Museet i media - En nästan full miljöprovbank, strandad delfin i Kalmar och hundratals tumlare som fastnar i fiskenät

Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media de senaste två veckorna. Det har handlat om vår miljöprovbank som håller på att bli full, men också om en strandad delfin i Kalmar och om hundratals tumlare som fastnar i fiskenät varje år.

Om två år är frysarna fulla på Naturhistoriska

Det är fullt i frysarna på Naturhistoriska riksmuseet. Världens kanske äldsta samling av prover från vilda djur riskerar att gå förlorad om inget görs, skriver Svenska Dagbladet i en lång artikel.

Miljöprovbankens hade bland annat stor betydelse när havsörnarna höll på att försvinna i Sverige på 1970- och 80-talet. Äggen var så sköra att de gick sönder, och knappt några örnungar kläcktes.

Men tack vare analyser av de havsörnsägg och fjädrar som fanns sparade i Miljöprovbanken, upptäckte man att både miljögifterna PCB och DDT hade ökat rejält i örnarna jämfört med 60-talet.

I artikeln intervjuas Anna Nilsson, avdelningschef för museets natur- och miljöövervakning, intendenterna Anna Roos, Suzanne Faxneld och Sara Danielsson.

Under julhelgen slutade frysar på både zoologiska institutionen i Lund och Karolinska institutet i Stockholm att fungera och viktiga prover för forskning förstördes. Många års arbete gick förlorade.
– Det får bara inte hända med Miljöprovbanken, säger Anna Nilsson och poängterar att det i dagsläget inte finns någon reservelektricitet i museet.

Anna Nilsson, avdelningschef för museets natur- och miljöövervakning, blev också intervjuad i P4 Stockholm. Nyheten spreds över landet när TT tog upp den, den publicerades bland annat i Aftonbladet, Bulletin och Tidningen Syre.

Varför ska man återuppliva utdöda djurarter?

Mammutar som betar på Nordamerikas prärier, pungvargar som jagar småvilt på Tasmanien, dronter som hittar tillbaka till Mauritius. Om forskare lyckas återskapa de utdöda djurarterna kan det bli verklighet. Men vad ska det vara bra för? De frågorna ställer sig Forskning.se, som gjort ett längre reportage med Love Dalén, professor i evolutionär genomik och verksam vid Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet

Att försöka få liv i djurarter som sedan länge är utdöda kan föra tankarna till science fiction, kanske till filmen Jurassic Park. Men enligt Love Dalén är återskapandet av utdöda djur inte omöjligt.

Larmet: Hundratals tumlare fastnar i fiskenät i Öresund och Kattegatt

Tumlarna i Öresund och Kattegatt försvinner i rasande takt. På nästan 20 år har de halverats. Nu larmar forskarna – men hoppet är inte ute. Det handlar om världens minsta val. Vid millennieskiftet fanns det omkring 28 000 tumlare i Kattegatt och Öresund. Idag har Bälthavspopulationen sjunkit till 14 000, rapporterar SVT Helsingborg.
– Det går verkligen stuprätt utför och det måste vidtas åtgärder, säger Julia Carlström, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och som forskar på just Bälthavspopulationen, till SVT.

Vi skrev ett pressmeddelande om detta för några veckor sedan. TT plockade upp nyheten från SVT Helsingborg och den fick sedan stor spridning över landet. Julia Carlström pratade till exempel om detta i P4 Blekinge.

Död delfin hittad norr om Kalmar

En död delfin har hittats vid en strandkant norr om Kalmar, rapporterar Barometern. Fyndet gjordes av några privatpersoner på långfredagen. Naturhistoriska riksmuseet har tittat på bilder och är helt säkra på att det är en delfin, skriver Dagens Nyheter.
– Det är väldigt ovanligt. Den ser färsk ut på bilderna. Vi hade inte möjlighet att ta in den på långfredagen och vi vet inte dödsorsaken, säger Anna Roos, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, till Barometern.

Den döda delfinen är 1,5 meter lång. Nyheten fick stor spridning över landet när TT plockade upp den. Anna Roos medverkade även i SR:s Ekot och SVT Nyheter.

SVT Nyheter Småland rapporterar att delfinen fördes till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala på onsdagsmorgonen, där den snabbt obducerades. Det marinbiologen Moa Engman på SVA kunde konstatera var bland annat att det rörde sig om en mager hane av arten sadeldelfin.
– Den hade lite mat i magen, men vi vet inte säkert varför den har strandat, säger Moa Engman till SVT.

SVA skickade sedan ut ett pressmeddelande där de skrev att delfinen strandat levande utan känd orsak.

