Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturfrågor

  • Dinosaurierna tar över Naturhistoriska riksmuseet på höstlovet

    Fossil, dinosauriejakt och kreativa äventyr väntar när Naturhistoriska riksmuseet bjuder in till ett höstlov i dinosauriernas tecken den 24 oktober–1 november. Besökarna får komma nära miljontals år gamla fossil, följa spåren efter en bortsprungen dinosaurie och upptäcka förhistoriska världar på Cosmonovas stora kupolduk. Dessutom har den nya filmen Ocean Dreams premiär 24 oktober.

  • Naturhistoriska riksmuseet visar utställningen Wildlife Photographer of the Year 2026

    Wildlife Photographer of the Year visas på Naturhistoriska riksmuseet från den 12 november 2026 till den 15 augusti 2027. Utställningen med sammanlagt 100 bilder är inhyrd från Natural History Museum i London och skildrar vår planets fantastiska mångfald genom spektakulära ögonblick, oväntade möten och berättelser som både fascinerar och berör.

  • Upptäck höstens evenemang på Naturhistoriska riksmuseet

    I höst erbjuder Naturhistoriska riksmuseet flera programaktiviteter att ta del av. Programmet innehåller bland annat teckningskurser, föredrag och filmvisningar, escape room samt aktiviteter för barn och unga vuxna. Från och med den 17 september håller museet kvällsöppet till klockan 21.00 på torsdagar.

  • Fler invasiva plattmaskar upptäckta - husdjur kan bidra till spridning

    Ytterligare två invasiva arter av landlevande plattmaskar har påträffats i Sverige. Fynden tyder på att de invasiva rovdjuren fortsätter sin spridning norrut i Europa och ny forskning pekar på att vanliga husdjur kan bidra till att sprida dem lokalt. På sikt kan de invasiva maskarna påverka markens ekosystem och skapa både ekologisk och ekonomisk skada.

  • Rekordörnen blev 36 år gammal

    Sveriges har fått en rekordörn. Förra våren hittades Sveriges äldsta havsörn död i Böda ekopark på Öland. Obduktionen visade att den bar på hagel i kroppen från en gammal skottskada, trots att arten varit fredad i nästan hundra år. Nu har den monterats och får nytt liv i undervisningssyfte på Naturhistoriska riksmuseet. Örnen blev 36 år gammal.

  • Första analysen av strandade näbbvalen

    Ett team av veterinärer och marinbiologer från Naturhistoriska riksmuseet och Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en första analys av näbbvalen som strandade nära Kungsbacka i helgen. Strandningar av näbbvalar är mycket ovanliga men tycks ha ökat de senaste åren.

  • De bortglömda arterna i biodiversitetskrisen – mossornas bevarande i fokus

    Vi vet att tigrar och noshörningar är hotade arter i den globala biodiversitetskrisen. Men hur är det med de oansenliga arter som trots sin litenhet spelar stor roll i våra ekosystem? Över en tredjedel av Europas mossarter är hotade, något som kan få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Nu lanseras en lättanvänd metod för att identifiera vilka mossor som är i störst behov av åtgärder.

    Körsbärsbryum, Bryum blindii, är en mossa som förekommer på ett fåtal platser i Sverige.
  • Ringmärkningscentralen får ny ledning

    Ringmärkningscentralen får ny ledning. Naturhistoriska riksmuseet välkomnar Johan Lind som förste intendent och ledare för verksamheten vid ringmärkningscentralen. Johan tillträder sin tjänst den 1 september och efterträder Thord Fransson, som går i pension efter 40 år i museets tjänst.

  • Äldre studier fick rätt: Dykarskalbaggarnas släktskap omvärderas med ny DNA-teknik

    Har du någon gång legat på mage och kikat ner i en damm eller kanske rent av doppat en vattenhåv i sötvatten? Då har du garanterat stött på dem – dykarskalbaggar! Nu har ett forskarteam för första gången kunnat kartlägga deras evolutionära släktskap med hjälp av ny DNA-teknik. Och på köpet upptäckt att äldre forskning baserad på enbart anatomi ibland var mer träffsäker än senare genstudier.

  • Jätteartbingo på Biologiska mångfaldens dag 22:a maj

    Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och ett cyklande artbingo från Djurgården i Nationalstadsparken till Akalla by på Järvafältet! Du journalist kan följa med Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på turen eller kanske bara möta upp längs vägen eller göra ett inslag via telefon. 300 arter, djur och växter, ska prickas av från Djurgården till Akalla. Inte publikt evenemang.

  • Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Världsvattendagen uppmärksammas på Naturhistoriska riksmuseet

    Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.

  • 179 lyckade häckningar för kungsörnen i Sverige

    I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.

  • Halverat antal rödhakar hos landets ringmärkare

    För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.

  • Museet i Media – hajattacker, björninventering och rovfågel i stan

    Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Varför anfaller hajen människor och vad händer nu i arbetet med björninventeringen? Det är två av veckans medianedslag. I övrigt läser vi om appar för artbestämning, rovfågel i centrala Stockholm och larven från helvetet.

Visa mer