Museet i media - museets blåbock i ny studie, tidiga flyttfåglar och "svärmageddon"

Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det har bland annat handlat om en ny studie där museets unika blåbock varit inblandad. Men också om Maria från Vetlanda som fick stipendium för sitt skolarbete om biologisk mångfald och om "svärmageddon".

Ny studie om blåbocken

Vi skickade ut ett pressmeddelande i veckan om blåbocken som Forskning.se snappade upp. Den sista blåbocken sköts omkring 1800, endast 34 år efter att den först beskrevs vetenskapligt. Idag finns bara fyra kända exemplar bevarade, varav ett finns hos oss på Naturhistoriska riksmuseet.

Nu visar forskning, som har letts av forskare vid University of Potsdam i samarbete med Colossal Biosciences, att populationsstorleken var liten under tusentals år, men att arten var anpassad till det och klarade sig utan inavel. Det var först när koloniserande européer kom till södra Afrika som den dog ut.

– Blåbocken som finns på Naturhistoriska riksmuseet är nyckelindividen för att förstå blåbockens evolution, anpassningar och utdöende. Jag är så stolt över att vår blåbock är den individ med bäst bevarad arvsmassa i världen, den har nu använts i tre publicerade studier, säger Daniela Kalthoff, ansvarig för samlingarna av nutida däggdjur på Naturhistoriska riksmuseet och också medförfattare till studien.

Det är från detta exemplar som hela arvsmassan har sekvenserats med hjälp av forskare vid Centrum för paleogenetik, som finansieras gemensamt av Naturhistoriska riksmuseet och Stockholm University.

– Att ingen inavel upptäcktes tyder på en anpassning till en långsiktigt liten populationsstorlek. Detta indikerar i sin tur att arter kan överleva under en lång tid med en liten population, så länge de inte utsätts för större störningar. Våra resultat visar även att den europeiska koloniseringen av södra Afrika från 1600-talet och framåt troligen spelade en avgörande roll när blåbocken dog ut, säger Love Dalén vid Centrum för paleogenetik och medförfattare till studien.

Maria från Vetlanda får stipendium för skolarbete om biologisk mångfald

Vi gjorde ett pressutskick i veckan om att utmärkelsen för särskilt framstående arbete inom området biologisk mångfald, presenterat vid Utställningen Unga Forskare 2024, tilldelas Maria Carlson på Per Brahe gymnasiet i Jönköping. Maria har undersökt hur betande kor påverkar biodiversiteten av blomväxter på en äng.

Maria fick idén till sitt arbete när hon på gården där hon bor uppmärksammade att det växte fler blommor på de ställen som tidigare inte betats, men som tvingats att beta på eftersom det var torka. Projektet är väl kopplat till biodiversitet och har genomförts på ett självständigt sätt. Den muntliga presentationen var både tydlig och innehållsrik.
– Hon har med egna ögon sett att det dyker upp fler blommor där korna har fått beta under torrperioder och gjort en utmärkt undersökning utifrån sin egen nyfikenhet. Det är betydelsefullt att veta vad som kan påverka och bevara en hög artrikedom, säger museipedagog Susanna Edvall Bons, som delade ut stipendiet till Maria.

SR:s P4 Jönköping och It-pedagogen plockade upp nyheten bland annat.

”Svärmageddon” på gång i USA

Mängder av insekter som kommer dyka upp i USA de närmsta veckorna. Det handlar om flera miljarder cikador. TV4:s Efter Fem vill veta mer och bjöd in jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker till programmet. Han berättar att det finns ett släkte med cikador i Nordamerika där en art har en 17-årig livscykel och en annan som har en 13-årig livscykel, vilket innebär att de bara dyker upp med de här långa mellanrummen på samma plats. I Illinois finns dessutom chansen att både den 13-årige och den 17-åriga varianten dyker upp samtidigt. Didrik beskriver det som ett riktigt häftigt naturfenomen, en upplevelse. Ca.58 minuter in i sändning.

