Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Forskare undersöker hur sillen anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. Med simuleringsmodeller förutspås framtida förändringar hos arten.

    Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Under denna dag får besökarna upptäcka vatten på flera sätt. Foto: Martin Stenmark

    Världsvattendagen uppmärksammas på Naturhistoriska riksmuseet

    Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.

  • Kungsörn finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige. I år registrerades den första lyckade häckningen i Östergötland.

    179 lyckade häckningar för kungsörnen i Sverige

    I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.

  • Sånglärkan som drillar i skyn är ett säkert vårtecken

    Museet i Media - vårtecken och fågelsång, hajskräck och pollen

    Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media under den gångna veckan. Varför vi är så rädda för hajar och hur startade myten om hajen som ett människoätande monster? Dessutom ett samtal om vårtecken och fågelsång och bästa tipsen för att lära sig vilken fågel som sjunger.

  • Antalet ringmärkta rödhakar har minskat från 30 000 till 13 000 på fyra år.

    Halverat antal rödhakar hos landets ringmärkare

    För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.

  • En djuphavsmarulk med det latinska namnet Melanocetus johnsonii, simmade precis under vattenytan utanför Teneriffa. Det kan vara första gången någonsin som en marulk av den typen fångats på bild i dagsljus.

    Museet i media - den svenska vargstammen och vilsekommen djuphavsfisk

    Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Regeringen menar att referensvärdet för varg kan sänkas och stöder sig på forskning. En allvarlig feltolkning hävdar forskarna. Dessutom ser vi en vilsekommen djuphavsmarulk och läser om pollen och nomineringar till Årets museum. 

  • Hajen anfaller av nyfikenhet eller för att skydda sina ungar och ibland till och med av misstag. En surfare som ligger på sin bräda liknar, sedd underifrån, en säl. Och säl är vithajens naturliga föda

    Museet i Media – hajattacker, björninventering och rovfågel i stan

    Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Varför anfaller hajen människor och vad händer nu i arbetet med björninventeringen? Det är två av veckans medianedslag. I övrigt läser vi om appar för artbestämning, rovfågel i centrala Stockholm och larven från helvetet.

  • Catharina Hammarskiöld och Martin Bondeman tar emot Web Service Award i kategorin Samällskommunikation

    Naturhistoriska riksmuseets sajt vinner Bästa samhällskommunikation

    Naturhistoriska riksmuseet har vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation med motiveringen: ”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”

  • Havsörnen har tidigare varit utrotningshotad men numera är det inte ovanligt att se havsörn till och med i stadsnära miljöer.

    Museet i media - unika meteoriten, havsörn på lidingö, smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder

    Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets sajt är nominerad i klassen ”Bästa samhällskommunikation” och Sveriges museer slår besöksrekord. Dessutom diskuterades meteoriten och ägandetvisten i Högsta domstolen, lav och mossa i konkurrens och havsörnar på Lidingö och smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder.

  • Just nu pågår en inventering av antal tumlare i Östersjön. Det kan vara försent att rädda populationen i Östersjön från utdöende. Foto: Håkan Aronsson.

    Museet i Media – Utdöende tumlare, lycka att lukta snok och vitsvansad ekorre

    Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under julhelgen och första veckan på nya året. Det har handlat om inventeringen av den hotade tumlarpopulationen i Östersjön och en del märkliga fynd som gjorts av allmänheten. Dessutom årets höjdpunkter från Naturmorgon med museets Ludvig Palmheden.

  • Didrik Vanhoenacker gästar radiostudion och berättar allt vi kan behöva veta om gran

    Museet i Media v51

    En sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under veckan. Den stora nyheten var en forskningsrapport som visar att månens äldsta krater är 4,3 miljarder år. Dessutom berättar jourhavande geolog om ett limniskt utbrott som kvävde över 1 700 personer 1986. Vi lär oss allt om gran, om köttätande ekorrar och får en förklaring till varför körsbärsträden blommar i december.

