Det finns få vetenskaper som likt psykologin, och främst psykologin är så full av myter och föreställningar. Eller vi ska kanske kalla det sanningar, då vi alla har en vår egen uppfattning om hur vi människor fungerar. Föreställningar som stöds och förmedlas vidare på grundskola och gymnasium, genom kvällstidningarnas artiklar och genom skrönor i kompisgäng och på sociala medier.
”Skit in – skit ut” är ett begrepp som används för att påtala vikten av att göra ett bra förarbete för att få ett bra utfall, och det är här problemet ligger. Reformen med jobbcoacher var hastigt konstruerad och varken Regeringen eller departementet hade inte tillräcklig kunskap om vilka krav man skulle ställa på de kompletterande aktörerna.
Det psykologiska området är fyllt med sanningar och löften. Löften om att just metoden ”X” ger goda resultat och kommer att förändra dig som individ och organisation till det bättre. Är det verkligen sannolikt att det skulle vara så? Om någon metod är bäst, borde det rimligare finnas någon som är sämre, och till och med sämst.
Förespråkarna för Kommunikologin hävdar att ”läran” påverkar/fungerar i ett synnerligen brett fält. Om en metod/lära/kompetens gör anspråk på att fungera inom så vida fält ställer det krav på att man verkligen kan bevisa sina teser. Problemet med Kommunikologin är bara att man inte ger någon utomstående möjlighet att göra en granskning dessa påståenden/bevis..
Medias frekventa expertanvändning kan ibland ställa till en del problem. Tydligast blir detta i etermedia och då främst i TV nyhetsprogram och morgonsoffor där tiden nyhet – rekrytering – sändning ofta är kort och ställer stora krav på logistik. Det som händer allt oftare är att media inte hinner säkerställa att experterna faktiskt är experter och inte bara självutnämnda experter.
De flesta är överens om att samhället blir tuffare och tuffare. Människor, men även organisationer, mår sämre och söker stöd i olika former. Behovet av hjälp är stort, alltifrån enklare rådgivning kring sin privatekonomi och funderingar över sin relation med maken, till behandling för depression och annan psykiatrisk problematik.
Norrköpings Kommun upphandlar för närvarande ett ramavtal för ”Kommunikologitjänster”. Frågan är nu vad Norrköpings skattebetalare säger om att kommunen avser köpa en tjänst, där bevis för dess effektivitet inte finns belagda i forskning och där bakgrunden till metoden eller ”läran” höljs i dunkel av upphovsmännen.
Då och då ploppar det upp ett antal hemmasnickrade psykologiska ”metoder” som lovar underverk för de som använder dem. Dessutom har de ofta namn som leder en till tron på något närmast magiskt. Ett begrepp som nu marknadsförs hårt är ”kommunikologi”.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, meddelar i ett pressmeddelande att man nu ser över olika former av psykologisk behandling, då man erfarit att psykologisk behandling kan ge biverkningar, eller negativa följdeffekter. Det här är bra och viktigt. För oss som verksamma Legitimerade psykologer är det sedan länge känt att psykologiska interventioner kan ha negativa effekter.
Att använda crowdsourcing i strategiskt syfte kanske låter märkligt. Men några nytänkande företag har börjat göra just det; nämligen att öppet be om hjälp med sitt strategiska arbete på internet. Fler svenska företag borde använda innovativa ledarskapslösningar via sociala medier. Ska du kanske också prova i din verksamhet?
Det handlar om det ansvar som Regering och Riksdag har för att säkerställa trygghet för hjälpsökande, eller åtminstone minimera risken för att personer kommer till skada. Idag är den psykologiska marknaden helt oreglerad. Vem som helst kan utsätta människor för olika former av psykologiska behandling, med eller utan någon som helst utbildning.
I ett pressmeddelande från konsumentverket kan man läsa att det numer finns riktlinjer och minimikrav för att kalla sig ”Personlig Tränare” (PT) och ”Testledare”. Detta är bra. Däremot är det dåligt att det inte verkar finnas något intresse att gå in och styra upp den marknad som utgörs av en salig blandning utförare av psykologisk rådgivning/behandling.
