ta risker, uttrycka idéer och erkänna misstag utan rädsla för att bli förlöjligade eller bestraffade. Det låter ju klokt. Men är det något nytt? Inte alls.

När man skrapar på ytan ser man att ”psykologisk trygghet” till stor del handlar om samma grundläggande faktorer som det äldre och mer etablerade begreppet ”psykosocial arbetsmiljö”. Här talar vi om arbetsförhållanden som påverkar medarbetares hälsa och välmående – från organisatoriska strukturer till sociala relationer på arbetsplatsen. Frågan är om det verkligen behövs ett nytt modeord – eller om vi i stället borde lägga vårt fokus på att omsätta redan känd kunskap i praktiken.

Det stora problemet dock är inte vilket begrepp vi använder, utan att många arbetsgivare misslyckas med att gå från ord till handling. Utan konkreta åtgärder och evidensbaserade insatser riskerar vi att "psykologisk trygghet" blir ännu ett slagord som ekar tomt i konferensrum och på inspirationsföreläsningar.

För att skapa en hållbar arbetsmiljö – oavsett vilket begrepp vi använder – krävs inte minst tydligt ledarskap och praktiskt arbete i form av:

1. Proaktiva åtgärder:

- Tydliga roller och förväntningar: Skapa klarhet kring arbetsuppgifter och ansvarsområden för att minska osäkerhet.

- Utbildning i konflikthantering: Ge medarbetare och chefer verktyg för att hantera meningsskiljaktigheter konstruktivt.

2. Preventiva åtgärder:

- Arbetsbelastning och balans: Säkerställ att arbetsuppgifter är rimliga och att det finns utrymme för återhämtning.

- Bygg tillit genom transparens: Informera medarbetare om förändringar och beslut på ett öppet sätt för att minska oro.

3. Reaktiva åtgärder:

- Snabba insatser vid konflikter: Agera omedelbart vid tecken på mobbning, exkludering eller annan ohälsa.

- Individuellt stöd: Erbjud coaching, handledning eller tillgång till professionellt stöd vid behov.

- Lärdomar av misstag: Skapa rutiner för att analysera incidenter och utveckla förbättringsstrategier.

Våga lita på beprövad kunskap

Ibland känns det som att arbetslivet ständigt jagar den senaste trenden, oavsett om det är agila metoder, mindfulness eller psykologisk trygghet. Självklart är det viktigt att vara öppen för nya idéer, men vi får inte glömma att det redan finns en gedigen bas av beprövad kunskap. Genom att använda oss av denna kan vi skapa en hållbar arbetsmiljö – utan att behöva betala dyra föreläsararvoden eller uppfinna hjulet på nytt. För ibland är det klokaste vi kan göra att stanna upp, reflektera och satsa på det vi redan vet fungerar. Det sparar både tid och pengar – och leder till verklig förändring.