Utmaningar med infrastruktur och väder påverkar pendeltågens punktlighet i januari

2020 var ett rekord år för pendeltågens punktlighet. Första månaden under 2021 har inte nått samma nivåer som året innan. Januari månads punktlighet landade på 93,5 procent, vilket är en bit under årspunktligheten för 2020. Punktlighet påverkades främst av problem med infrastruktur som stod för 29,8 procent av förseningarna.

Januaris punktlighet var en minskning med 2,1 procentenheter mot samma månad föregående år och ett utfall under medelvärdet för de senaste 12 månaderna. Punktlighet påverkades främst av problem med infrastruktur som stod för 29,8 procent av förseningarna.

Månaden har inneburit en del utmaningar där snö och isbildning påverkat såväl infrastruktur som fordon. Bland annat har fordonen i år haft ovanligt många så kallade varmgångslarm**. Vid hårt vinterväder görs extra tillsyn av tågen, samt löpande avisning. Därtill har MTR en löpande kontakt med Trafikverket som ansvarar för underhåll av spår och växlar.

— Årstiden har bjudit på ett väder som innebär en större påfrestning än annars. Det har varit en besvärlig trafiksituation där kallt väder och mycket snö påverkat både tåg och infrastruktur och det gett konsekvenser på trafiken vilket inneburit att resenärerna drabbats av förseningar och inställda avgångar. Januari månads punktlighet landar under förväntan och trots rådande utmaningar gör vi vårt yttersta för att åter kunna leverera en punktlig och stabil trafik för alla som måste resa med kollektivtrafiken, säger Henrik Dahlin, vd MTR Pendeltågen.

Mer information om januaris punktlighet för pendeltågen kan du läsa i månadens punktlighetsrapport.

*Varje månad mäts punktligheten i pendeltågstrafiken. För pendeltågen räknas ett tåg som punktligt om det ankommer och avgår inom tre minuter från utsatt tid. För övrig persontrafik på järnvägen räknas ett tåg som punktligt om det avgår inom fem minuter från utsatt tid.

** Vid vinterförhållanden kan det byggas upp is runt bromsarna som gör att bromsen ligger an mot bromsskivan, vilket har lett till att vissa varningssystem i anläggningen har larmat för den värmeutvecklingen som sker. Vid ett sådant larm måste lokföraren stanna tåget, kontrollera bromsen och därefter ta bort ev. isbildning innan föraren får klarsignal och kan köra vidare. Sedan utförs kontroller av bromsarna och hjullager i depåerna.