Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om späckhuggaren som kom till Naturhistoriska museet i våras, dykarbaggens överraskande simsätt och en jourhavande biolog som pratar småkryp i radio direkt från julbordet.
Azurmesen är en art många fågelskådare drömmer om att kryssa. Därför rörde det upp känslor när Birdlife Sveriges raritetskommitté valde att stryka två fynd av azurmes i Sverige, då de hade mindre avvikelser i fjäderdräkten. Två medarbetare på Naturhistoriska riksmuseet lyckades med hjälp av medborgarfinansiering genomföra ett genomiskt projekt med målet att rädda kryssen.
Vid björninventeringen förra året samlades nästan 4500 spillningsprov in i Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län. Från dessa prover extraherades DNA som användes för att identifiera björnar, björnindivider samt kön. Den beräknade populationen i det inventerade området beräknas bestå av drygt 1000 individer.
De köldanpassade riporna lyckades överleva i Europa efter istiden, genom att flytta allt längre norrut. Men i en ännu varmare framtid har de ingenstans att ta vägen.
Björnskinn i 100 år gamla samlingar visar att dagens björnar har tappat genetisk mångfald. Det framgår av en ny forskningsstudie vid Naturhistoriska riksmuseet.
Naturhistoriska riksmuseets forskare har kartlagt den ullhåriga mammutens fullständiga arvsmassa. Resultaten visar bland annat att innan den sista mammuten dog så hade arten redan förlorat en avsevärd mängd genetisk variation.
En ny genetisk studie visar att isbjörnen är en mycket ung art, men att den trots detta gått igenom en rad fysiologiska anpassningar till ett liv i Arktis. Framförallt är det delar av arvsmassan kopplade till en fettrik diet samt hjärt-kärlsystemet som genomgått snabba och stora förändringar. Arvsmassan hos 89 brunbjörnar och isbjörnar har kartlagts.
Fyra olika departement och ett tjugotal organisationer besöker seminarium om hur DNA kan användas för att identifiera växter och djur. Idag har området nya tillämpningar och nya möjligheter för hela samhället. Seminarium 21 januari på Naturhistoriska riksmuseet. www.nrm.se/cgi
Den ullhåriga mammuten påverkades kraftigt av klimatförändringar under sin existens. Det visar genetiska studier gjorda av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Resultaten visar också att mammuten i Europa var genetiskt unik, men att denna typ försvann och ersattes av sibiriska mammutar för cirka 30 000 år sedan.
För att möta ett ökande behov av genetiskt identifiering inom naturvård, rovdjursförvaltning, forskning och livsmedelskontroll, startar nu Naturhistoriska riksmuseet Centrum för genetisk identifiering.
Fossilfynd visar att bägardjuren utvecklades redan under kambrium, för 520 miljoner år sedan, och var faktiskt mer avancerade än dagens bägardjur är. Ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet.
Människors jakt på föda har hittills ansetts vara den största orsaken till många större däggdjurs utdöende vid istidens slut. Men snabba växlingar mellan varma och kalla perioder kan ha varit en ännu större orsak som fått hela ekosystem att kollapsa, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den mycket låga genetiska variationen hos det iberiska lodjuret – det mest utrotningshotade rovdjuret i Europa – behöver inte betyda ett hot mot artens överlevnad, visar ny forskning vid Naturhistoriska riksmuseet. Att en art haft låg genetisk variation under så lång tid som det iberiska lodjuret är något helt nytt.
Världskänd forskare på besök i Stockholm Föredrag: Digital biodiversity Fredag 13 maj kl 15-16 Stockholm, Naturhistoriska riksmuseet, stora hörsalen Träffa den världskända forskaren Paul Hebert när han mellanlandar i Stockholm. Efter hans föredrag på Naturhistoriska riksmuseet finns tid till intervju.
Ett valben som hittades utanför Ystad i somras har visat sig tillhöra en gråval. Det konstaterar Naturhistoriska riksmuseet efter en DNA-undersökning. Eftersom gråvalen utrotades från Atlanten på 1600-talet är benet drygt 300 år gammalt eller ännu äldre. Kanske flera tusen år.
Nya Kaledonien lyftes upp ur havet för ca 35 miljoner år sedan. Nu har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet rekonstruerat den första sapotill- eller tuggummiväxten som spred sig till den återuppstigna ön. Det trädet har givit upphov till dagens 50 arter varav 20 fortfarande saknar namn.
Ett pressat exemplar av potatis från 1700-talet som finns i Naturhistoriska riksmuseets Linnéherbarium har använts i en ny forskningsstudie för att avgöra potatisens ursprung. Växtens genetiska kod i DNA kunde studeras med hjälp av en bit av dess blad, mindre än en lillfingernagel i storlek.