Tänk vad vi tänker!

I sommar finns en unik möjlighet att följa en "meditatörs" vedermödor, insikter och vinster. Ett viktigt och nyanserat inlägg i debatten om mindfulness och stress. Om välmående, självinsikt och svackor. Ett dokument inifrån som förhoppningsvis hjälper andra att inse att det inte finns ett enda enkelt "botmedel" mot stress. Och att det finns stora vinster i att studera sig själv -  i stillhet.

Tänk vad vi tänker!
   Vad är en tanke? Dessa hjärnans fenomen som styr så mycket i våra liv. Var kommer de ifrån? Hur får de sitt innehåll? Hur vet man att de är sanna...???
   Det där sista är något som kommit i centrum för mig i mina stilla stunder med mig själv och mina tankar. För meditation och mindfulness handlar inte om att sluta tänka. Jag vet, många tror det men jag menar bestämt att det inte är så. Det handlar mycket mer om att uppmärksamma sina tankar. Bli medveten om dem, inse hur starkt de påverkar, våga ifrågasätta om de är sanna.
   Efter lång övning i att rikta min uppmärksamhet mot andningen, kroppen, ljud etcetera, vågade jag rikta min uppmärksamhet mot mina tankar. Vad tänkte jag egentligen? Att den eller den var besviken eller arg på mig för att jag inte hört av mig. Att jag måste göra det ena eller det andra. Att det var för trist att vädret var si eller så. Att jag borde komma ihåg mer, att jag skulle gjort annorlunda vid ett visst tillfälle, att jag borde höra av mig till höger och vänster osv osv i en evigt sinande ström av självkritik, tidsresor, inre gnat och tjat.
   Varje gång det kom en tanke fick jag möjlighet att öva (och det var ofta). Jag upptäckte mitt tankemönster, hur det påverkades av min situation och hur jag mådde för stunden, vilka tankar som bet sig kvar och vilka som var lättare att släppa. Jag började ställa en viktigt fråga till mina tankar - är det sant?

Läs hela blogginlägget här...