​Scrollytelling och stumfilm - nya format i en digital tidsålder

Financial Times publicerar “Editor’s Pick” på Whatsapp, BBC paketerar sina nyheter som bilder på Instagram och flera traditionella medier experimenterar med Buzzfeed-liknande plattformar. Idag räcker det inte för massmedier att bara publicera texter, bilder och ljud på sina respektive kanaler utan de måste också uppfinna nya interaktiva format.

Push-notiser, interaktiva intervjuer, livesändningar, listartiklar och animerad video. Listan på nya medieformat tar aldrig slut. Men de har en sak gemensamt: de blir alltmer sofistikerade och mobila i sina uttryck. Det går snabbt att producera, snabbt att konsumera och är enkla att dela på sociala nätverk. Ett måste för kommunikatörer och journalister att bemästra.

Känner du till de nya formaten? Här är en lista över några av de vanligaste formaten som verksamma inom PR- och kommunikationsbranschen bör ha koll på.

Multimediareportage

Det kanske mest kända exemplet är scrollytelling: ett längre format fullspäckat med visuellt innehåll. Blandningen av text och multimedia gör att man som läsare får scrolla, därav namnet scrollytelling. New York Times startade detta fenomen med sin artikel “ Snowfall” där man på ett visuellt sätt rapporterade om en dramatisk lavin.

Både Aftonbladet och Expressen har börjat anamma detta format och har producerat längre reportage. Även KIT är duktiga på den typen av djupdykningar där man använder sig av visuellt innehåll. Ett exempel på detta är artikeln " Rektorn som vände trenden - ändå vill ingen göra som han."

Förklarande format

Vart kommer flyktingarna ifrån? Vad är BNP? Alla frågor kan besvaras med interaktiva diagram och kartor. Det är kort och gott visuellt innehåll som ämnar att förklara ett (oftast) komplext ämne på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt.

Aftonbladets “ Klassresan” behandlar de stora klasskillnaderna längs röda linjens tunnelbana i Stockholm. Med hjälp av grafer lyckas man förklara denna komplexa information på ett enkelt sätt.

Stumfilm

Även om TV i sin linjära form snart är historia betyder det inte att video inte har någon framtid. Tvärtom, det kommer att dominera den digitala medievärlden. Tack vare sociala medier är det nu en kortare sträcka från företag till konsument. Med hjälp av video kan nu journalister paketera sina nyheter på ett snyggt sätt och attrahera tittare.

Ett slående exempel på detta är stumfilmens återuppståndelse. Precis som de stumfilmer som producerades under det tidiga 1900-talet så kan man se dagens stumfilmer helt utan ljud -- på jobbet, i biblioteket och på bussen. Stumfilm är, framför allt i Facebooks nyhetsflöde, ett av de mest populära formatet för att förmedla nyheter på ett enkelt sätt.

Se till att fylla dina stumfilmer med intressant fakta och snygga bilder som kan delas på webben. Det går snabbt och enkelt att göra. Den här filmen som vi publicerade på Facebook, tog 30 minuter att slänga ihop.

Live-streaming

Nio av tio journalister tror att medieföretagen kommer att anställa fler frilansare i framtiden. Detta sätter enorma krav på dagens journalist som måste hänga med i utvecklingen. En journalist är sitt eget varumärke. Lösningen finns i nya medieformat där journalisten har möjlighet att publicera på egen hand. Tack vare internet så finns det nu mängder med tjänster för live-streaming: Periscope, Meerkat och Facebook Live är några exempel -- och flera företag tar rygg och producerar live-innehåll.

Det öppnar också upp för feedback i realtid där man kan ta emot -- och svara på -- frågor under sändningen. Alla har möjlighet att vara reportrar. Denna tes styrks ytterligare med anledning av de senaste terrordåden i Europa och USA. Majoriteten av innehållet som nyhetsstationer och tidningar visade upp var användargenererat innehåll och bilder/filmer från icke-anställda.