Den 14 maj förhandsvisas IMAX®-filmen Delfiner på Naturhistoriska riksmuseet. Evenemanget är öppet för allmänheten, först till kvarn gäller. Kvällen inleds med en introduktion av filmens regissör, den prisbelönte undervattensfotografen Jonathan Bird, följt av en 30 minuter lång filmvisning i Cosmonova. Därefter ges publiken möjlighet att ställa frågor till regissören.
Sill från Vasaskeppet i klimatstudie, biolog letar björndjur, ung forskare vinner Naturhistoriska riksmuseets pris och utdöda djur som väcks till liv. Välkommen till ett axplock från media i påskveckan.
Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.
Det här är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Vad betyder fåglar och människor för varandra, havsörnen och Forsmark, gråhuvad vipa i Vallentuna, fri entré på museet med bibliotekskort, kärlekskranka grodor lever farligt , larvmyller i Luleå och denisovamänniskan.
Bibliotek längs busslinje 540 lånar från och med maj ut entrékort till Naturhistoriska riksmuseet. Initiativet är ett samarbete mellan museet och bibliotek i Tensta, Rinkeby, Hallonbergen, Ulriksdal och Bergshamra. Barn till och med 18 år går alltid in gratis på museet och nu får alltså även vuxna chansen. Syftet är att möjliggöra museibesök för alla och främja ett hållbart resande inom staden.
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media under den gångna veckan. Varför vi är så rädda för hajar och hur startade myten om hajen som ett människoätande monster? Dessutom ett samtal om vårtecken och fågelsång och bästa tipsen för att lära sig vilken fågel som sjunger.
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under den gångna veckan. Det har handlat om årsrapporten för ringmärkta fåglar 2024. Vi ser en halvering av antalet ringmärkta rödhakar och lövsångare och orsaken kan vara förändringar i klimatet som påverkar häckningssäsongen och tillgången på föda. I övrigt World Whale Day och pollen.
För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.
Detta är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Regeringen menar att referensvärdet för varg kan sänkas och stöder sig på forskning. En allvarlig feltolkning hävdar forskarna. Dessutom ser vi en vilsekommen djuphavsmarulk och läser om pollen och nomineringar till Årets museum.
Monster, legend, jägare och kung – möt tidernas kanske mest fruktade rovdjur på Cosmonova, Naturhistoriska riksmuseet. På lördag 15 februari är det premiär för den nya filmen ”T-rex” där verklighetstrogna animerade scener från dinosauriernas värld varvas med drama och bilder från en utgrävning. Rekommenderas från 5 år.
Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media den gångna veckan. Varför anfaller hajen människor och vad händer nu i arbetet med björninventeringen? Det är två av veckans medianedslag. I övrigt läser vi om appar för artbestämning, rovfågel i centrala Stockholm och larven från helvetet.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets hemsida vinner pris, larven från helvetet har dykt upp i Danmark, och en övergiven kajman har hittats i en lägenhet i Piteå. Dessutom vårtecken, fästingar och appar för artbestämningar.
Naturhistoriska riksmuseet har vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation med motiveringen: ”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har synts i media den gångna veckan. Säsongens första prognos från pollenrapporten.se får stort mediagenomslag. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pratar om hur svenska skogarna mår med TV4. Och museets sajt är nominerad till utmärkelsen Bästa samhällskommunikation.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media den gångna veckan. Museets sajt är nominerad i klassen ”Bästa samhällskommunikation” och Sveriges museer slår besöksrekord. Dessutom diskuterades meteoriten och ägandetvisten i Högsta domstolen, lav och mossa i konkurrens och havsörnar på Lidingö och smådjurens utmaningar i omväxlande vinterväder.
Naturhistoriska riksmuseet i media vecka 2. Jourhavande biolog varnar för att äta upp julgranen, tvärtemot den belgiska staden Ghents förslag med recept på bland annat skandinaviskt granbarrssmör. Dessutom en diskussion om regeringens krav på återrapportering från statliga museer om breddad finansiering. Hur ser de statliga museerna på utmaningar och möjligheter och vad är erfarenheterna hittills?
Det här är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet synts i media under julhelgen och första veckan på nya året. Det har handlat om inventeringen av den hotade tumlarpopulationen i Östersjön och en del märkliga fynd som gjorts av allmänheten. Dessutom årets höjdpunkter från Naturmorgon med museets Ludvig Palmheden.
Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.
Det här är en sammanfattning av hur museet synts i media under veckan. Den stora nyheten var de sju glömda illustrationerna av Hilma af Klint som nu ställs ut i museets välkomsthall. Dessutom har två projekt på museet fått anslag för ekosystembaserad akvatisk förvaltning och det är fortsatt uppmärksamhet kring Miljöprovbanken 60 år.