Forskare varnar: Jakten på gråsälar är för stor

Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att vi med dagens jaktkvoter på cirka 3 000 djur riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatserna i en ny studie grundas på statistik från 1900-talets säljakt och framtidens förändrade klimat, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

I pressmeddelandet står det att länderna runt Östersjön har kommit överens om att stammen av gråsäl ska få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter. Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet, och tack vare det finns det detaljerad statistik över hur många sälar som dödades år för år. Forskarna på Göteborgs universitet fick hjälp av sina kolleger på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att ta fram data om gråsälens utveckling under modern tid. Tack vare att sälarna nu används i miljöövervakningen av Östersjön finns det bra data på sälarnas antal, ålder, fertilitet och hälsa. Blanbd annat tog Forskning.se upp nyheten.

Pungräkor har etablerat sig i Stockholmområdet

Två invasiva arter av pungräkor har etablerat sig i Stockholmsområdet, bland annat i Ulvsundasjön och Bällstaviken. Personer som flyttar fiskeredskap och båtar mellan olika vattendrag uppmanas vara noga med tvättning, rapporter P4 Stockholm. Den lilla räkan kan ställa till med stor skada, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Genom att äta upp mycket djurplankton så kan den bli en konkurrent till fiskar och kanske framförallt fiskyngel. Men samtidigt så fungerar de här räkorna också som mat för fiskarna, så det är inte helt lätt att förutse hur ekosystemet till sjöarna påverkas.

Meteoriten i juridikpodden

Nyligen beslutade hovrätten att det är markägaren som äger den omtalade meteoriten som just nu förvaras på Naturhistoriska riksmuseet. I det senaste avsnittet av Juridikpodden vrider och vänder de på fallet.

Naturvårdsverket får kritik för beslut om örnforskning

Ett beslut från Naturvårdsverket gällande fångst av örnar i forskningssyfte kritiseras av örn- och fågelexperter, skriver Epoch Times.
– Det här beslutet måste specificeras och omformuleras, säger Peter Hellström, havsörnsforskare på Naturhistoriska riksmuseet.

Tillståndet som nyligen gavs till forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, av Naturvårdsverket, tillåter att totalt 3 600 kungs- och havsörnar får fångas in och förses med sändare under en period av sex år – 50 vuxna örnar och 250 boungar per år av vardera arten. Tillståndet gäller för hela Sverige och innehåller inga begränsningar för hur många av örnarna som får fångas in på olika platser i landet eller vid vilken tid på året. Även Jaktjournalen skriver om forskningsprojektet.

Nu kommer värmen – och pollenplågan

Det känns kanske avlägset nu. Men under påskhelgen skrev UNT att lite mer sol och värme har utlovats den närmaste veckan. Många gläds över det – men kanske inte pollenallergikerna. Just nu varnas det för mellanhöga halter av al i den södra halvan av landet.
– Alen kommer att fortsätta att ge allergiker besvär en tid även om den blommat ett bra tag nu. Det beror på att vädret växlat så mycket, säger Agneta Ekebom, pollenexpert på Naturhistoriska riksmuseet till UNT.

Här får du pollenkoll i mobilen och datorn

Vårens första solstrålar är härliga, men de kan skapa problem för allergiker, skriver PC för alla som skriver en artikel om tjänster för pollenallergiker. ”Även statliga Naturhistoriska riksmuseet har en omfattande tjänst för allergiker. Den heter Pollenrapporten och förutom aktuella prognoser och rejält med fakta hittar du en kalender där du kan få en övergripande koll på när problemen är som störst.”

Biologen: Råttan hatas av många – men fyller en funktion

Den bespottade råttan upplevs öka i antal i Malmö. Men det lilla djuret fyller en funktion i stadsmiljön, rapporterar P4 Malmöhus. Hör jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker berätta varför råttan är viktig.

”Drakdjuret” väckte Kenneths intresse – har varit på tröskeln till hotad

En vattensalamander väckte hundägaren Kenneth Nilssons intresse nyligen. Trots att han ofta är ute i skog och mark har han aldrig tidigare sett en. Arten har varit hotad men är numera klassad som livskraftig, berättar biologen Didrik Vanhoenacker, skriver Nynäshamnsposten.

Till sist... Hur klarar fästingarna av vintern?

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var med i Morgon i P4 Västernorrland och fick frågan hur fästingar klarar av en lång snörik vinter. Snön fungerar som ett mysigt duntäcke för fästingarna får bland annat veta. Lyssna här 1:44:15 in i sändning.