Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturfrågor

  • I år ger sig återigen jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker ut i en kanot för att rapportera från fågelsångsnatten.

    Jätteartbingo på Biologiska mångfaldens dag 22:a maj

    Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och ett cyklande artbingo från Djurgården i Nationalstadsparken till Akalla by på Järvafältet! Du journalist kan följa med Didrik Vanhoenacker och Erik Hansson på turen eller kanske bara möta upp längs vägen eller göra ett inslag via telefon. 300 arter, djur och växter, ska prickas av från Djurgården till Akalla. Inte publikt evenemang.

  • Forskare undersöker hur sillen anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. Med simuleringsmodeller förutspås framtida förändringar hos arten.

    Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Under denna dag får besökarna upptäcka vatten på flera sätt. Foto: Martin Stenmark

    Världsvattendagen uppmärksammas på Naturhistoriska riksmuseet

    Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.

  • Kungsörn finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige. I år registrerades den första lyckade häckningen i Östergötland.

    179 lyckade häckningar för kungsörnen i Sverige

    I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.

  • Antalet ringmärkta rödhakar har minskat från 30 000 till 13 000 på fyra år.

    Halverat antal rödhakar hos landets ringmärkare

    För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.

  • Hajen anfaller av nyfikenhet eller för att skydda sina ungar och ibland till och med av misstag. En surfare som ligger på sin bräda liknar, sedd underifrån, en säl. Och säl är vithajens naturliga föda

    Museet i Media – hajattacker, björninventering och rovfågel i stan

    Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Varför anfaller hajen människor och vad händer nu i arbetet med björninventeringen? Det är två av veckans medianedslag. I övrigt läser vi om appar för artbestämning, rovfågel i centrala Stockholm och larven från helvetet.

  • Pollensäsongen är igång så smått. Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet presenterar en första rapport som visar på pollen från hassel och al.

    Museet i media - Pollensäsongen igång och hur mår skogen

    Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har synts i media den gångna veckan. Säsongens första prognos från pollenrapporten.se får stort mediagenomslag. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pratar om hur svenska skogarna mår med TV4. Och museets sajt är nominerad till utmärkelsen Bästa samhällskommunikation.

  • Havsörnen har tidigare varit utrotningshotad men numera är det inte ovanligt att se havsörn till och med i stadsnära miljöer.

    Museet i media - unika meteoriten, havsörn på lidingö, smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder

    Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets sajt är nominerad i klassen ”Bästa samhällskommunikation” och Sveriges museer slår besöksrekord. Dessutom diskuterades meteoriten och ägandetvisten i Högsta domstolen, lav och mossa i konkurrens och havsörnar på Lidingö och smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder.

  • Just nu pågår en inventering av antal tumlare i Östersjön. Det kan vara försent att rädda populationen i Östersjön från utdöende. Foto: Håkan Aronsson.

    Museet i Media – Utdöende tumlare, lycka att lukta snok och vitsvansad ekorre

    Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under julhelgen och första veckan på nya året. Det har handlat om inventeringen av den hotade tumlarpopulationen i Östersjön och en del märkliga fynd som gjorts av allmänheten. Dessutom årets höjdpunkter från Naturmorgon med museets Ludvig Palmheden.

  • I Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet finns 400 000 prover från fåglar, fisk och däggdjur tillgängliga för att studera förekomsten av miljögifter över tid. På bilden Sara Danielsson, Intendent på Enheten för forskning och miljöövervakning.

    Sveriges Miljöprovbank fyller 60 år

    Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.

  • Varma höstar förändrar återkommande mönster i naturen. En konsekvens är lövens färg. I år har de varit gulare än vanligt. Rött och orange har saknats.

    Museet i media v46

    Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. En art i timmen dör ut – David Bernvi presenterar sin bok Arter utan framtid i Nyhetsmorgon. Hela Sveriges biolog Didrik Vanhoenacker porträtteras i Sveriges Natur och förklarar i SvT hur en rekordvarm oktober hänger ihop med att färger saknas på årets höstlöv.

  • Frida Rosshagen och Torkel Lundberg kontrollerar utrustning inför inventering av Östersjöns tumlare.

    Museet i media v.44

    Det här är en sammanfattning av Naturhistoriska riksmuseet i media under veckan. Reportage från vår tumlarbåt under en mellanlandning i Oskarshamn, Högsta Domstolen tar upp fallet om vem som äger meteoriten som just nu förvaras på museet och de nordiska museicheferna har träffats för att diskutera samarbete och fortsatt publicitet kring DNA-forskning och insekter.

  • Nyckelpigan, är en av de mer kända insekterna. I världens finns miljontals andra, obeskrivna insekter som nu kommer att kartläggas i forskningsprojektet DarkTree.

    Museet i Media v.43

    Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Toppade gjorde nyheten om 24 miljoner kronor i forskningsanslag till projektet DarkTree för kartläggningen av de outforskade delarna av insekternas släktträd. Dessutom höstsafari med jourhavande biolog, Temakväll Arktis smälter och nya Jönssonligan blir första spelfilm någonsin på Cosmonova.

  • Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet är forskningsledare för projektet DarkTree som ska kartlägga outforskade delar av insekters släktträd.

    Outforskade insekter ska fram i ljuset - 24 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt

    Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Snokar i Sverige har blivit både längre och fått mer kroppshull de senaste åren, samtidigt har vinteröverlevnaden minskat.

    Museet i media v.41

    Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.

  • Samtal med professor Love Dalén och författare Jesper Nyström på Naturhistoriska riksmuseets mammutkväll.

    Museet i media v.40

    Museet i media vecka 40. Fullsatt mammutkväll på museet med föredrag av professor Love Dalén och samtal med Jesper Nyström, författare till boken Vem dödade Lonely boy?. Museets David Bernvi intervjuas i NynäshamnsPosten om sin nya bok Arter utan framtid och jourhavande biolog kör quiz i Nyhetsmorgon. Dessutom rekordstort deltagande i björninventeringen och uttern har återigen synts vid Slussen.

Visa mer