Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Getingsommar på gång, Biologiska mångfaldens dag, rapport från jätteartbingo, ny kartläggning av tumlares matvanor och en artikel om forskningsinfrastruktur. Läs också en forskares tankar kring skolprojektet ”låna en forskare” och dessutom - allt du velat veta om hajar.
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media under den gångna veckan. Varför vi är så rädda för hajar och hur startade myten om hajen som ett människoätande monster? Dessutom ett samtal om vårtecken och fågelsång och bästa tipsen för att lära sig vilken fågel som sjunger.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Regeringen menar att referensvärdet för varg kan sänkas och stöder sig på forskning. En allvarlig feltolkning hävdar forskarna. Dessutom ser vi en vilsekommen djuphavsmarulk och läser om pollen och nomineringar till Årets museum.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Det här är en sammanställning över hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Här finns ett härligt reportage från museets ”Asfabrik”, som det kallas i reportaget (dermestariet). I övrigt har vi en räv i gamla stan, säl utanför riksdagen och en utter i centrala Ängelholm samt en fortsättning på populära quizet ”Gissa spåret, bajset, djuret”.
Det här är en sammanfattning av Naturhistoriska riksmuseet i media under veckan. Reportage från vår tumlarbåt under en mellanlandning i Oskarshamn, Högsta Domstolen tar upp fallet om vem som äger meteoriten som just nu förvaras på museet och de nordiska museicheferna har träffats för att diskutera samarbete och fortsatt publicitet kring DNA-forskning och insekter.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media de senaste två veckorna. Tom van der Valk erhåller 17 miljoner kronor av The European Research Council för en banbrytande studie.. Museets Emma Granqvist projektleder en pilotstudie inom Mistra. Utöver det: röster om museernas ekonomiska utmaningar samt pollen från Ambrosiamalört, exotiska grodor och storkägg.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om hur statusen ser ut för våra kungsörnar, en ny ovanlig pollenvariant och om en klättrande räv. Men det har även skrivits om ett besök Lars Winnerbäck gjorde på museet tillsammans med Håkan Hellström.
Efter ett sommaruppehåll är Museet i media tillbaka! Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media de senaste fyra veckorna. Det har bland annat handlat om att fjällmiljön är gynnsam för huggormar, ett rekorddåligt getingår, om strandade valar som förbryllar och myror som exploderar.
Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media vecka 28-30. Det handlar bland att om hybrider av paradisfåglar och tumlarinventering, men även om en översyn av namngiviningen av djur och växter.
I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Efter en längre intensiv period i media, har det nu lugnat ner sig lite på den fronten. Men vi får trots det höra om snokar i Naturmorgon, spökträd och om hur fästingar parar sig.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media de senaste två veckorna. Det har så klart varit väldigt mycket rapportering kring öppningen av museet, Cosmonova och utställningen Värld av vatten. Men det har också handlat om tumlarinventering, gula skator och oljeätande svampar.
Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Det här är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar dels om att vi snart öppnat upp portarna för allmänheten igen, men också att många utterarter lever under hot, om forskaren och globetrottern på Örskär och att fästingar har oralsex.
Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.