Museet i media - Kraftsamling för biologisk mångfald, bemannade resor till Mars och ovanligt många svartmesar

Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan.

Forskare med i kraftsamling för att bevara Europas mångfald

Museets forskare Johannes Bergsten var tidigare i år på Gotland för att samla in material av en speciell dykarart vars hela genom ska sekvenseras inom Biodiversity Genomics Europe (BGE). Här kan ni se en film om hur arbetet gick

BGE är ett stort EU-finansierat projekt som tar sikte på en del av de stora utmaningar EU står inför med de ambitiöst satta målen inom sin strategi för biologisk mångfald 2030.

BGE för samman två stora DNA-baserade forskarsamhällen om biologisk mångfald:

1) DNA streckkodning som möjliggör effektiv artidentifiering och övervakning av biologisk mångfald.

2) Sekvensering av arters hela arvsmassa som utgör den genetiska koden för arters uppbyggnad och funktion i sitt ekosystem.

Tusentals europeiska forskare kommer att på olika sätt vara inblandade i denna kraftsamling, inte minst genom insamling av material. Forskningsbaserad kunskap och effektiva verktyg för dess övervakning är avgörande för att bevara Europas biologiska mångfald.

”Vi kommer att se en bemannad rymdfärd till Mars under min livstid”

Mars låga gravitation skulle göra att vi förlorar muskelmassa och benvävnad. Den höga strålningen skulle göra oss mer mottagliga för sjukdomar, däribland cancer. Ändå finns det de som drömmer om att leva där, skriver Sydsvenskan som har gjort en intervju med Magnus Ivarsson, geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet.

– Vi har ett driv att utforska, säger Magnus Ivarsson som har skrivit en bok om den röda planeten.

Även Axess skriver om rymden och Magnus Ivarssons bok under rubriken ”Sikta mot stjärnorna!”. I artikeln står det att Magnus Ivarsson ger en kittlande utblick mot rymden och skriver ”för dig som också håller drömmen om rymden vid liv, du som har fascinationen men samtidigt står stadigt med båda fötterna på jorden”. Enligt skribenten Katarina O’Nils Franke verkar det vara många som trivs i den ”fiktiva rymddräkten”, som Magnus Ivarsson poetiskt nog skriver i förordet till boken. Det är mycket som blir både poetiskt och lite lätt abstrakt kring rymden. Men det finns också konkreta fördelar för oss.

Ovanliga synen: Lilla mesen är i Sverige – kopplas till grankottar

Nu har man chansen att se svartmesar i Sverige. En annars ovanlig syn. Anledningen kan vara brist på mat i öst, rapporterar TV4:s Nyhetsmorgon.

– Det är vissa, speciella år som det blir sådana här invasioner, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Didrik pratar i programmet även om sjuka talgoxar drabbade av virussjukdomen fågelkoppor. Han förklarar att sjukdomen smittar genom fågelmatning, mygg eller att fåglarna har direktkontakt med varandra, men att viruset inte smittar till människor eller andra djur.

Fästingar aktiva även på vintern: ”Klarar hård kyla

Nu är det höst, men fästingsäsongen är inte över för det. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att fästingar kan vara aktiva även på vintern. I morse var jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker med i TV4:s Nyhetsmorgon och pratade om studien.

Monika höll på att trampa på det ovanliga djuret

Södermanlands tidning skriver om en ovanlig fjäril som skådats av en av tidningens läsare. Det handlar om en dödskallefjäril. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, berättar att dödskallefjärilen, som även är känd från skräckfilmen "När lammen tystnar", är ovanlig men att det händer att den dyker upp i Sverige.

Till sist... Därför flockas flugorna i Hästveda: "Luktar mormor"

En märkligt stor mängd flugor har ockuperat Hästveda tågstation. Men det kan finnas en förklaring till det mystiska fenomenet, skriver Kristianstadsbladet.

– De verkar vara extremt lokaltrogna, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.