Blogginlägg -
Museet i media - Hybrider av paradisfåglar, tumlarinventering och så utrotades de stora djuren
Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media vecka 28-30. Det handlar bland att om hybrider av paradisfåglar och tumlarinventering, men även om en översyn av namngiviningen av djur och växter.
När fjädrarna är grönare någon annanstans: Nya rön om hybridisering hos paradisfåglar
Tack vare sina färgglada fjäderdräkter och spektakulära parningsdanser är paradisfåglar ofta stjärnor i naturdokumentärer. I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter.
Många av dessa individer beskrevs ursprungligen som nya arter, men idag anses de vara hybrider. Ett internationellt team, lett av museets Martin Irestedt och Mozes Blom vid Museum für Naturkunde Berlin, kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter. Vi gjorde ett pressutskick om detta och delade på sociala medier.
Har Hitlerskalbaggen en framtid?
Magasinet Filter skriver en lång artikel om Carl von Linnés system för att döpa växter och djur hotas av biologer som stör sig på att organismer namngivits efter slavhandlare, mördare och despoter. I artikeln intervjuas forskningschef Sebastian Kvist, samt forskarna Bo Delling och Chahinez Bougerche.
Experten avlivar myter om huggormar
TV4:s Nyhetsmorgon säger att huggormen inte har en så stor roll i naturen som man kanske kan tro. Tycker man att gnagare gör onytta så hjälper huggormen till där. Men när huggormen får tag på ett bytesdjur, gärna en åkersork, så äter den. Det som är utmärkande med huggormen är att den kan vara utan mat i månader. De har väldigt låg ämnesomsättning. I klippet berättar Johan Nylander, biolog Naturhistoriska riksmuseet mer om Sveriges enda giftiga orm bland annat hur du skiljer huggormen från en snok som kan vara snarlik.
100 instrument ska räkna Östersjötumlare
Praktiskt båtägande skriver att den akut hotade Östersjötumlaren ska inventeras igen. Totalt ska 200 mätstationer ha placerats ut i Östersjön, varav 100 stycken på svenska vatten.
– Utsättningen av cirka 100 detektorer kommer att ta flera veckor, så vi har redan börjat för att vara redo i juli. Under projektets gång kommer vi också att serva alla detektorer och ladda hem data fyra gånger, säger Pia Eriksson, intendent vid Naturhistoriska museet.
Detektorerna ska vara i vattnet från första juli 2024 till sista juni 2025 för att samla in data. De kommer inte att vara synliga för båttrafiken och fritidsbåtägare behöver inte heller oroa sig för att komma i vägen. I ett mejl till Praktiskt Båtägande förklarar Julia Carlström hur mätstationerna fungerar:
”På de allra flesta stationer sätter vi ut instrumentet fäst på en ankarsten, som i sin tur sitter ihop med en annan ankarsten via en bottenlina. Vi tar GPS-positionerna när vi släpper ankarstenarna, och när vi kommer tillbaka några månader senare draggar vi upp riggen genom att fiska tag i bottenlinan.”
Buller under ytan hotar tumlare – ”Är känsliga”
P4 Väst rapporterar att Havs- och vattenmyndigheten för första gången har inkluderat undervattensbuller i en rapport om havsmiljön. Tumlare är extra utsatta eftersom de är helt beroende av sin hörsel. Julia Carlström, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet som forskar på tumlare, förklarar varför det oroar henne.
Sveriges vanligaste fågel minskar i antal
SVT Nyheter Norrbotten rapporterar att Sveriges vanligaste fågel sjunger på ett sätt som nog är lika känt som vågskvalp och myggsurr. Men något har hänt – lövsångaren minskar i antal och man vet inte varför.
De lövsångare som ringmärktes i Sverige 2023 var bara hälften så många som de som 2020. Minskningen har pågått en längre period, men har varit extra kraftig de senaste tre åren. Varför vet man inte, men kartläggningen av fågeln fortsätter.
Thord Fransson vid Naturhistoriska riksmuseet berättar att man ser att fåglarna har börjat komma tidigare till parningsplatserna i norr. En teori är att det varmare klimatet kan skapa en osynk mellan när hanar och honor kommer till parningsplatsen.
Men eftersom lövsångarna flyger hela vägen över Saharas öken till västra och södra delarna av Afrika så är det många faktorer längs vägen som kan spela roll.
Efter 200 års tvist: Så utrotades de stora djuren
För inte alls så länge sedan, i slutet av den senaste istiden, var jorden full av stora djur – mammutar, mastodonter, jättebältor och jättetrögdjur. Sedan försvann de helt plötsligt. Nu slår forskare fast att de utplånades av människorna, skriver TT i en text som har publicerats i många medier runt om i Sverige.
I en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Extinction har forskare under ledning av den danske biologen Jens-Christian Svenning vid universitetet i Aarhus ställt samman alla tillgängliga fakta i ämnet och kommit fram till att klimatet måste uteslutas som faktor. Människorna var i stort sett ensamt ansvariga för massutdöendet. Lars Werdelin, paleontolog på museet, tycker att sammanställningen är ganska övertygande:
– Jag har själv hela tiden förespråkat att utdöendet berodde på multipla orsaker, men nu börjar jag luta mer åt att människorna var huvudfaktorn, säger han.
