Gå direkt till innehåll
Björnars DNA bättre på 1800-talet

Pressmeddelande -

Björnars DNA bättre på 1800-talet

Björnskinn i 100 år gamla samlingar visar att dagens björnar har tappat genetisk mångfald. Det framgår av en ny forskningsstudie vid Naturhistoriska riksmuseet.

Vid förra sekelskiftet genomgick björnstammen i Skandinavien en dramatisk flaskhals på grund av intensiv och oreglerad jakt. Som minst fanns bara något hundratal björnar kvar i Skandinavien. Efter att slutligen ha fridlysts, kunde björnarna återhämta sig och uppgår idag till nästan tre tusen djur.

I museets samlingar finns både ben och skinn från björnar som levde på 1800-talet innan flaskhalsen. Genom att undersöka DNA från dessa prover och jämföra med moderna björnar kunde forskarna se två saker.

Två resultat

Dagens björnar är uppdelade i tre populationer i södra, mellersta och norra Skandinavien. En del forskare har tidigare föreslagit att denna uppdelning orsakades av flaskhalsen för 100 år sedan. Men den nya studien visar nu att detta inte stämmer. Uppdelningen fanns redan innan flaskhalsen, vilket innebär att de genetiska skillnaderna mellan de tre populationerna har funnits en längre tid och kan ha uppstått av naturliga orsaker snarare än mänsklig påverkan.

Det andra resultatet är att den genetiska variationen var högre innan flaskhalsen. Idag har björnarna en relativt hög genetisk mångfald men den har minskat de senaste 100 åren, särskilt södra Skandinavien. Den södra populationen finns idag i Härjedalen och södra Jämtland, men även norra Dalarna, Medelpad och Hälsingland.

Värdefulla samlingar

En hög genetisk mångfald ökar artens chans att överleva långsiktigt genom att klara förändringar i sin livsmiljö. Denna studie är ett exempel på hur värdefulla naturhistoriska samlingar är för framtida forskning.

Resultaten är publicerade i tidskriften Molecular Ecology.

Kontakt:

Erik Ersmark

Erik.ersmark@nrm.se

Doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet

Love Dalén

Love.Dalen@nrm.se

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet

Ämnen

Kategorier


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadsassistent 08-519 551 92
Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige