Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Längs med kusten utanför Sidney studerade forskaren Stephen McLouglin den tydliga gränsen för de svarta, kolrika berglagren. Gränsen uppkom när 70% av alla växter på land försvann vid det tredje massutdöendet i jordens historia för 252 m

    Utsläpp av koldioxid orsakade jordens största massutdöende

    Nu vet forskarna mer om det dramatiska förlopp som kallas jordens tredje massutdöende för 250 miljoner år sedan. Livet på land slogs ut långt före livet i havet. Genom att studera fossil och lager i berggrunden kunde forskarna se att återhämtningen tog miljontals år innan livet återvände på land.

  • Över 600 000 besök hos dinosaurierna år 2018

    Över 600 000 besök hos dinosaurierna år 2018

    Naturhistoriska riksmuseets totala besökssiffra landade år 2018 på 608 000. Stort fokus på att möta upp publikens förväntningar kring skolloven, slagkraftiga filmer på Cosmonova och starka basutställningar gjorde att Naturhistoriska riksmuseet kom upp i en besökssiffra på över 600 000. Det är tredje året i rad som siffran ligger på denna nivå.

  • Den ståtliga östliga låglandsgorillan har drastiskt minskat i antal de senaste två årtiondena. Minskningen har lämnat ett stort avtryck i genomet hos den här starkt hotade apan.  Credit: Amy Porter, Dian Fossey Gorilla Fund International

    Försämrad genetisk variation gör östliga gorillan ännu mer sårbar

    Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Antalet individer har minskat med 80 procent de senaste årtiondena.

  • Djurens jul - räkna ner med Naturhistoriska riksmuseets digitala julkalender

    Räkna ner till julen och lär dig om djur! För fjärde året i rad gör Naturhistoriska riksmuseet en digital julkalender för att sprida julglädje och kunskap om naturen. Varje lucköppning är en chans att lära sig något om de 24 olika djuren som är med i årets kalender. En nyhet för i år är att en spännande kortfilm om djuret gömmer sig bakom varje lucka.

  • Upptäck på lovet!

    Höstlovskul med blodsugare, sagor och pandor!

    Hur känns älgens päls? Hur stort vingsspann har en havsörn? Vad kan björnbajs berätta? Och hur låter Sveriges största uggla? Ett riktigt spännande höstlov med fascinerande djur, kvällsöppet, tävlingar och roliga aktiviteter. Varje dag är Skaparverkstaden öppen. På Cosmonova har den nya filmen Pandor premiär - en film om vänskap och livsglädje för hela familjen.

  • Naturhistoriska samlingar säkras och blir global resurs

    Nu är den klar: EUs uppdaterade plan för forskningens infrastruktur. Nytt är att naturhistoriska samlingar ingår som en viktig forskningsresurs. 115 europeiska museer samarbetar för att göra samlingarna till ett redskap för att förstå varifrån vi kommer och vart vi är på väg.

  • Foto: Martin Stenmark

    Naturhistoriska riksmuseet flyttar in i klassrummet!

    Nyproducerat pedagogiskt material för skolor i hela landet. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning genom att producera och tillgängliggöra digitalt material till Sveriges alla klassrum. Fokus i denna nya satsning ligger på att erbjuda museets kompetens, kunskap och resurser rätt in i klassrummet.

  • Se museets skatter på Geologins dag

    Det händer på Naturhistoriska riksmuseet i september

    Vad döljer sig bakom kulisserna, i museets välfyllda samlingar? Under Geologins dag finns en unik chans att följa med och se uråldriga fossil och vackra mineral tillsammans med museets forskare.

  • Insektspuppor med parasitsteklar i är första fossilet som visar parasiters evolution, visar ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet

    Första fossila parasiten funnen extremt välbevarad

    När gamla, fossila insektspuppor i Naturhistoriska riksmuseets samlingar röntgades hittades helt oförstörda, fossila steklar. Som om de väntat på att framtidens teknik ska kunna avslöja dess inre har pupporna legat i museet i över hundra år. Fyndet är det första fossila beviset på parasitism, att en art lever i en annan. Innehåller pressbilder och rörlig bild.

  • Grottbjörnars DNA analyseras i särskilt rena laboratorier och för att inte blanda provet med annat DNA bär forskarna skyddsdräkter. På bilden syns även en skalle från en stäppbison. Foto Staffan Waerndt, Naturhistoriska riksmuseet

    Grottbjörnen är utdöd men deras DNA finns kvar

    Grottbjörnar och många andra stora däggdjur dog ut för omkring 25 000 år sedan men deras DNA kan finnas kvar i dagens djur. Det är ont om bevis för detta men nu visar en kartläggning av grottbjörnens arvsmassa att några procent av dagens brunbjörnars DNA kommer från grottbjörnar. Studien, där forskare vid Naturhistoriska riksmuseet deltagit, publiceras i Nature Ecology & Evolution.

  • Marsmeteoriten Black Beauty avslöjar att en skorpa bildades mycket tidigt på Mars.

    Meteoriten ökade chansen att liv kan ha funnits på Mars

    En ny undersökning av den kända meteoriten från Mars, Black Beauty, visar att planeten Mars fick sin skorpa mycket tidigare än jorden. Tiden då det kan ha funnits land, hav och möjligtvis liv på Mars börjar redan 20 miljoner år efter att solsystemet bildades. Det visar forskning från Naturhistoriska museet i Köpenhamn i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

  • Klappa på våra dinos  i Odla staden.

    Det händer på Naturhistoriska riksmuseet i sommar

    Dinosaurie-sommar och bin som bjuder upp till dans. Fira sommaren med både nya och urgamla vänner på Naturhistoriska riksmuseet. Prova att pollinera som ett bi och lär dig dansa bi-dansen. I Odla stadens dino-trädgård visas växter från dinosauriernas tid och du kan klappa på kompisarna Sarri och Parre. Träffa Dino-Doris och se ett äkta dinosaurieägg. Vi ses i sommar!

Visa mer