Museet i media - fri entré med bibliotekskort och vad betyder människa och fågel för varandra

Fågeln och människan – Vad betyder vi för varandra?

På torsdagen började ett symposium som institutet för språk och folkminnen arrangerar om fåglar och vad de betytt för människan ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Reportage och intervju med Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i P1 Morgon.

Vad är fåglarnas roll i mytologin, vad är tjusningen med fågelskådning och vilken är fåglarnas roll idag? Hör Didrik Van Hoenacker, biolog på Naturhistoriska riksmuseet och Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.

Fri entré på Naturhistoriska riksmuseet med lånekort från bibliotek

Denna vecka skickade vi ut ett pressmeddelande om museets samarbete med biblioteken längs busslinje 540.

Besökare på biblioteken längs busslinje 540 kan låna ett entrékort till Naturhistoriska riksmuseet. Erbjudandet gäller från och med maj och syftar till att möjliggöra museibesök för alla och att främja ett hållbart resande inom staden. Initiativet är ett samarbete mellan museet och bibliotek längs med busslinje 540 - Tensta, Rinkeby, Hallonbergen, Ulriksdal och Bergshamra.

P4 Nyheter, P4 Extra med Titti Schulz och P4 Förmiddag har hittills plockat upp nyheten.

Kärlekskranka grodor riskerar livet. Kör försiktigt!

Nyhetsmorgon i TV4 pratar med Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker om grodor som lever farligt när de korsar vägar när de söker sig mot dammar för att föröka sig. Grodtunnlar skulle kunna vara en bra lösning. Eller så får man köra extra försiktigt.

https://www.tv4.se/klipp/va/20... gynnar indirekt havsörnarna vid Forsmark

Peter Hellström pratar havsörn i Vetenskapsradion och specifikt om området kring Forsmark. Trots bygget av kärnkraftverk på 70-talet har fågellivet inte påverkats negativt. Snarare tvärtom. Eftersom vattnet inte fryser blir det bra tillgång till föda för havsörnen. Parallellt har det rörliga friluftslivet minskat vilket också är gynnsamt för havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.

Käkben i havet ger ledtrådar till utdöd kusin

De flesta känner till vår ”kusin” neandertalarna. Betydligt färre har hört talas om denisovamänniskan, skriver Dagens Nyheter. Upptäckten av denna människoart bygger på en dna-analys som utfördes 2010 av en forskargrupp i Tyskland, med svensken Svante Pääbo i spetsen.

– De analyserade arvsmassan i små benfragment som man hade hittat i Denisovagrottan i Sibirien. Det var allt som fanns. Ändå kunde man konstatera att det handlade om en helt ny art som levde parallellt med neandertalarna och vår egen art, säger Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Gråhuvad vipa över Angarnssjön i Vallentuna.

Den har bara synts till i Sverige en gång tidigare och bara fyra gånger i Europa berättar Mitt i Stockholm. I onsdags flög den gråhuvade vipan över Angarnssjöängen i Vallentuna och syntes i 30 sekunder. Naturhistoriska Riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker tror att vipan fått fel på orienteringsförmågan.

– Fåglar orienterar sig efter jordens magnetfält och man skulle kunna tro att den fått vajsing på kompassen. På hösten kommer det hit en del sibiriska fåglar och då misstänker vi det, säger han.

–Jag skulle inte bli förvånad om den om dyker upp igen i Angarn. Kanske står den och gömmer sig i någonstans i vegetationen.

Här kryllar tusentals larver på villatomter i Luleå

-Inga farliga larver, säger Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i SVT. Det handlar om hårmyggor, stora håriga myggor men som inte suger blod som vanliga stickmyggor.

Larven lever normalt i jorden och anledningen till att de nu samlats i kluster ovanpå gräsmattorna beror troligen på att det tillfälligt blivit lite väl mycket smältvatten under jord.

Nyheten har uppmärksammats stor både P4 och podcasts

Tekniska museet är Årets museum 2025

Tekniska museet har utsetts till Årets museum 2025 bland annat för sin kombination av lekfullhet och vetenskapligt djup. Priset delas ut årligen av Sveriges Museer och Svenska ICOM till ett museum som på ett föredömligt sätt har utvecklat sin verksamhet och visat på relevans, inspiration samt kunskap och bildning.

– Tekniska museet med sin varierade verksamhet var strået vassare denna gång, men jag hoppas att fler besökare får upp ögonen för alla nominerade museer. Finalisterna var tre guldkorn med olika styrkor och alla hade varit värdiga vinnare, säger Lisa Månsson, juryns ordförande och överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.

Läs hela pressmeddelandet från Sveriges Museer som publicerats bland annat i Magasin K och Nättidningen Svensk Historia