Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Bibliotek längs busslinje 540 lånar från och med maj ut entrékort till Naturhistoriska riksmuseet. Initiativet är ett samarbete mellan museet och bibliotek i Tensta, Rinkeby, Hallonbergen, Ulriksdal och Bergshamra. Barn till och med 18 år går alltid in gratis på museet och nu får alltså även vuxna chansen. Syftet är att möjliggöra museibesök för alla och främja ett hållbart resande inom staden.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Naturhistoriska riksmuseet har vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation med motiveringen: ”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”
En sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under veckan. Den stora nyheten var en forskningsrapport som visar att månens äldsta krater är 4,3 miljarder år. Dessutom berättar jourhavande geolog om ett limniskt utbrott som kvävde över 1 700 personer 1986. Vi lär oss allt om gran, om köttätande ekorrar och får en förklaring till varför körsbärsträden blommar i december.
Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan. Den stora nyheten var de sju glömda illustrationerna av Hilma af Klint som nu ställs ut i museets välkomsthall. Dessutom har två projekt på museet fått anslag för ekosystembaserad akvatisk förvaltning och det är fortsatt uppmärksamhet kring Miljöprovbanken 60 år.
Glömda verk av Hilma af Klint på Naturhistoriska riksmuseet. Sju illustrationer av Hilma af Klint, aldrig tidigare utställda, visas nu på Naturhistoriska riksmuseet. Verken hittades i början av sommaren i en herbariekartong i museets botanhus. I maj blir illustrationerna del av en omfattande Hilma af Klint-utställning på the Museum of Modern Art i New York, MoMA.
Kanske bästa julklappen. Naturhistoriska riksmuseet auktionerar via Musikhjälpen ut ett besök efter stängning där vinnaren av budgivningen får ha museet helt för sig själv och nio gäster. I besöket ingår en guidad visning av en valfri utställning och ett exklusivt besök museets torn med utsikt över staden.
Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.
Cheferna för de naturhistoriska museerna i Norden diskuterar ett samarbete för framtidssäkring av verksamheterna. Studier visar att museer ligger i topp vad gäller medborgarnas förtroende för institutioner i samhället. De naturhistoriska museerna har en nyckelroll som kunskapskälla, men verksamheterna i Norden står inför utmaningar med utrymmesbrist, krisberedskap och resurser för digitalisering.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
I regeringens budgetproposition tilldelas Naturhistoriska riksmuseet kompensation för den 30-procentiga hyreshöjning som trädde i kraft vid årsskiftet. Museet gläds över beskedet. Utan hyreskompensationen hade man tvingats göra neddragningar som skulle drabbat publikt utbud, bevarande av samlingar och forskningsverksamheten. Museet inväntar nu med intresse utredningen av kostnadshyresmodellen.
Naturhistoriska riksmuseet är stängt för besök men upplevelserna och besöksmålet finner nya vägar. Från och med 1 februari 2024 kommer en del av museet att dyka upp i köpcentret Westfield Mall of Scandinavia. I pop up-museet, som slår upp portarna mitt i centrumet, får besökarna kliva in i en annan värld och uppleva museets flaggskeppstema - dinosaurier.
Naturhistoriska riksmuseet hoppades kunna öppna delar av museets utställningar till sportlovet 2024. Enligt nya bedömningar är det möjligt endast om tillkommande temporära byggnationer görs på museet. Detta skulle medföra stora extra kostnader och dessutom riskera att försena renoveringen av museets innertak. Öppningen skjuts därför fram till före sommaren.
Idag publiceras en uppdatering av den Internationella Naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlista över hotade arter. Arbetet har gjorts av en grupp internationella experter under ledning av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Endast några hundra individer av Östersjöns enda val finns kvar. Om inga åtgärder vidtas är risken stor att populationen utrotas.
Den senaste veckan har nyheten om att museet som tidigast kan öppnas delvis till sportlovet nästa år fått stor spridning i media. Men museet har även omnämnts i inslag som handlar om djur som skiner i UV-ljus och apmode.
Naturhistoriska riksmuseet meddelar idag sitt deltagande i det internationella initiativet Ecsite Environmental Emergency Pledge, som har till syfte att visa de deltagande institutionernas engagemang, att göra skillnad och att ta socialt ansvar.