Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och ett cyklande artbingo från Djurgården i Nationalstadsparken till Akalla by på Järvafältet! Du journalist kan följa med Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på turen eller kanske bara möta upp längs vägen eller göra ett inslag via telefon. 300 arter, djur och växter, ska prickas av från Djurgården till Akalla. Inte publikt evenemang.
Detta är en sammanställning av hur museet synts i media den gångna veckan. Fågelsångsnatten, Biologiska mångfaldens dag, invasion av både plattmaskar och björkpollen och varför har de gulliga igelkottarna såna problem med livet i Sverige, medan de lever och frodas i Nya Zeeland?
Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet arrangerar aktiviteter under en hel vecka, både på museet och andra platser. Spela artbingo, gå på visningar, träffa experter och fråga allt du vill veta om djur och natur!
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Vad betyder fåglar och människor för varandra, havsörnen och Forsmark, gråhuvad vipa i Vallentuna, fri entré på museet med bibliotekskort, kärlekskranka grodor lever farligt , larvmyller i Luleå och denisovamänniskan.
Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Varför anfaller hajen människor och vad händer nu i arbetet med björninventeringen? Det är två av veckans medianedslag. I övrigt läser vi om appar för artbestämning, rovfågel i centrala Stockholm och larven från helvetet.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets hemsida vinner pris, larven från helvetet har dykt upp i Danmark, och en övergiven kajman har hittats i en lägenhet i Piteå. Dessutom vårtecken, fästingar och appar för artbestämningar.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har synts i media den gångna veckan. Säsongens första prognos från pollenrapporten.se får stort mediagenomslag. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pratar om hur svenska skogarna mår med TV4. Och museets sajt är nominerad till utmärkelsen Bästa samhällskommunikation.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets sajt är nominerad i klassen ”Bästa samhällskommunikation” och Sveriges museer slår besöksrekord. Dessutom diskuterades meteoriten och ägandetvisten i Högsta domstolen, lav och mossa i konkurrens och havsörnar på Lidingö och smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under julhelgen och första veckan på nya året. Det har handlat om inventeringen av den hotade tumlarpopulationen i Östersjön och en del märkliga fynd som gjorts av allmänheten. Dessutom årets höjdpunkter från Naturmorgon med museets Ludvig Palmheden.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. En art i timmen dör ut – David Bernvi presenterar sin bok Arter utan framtid i Nyhetsmorgon. Hela Sveriges biolog Didrik Vanhoenacker porträtteras i Sveriges Natur och förklarar i SvT hur en rekordvarm oktober hänger ihop med att färger saknas på årets höstlöv.
Det här är en sammanfattning av Naturhistoriska riksmuseet i media under veckan. Reportage från vår tumlarbåt under en mellanlandning i Oskarshamn, Högsta Domstolen tar upp fallet om vem som äger meteoriten som just nu förvaras på museet och de nordiska museicheferna har träffats för att diskutera samarbete och fortsatt publicitet kring DNA-forskning och insekter.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Toppade gjorde nyheten om 24 miljoner kronor i forskningsanslag till projektet DarkTree för kartläggningen av de outforskade delarna av insekternas släktträd. Dessutom höstsafari med jourhavande biolog, Temakväll Arktis smälter och nya Jönssonligan blir första spelfilm någonsin på Cosmonova.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.