  • Månens yta är täckt kratrar från meteoritnedslag. Den största och äldsta är cirka 4,3 miljarder år gammal.

    Månens äldsta krater är 4,3 miljarder år

    Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.

  • Sju tidigare okända illustrationer av Hilma af Klint har hittats på Naturhistoriska riksmuseet. De föreställer olika svampar och hittades i en låda för växtförvaring.

    Museet i Media v50

    Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan. Den stora nyheten var de sju glömda illustrationerna av Hilma af Klint som nu ställs ut i museets välkomsthall. Dessutom har två projekt på museet fått anslag för ekosystembaserad akvatisk förvaltning och det är fortsatt uppmärksamhet kring Miljöprovbanken 60 år.

  • I Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet finns 400 000 prover från fåglar, fisk och däggdjur tillgängliga för att studera förekomsten av miljögifter över tid. På bilden Sara Danielsson, Intendent på Enheten för forskning och miljöövervakning.

    Sveriges Miljöprovbank fyller 60 år

    Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.

  • Den nya Jönssonligan-filmen är till stora delar inspelad på Naturhistoriska riksmuseet. Ligan planerar att där stjäla ett komplett T-rex-skelett och sälja till  en skrupelfri affärsman.

    Museet i Media v47

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Stort intresse för nya filmen om Jönssonligan med brottsplats Naturhistoriska riksmuseet. Vi ser bilder från inspelningen. Dessutom fortsatt intresse för forskningsprojektet DarkTree och en artikel om trubbnoshörningar.

  • Adrian Lenninger arbetar på Naturhistoriska riksmuseets dermestarium och tar hjälp av köttätande skalbaggar för att rengöra djurdelar. Foto: Sara Mac Key / Forskning & Framsteg.

    Museet i media v45

    Det här är en sammanställning över hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Här finns ett härligt reportage från museets ”Asfabrik”, som det kallas i reportaget (dermestariet). I övrigt har vi en räv i gamla stan, säl utanför riksdagen och en utter i centrala Ängelholm samt en fortsättning på populära quizet ”Gissa spåret, bajset, djuret”.

  • Frida Rosshagen och Torkel Lundberg kontrollerar utrustning inför inventering av Östersjöns tumlare.

    Museet i media v.44

    Det här är en sammanfattning av Naturhistoriska riksmuseet i media under veckan. Reportage från vår tumlarbåt under en mellanlandning i Oskarshamn, Högsta Domstolen tar upp fallet om vem som äger meteoriten som just nu förvaras på museet och de nordiska museicheferna har träffats för att diskutera samarbete och fortsatt publicitet kring DNA-forskning och insekter.

  • Cheferna för de största naturhistoriska museerna i Norden, från vänster: Brit Lisa Skjelkvåle, Paula Kankaanpaa, Lisa Månsson, Hilmar J. Malmquist och Nina Rønsted.

    Nordiskt samarbete för att stärka de naturhistoriska museernas verksamhet

    Cheferna för de naturhistoriska museerna i Norden diskuterar ett samarbete för framtidssäkring av verksamheterna. Studier visar att museer ligger i topp vad gäller medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. De naturhistoriska museerna har en nyckelroll som kunskapskälla, men verksamheterna i Norden står inför utmaningar med utrymmesbrist, krisberedskap och resurser för digitalisering.

  • Nyckelpigan, är en av de mer kända insekterna. I världens finns miljontals andra, obeskrivna insekter som nu kommer att kartläggas i forskningsprojektet DarkTree.

    Museet i Media v.43

    Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Toppade gjorde nyheten om 24 miljoner kronor i forskningsanslag till projektet DarkTree för kartläggningen av de outforskade delarna av insekternas släktträd. Dessutom höstsafari med jourhavande biolog, Temakväll Arktis smälter och nya Jönssonligan blir första spelfilm någonsin på Cosmonova.

Visa mer