Flyttfåglarna från Afrika är redan i Stockholm – flera veckor för tidigt

Tropikflyttare som flugsnappare, hussvalor och lövsångare brukar komma till Stockholms län först i slutet på april och under maj. Men i år är de redan här – eftersom de fått extra skjuts på sin långflygning av sydliga vindar från Afrika, rapporterar SVT Nyheter Stockholm.
För några dagar sedan sågs en lövsångare i Ösmo i Nynäshamn och en svartvit flugsnappare har siktats i Tyresö,
– Det är exceptionellt. Den svartvita flugsnapparen är den näst tidigaste som setts i Stockholm någonsin, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Även Mitt i och P1 Morgon har pratat med Didrik Vanhoenacker om de tidiga flyttfåglarna.

Därför har vi höga halter björkpollen i Stockholm – trots att björken inte blommar

Trots att björken inte börjat blomma i Stockholmsområdet så har ovanligt höga halter av björkpollen redan uppmätts. Det beror på att sydliga vindar fört med sig frömjöl från träd i Europa, rapporterar SVT Nyheter Stockholm. Eftersom det varit ovanligt varmt i södra Europa, har blomningen där kommit igång tidigare än vanligt. Pollen har sedan spridits med vindarna ända upp till Sverige.
– Vi har inte sett så höga halter av björkpollen så här tidigt på året sedan 1990, säger Agneta Ekebom, pollenexpert på Naturhistoriska riksmuseet.

Längtan efter sol och värme… men kanske inte för pollenallergiker

Förmiddag i P4 Stockholm pratar om att många längtar lite extra efter värme och sol. Men att det finns de som kanske inte längtar fullt så mycket - pollenallergiker. Agneta Ekebom, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, medverkar i programmet och får bland annat frågan om det blir mindre pollen om det är kallt. Agneta Ekebom förklarar att det pollen som finns ska ut, oavsett om det blir tidigare eller senare. Lyssna här från ca.1.32.45.

DN tipsar om…. Bakom kulisserna-visning i spritmagasinet!

Bakom kulisserna-visningarna i spritmagasinet på museet är ett av 10 tips som DN tar upp i sin lista: ”DN tipsar: Här är 10 evenemang för en lyckad helg i Stockholm”:

”Se spritmagasinet med fiskar och däggdjur i sprit och föremål från Linnés tid. Här bland förvaringsburkar med djur i sprit kommer forskningspersonal att visa runt och berätta. Några höjdpunkter är: Linnés elefantfoster, kvastfening och den utdöda pungvargen.
Obs: För närvarande fullbokat men håll utkik efter fler tillfällen."

Meteoritjägare överklagar till Högsta domstolen

Geologerna Anders Zetterqvist och Andreas Forsberg som i hovrätten förlorade den uppmärksammade tvisten om en meteorit som landade utanför Enköping i november 2020 överklagar till Högsta domstolen, rapporterar Aftonbladet och många fler.

I tingsrätten vann geologerna men i Svea hovrätt vann markägaren. Enligt hovrätten ska meteoriten betraktas som fast egendom och tillfalla Johan Benzelstierna von Engeström.
Fallet är unikt i svensk rättshistoria och lagstiftningen gav inte någon tydlig vägledning på förhand. Man får inte ta sten från annans mark, enligt brottsbalken, men för fornfynd finns det särlagstiftning. Meteoriter nämns inte över huvud taget.

Högsta domstolen kan nu att besluta att bevilja prövningstillstånd och ta upp målet, eller neka överklagan och därmed fastställa domen från Svea hovrätt.
Så länge förvaras meteoriten på Naturhistoriska riksmuseet. To be continued!

Till sist... Leklusten får dödlig utgång för många grodor

I slutet på april brukar groddjuren krypa ner till sina vattenhål för att leka, och i Sigtuna har invånare reagerat på antalet överkörningar, skriver Mitt i. Men till syvende och sist är bilar inte det största hotet. Det Berättar Didrik Vanhoenacker, som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

– För den enskilda grodan är det bedrövligt, den dör ju. På vissa ställen kan det vara ganska många som blir överkörda, men jag skulle tro att de allra flesta tar sig över vägarna. Det största hotet är nog att dammar torkar ut eller får svampsjukdomar, så jag kan tänka mig att det blir droppen för många grodor.