Skelett av stegosaurus säljs på auktion
Ett nästan komplett skelett av en stegosaurus såldes här om veckan på auktion i New York. Det monterade skelettet är cirka 6 meter långt och hittades för ett par år sedan av paleontologen Jason Cooper. Professor Lars Werdelin, paleontolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, var med i SR:s Studio ett och pratade om auktionen. Lars Werdelin var även med i SVT:s Morgonstudion i samma ämne ca.1 timme och 39 minuter in i sändningen.
Varken marknad eller stat räddar kulturen
Pontus Westerholm skriver en ledare i Barometern med anledning av Lars Strannegårds sommarprat i P1 (SR 16/7) om konsten. Som Handelshögskolans rektor kan man tro att det skulle handla om ekonomiska aspekter. Men Strannegård betonar istället andra värden.
Strannegård drar till paralleller till hur andra länder, liksom Sverige historiskt, har satt ett annat värde på kulturen. Skolbyggnader, för att ta ett exempel, ritades tidigare av ansedda arkitekter. Idag kan skolorna närmast liknas vid baracker.
Senaste året har det kommit nyheter om hur svenska institutioner som Naturhistoriska riksmuseet, Ostasiatiska museet, Nationalmuseum och Kungliga operan inte har råd att ta hand om sina byggnader och ser sina statliga anslag slukas av hyror. Visst behöver staten ta sitt ansvar. Men som Strannegård berättar hann branden i katedralen Notre-Dame i Paris, för fem år sedan, inte ens släckas innan Frankrikes superrika lovat att bekosta restaurationen.
Därför invaderar mördarsniglar din trädgård
Morgonpasset i P3 beskriver dem som slemmiga, gulliga, äckliga. Sniglarna har många egenskaper och jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har koll på ALLT om sniglar! Sniglarna tar över folks trädgårdar i sommar och vi frågar varför - just framför allt denna sommar. Hur förökar sniglarna sig? Är snigelslem bra för ansiktet? Och allt om snackisen bland snigelarterna: Mördarsnigeln!
Didrik Vanhoenacker medverkade även i Eftermiddag i P4 Gävleborg och pratade om vinbergssnäckan (ca.01.10.15 in i sändning)
Fästingarna frodas under sommarens fuktiga väderförhållanden
Det fuktiga sommarvädret gör fästingarna mer aktiva. Men, man ska inte skrämmas bort från en frisk skogspromenad, enligt Didrik Vanhoenacker, biolog på Naturhistoriska riksmuseet. "Då förlorar man mycket livskvalitet", säger han till P4 Stockholm.
5 fascinerande fakta om månen
Land skriver att månen är fascinerande och faktiskt något av en gåta för forskarna. Här är 5 oväntade fakta om månen! De skriver bland annat att månen underlättade evolutionen och hänvisar till en tio år gammal artikel i Forskning & Framsteg. Tidvattnet som månens tyngdkraft skapar, tros ha underlättat för livets utveckling på jorden.
– Den omväxlande miljö som finns i tidvattenzonerna påverkar evolutionen. De flesta evolutionära nybildningar sker i grundare hav, och tidvattenzonen är en krävande och varierande miljö som stimulerar experimentella livsformer till att utvecklas, säger Stefan Bengtson, professor emeritus i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, till Forskning & Framsteg.
Se svarta räven som dök upp vid vägkanten utanför Kiruna – här är förklaringen
SVT Nyheter Norrbotten rapporterar om en nästan svart räv med orange-gula inslag dök upp vid vägkanten när naturfotografen Joel Hallingfors körde mellan Kiruna och Abisko. Det visade sig vara en ovanligt mörk så kallad korsräv.
– Det är alltså en rödräv med mörka teckningar. Den här är egentligen ännu mörkare för att behöva kallas korsräv, säger jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker.
En korsräv är en färgvariant av rödräv och har fått sitt namn av att de svarta inslagen ofta ser ut som ett kors över rävens ovansida och skuldror. Det är alltså inte fråga om någon korsning av olika arter av rävar. Helsvarta och silvriga rävar finns i norra Sverige men är mycket ovanliga.
Didrik Vanhoenacker pratade även om räven i Morgon i P4 Norrbotten.
Polisen högg på ormlarm: huggorm var snok
Mitt i skriver att en Täbybo hittade en orm på tomten och ringde polisen som ryckte ut. Vad de trodde var en huggorm visade sig senare vara en snok. Polisen: "Vid den här tidpunkten hade vi resurser".
Enligt Michael Norén, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet är det inte fler ormar i år än tidigare år. Men det fina vädret kan göra att fler stöter på dem.
– Folk är ute och rör sig mer där ormar är helt enkelt, säger han.
Om man skulle se en huggorm som är giftig så är det bästa att strunta i dem berättar han.
– Jag tycker personligen det bästa är att ignorera dem. Huggormar är oagressiva djur och de kommer försöka fly och om de inte kan fly så lägger de sig i försvarsställning.
Till sist... Polisen beslagtog Martins antika opiumpipa – måste hämta den i Stockholm
I maj beslagtog NOA (Nationella operativa avdelningen) Martin Arnstrands antika opiumpipa, som låg ute till försäljning i hans antikhandel, via företagets instagramkonto. Misstanken, som fick NOA att åka hela vägen från Stockholm, var att den var gjord av elfenben, skriver Alingsås Tidning. Materialet är inte olagligt att äga. Men att sälja det är ett artskyddsbrott. Poliserna tar därefter pipan i beslag och kör upp den till Stockholm för att låta Naturhistoriska riksmuseet undersöka materialet. De har nu fastslagits att opiumpipan inte är tillverkad av elfenben.
